Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

opera (konstart) landskap (fysiska helheter) antiikki arkkitehtuuri ateljeet gotiikka henkilökuvat juomat kaupungit keskiaika kirjeenvaihtajat kuvanveistäjät kuvanveisto matkaoppaat matkat muistomerkit museot orkesterit professorit renessanssi ruotsalaiset saksalaiset taidekokoelmat taiteilijat tanskalaiset viinit ylioppilaat

Florens d. 19 Juni 1890.
Älskade Mamma. Fortsätt i München d. 22.
Hvad Florens nu, sedan jag tillbragd
en dag som den i går förefaller mig till
den gången skönare äta då jag senast var
fr. Det var visserligen mulet då, och
nu strålade sommans afton i sin fulla glans
ärnas stränder, men jag tror dock
att jag till stor del för att tacka
Kröhe o. Haselius för det konst för
tjusta in tryck som jag här af gårdagen
Då man länge, fastat, och en förbjuden
att äta mycket, såg njuter man så mycket
mera af det som bjudes en och då man
under månader ej kunnat sysselsätta sig
med det som fröjdar sinnet och ögot, så
slukar man med begärlighet der konst-
skatter man ser. Krohn har fört
mig omkring i Museo Nationale, som
jag så mycket längtat att se. Dona-
tello, Luca delta Robbias, Bend. Celling
och Michelaguislos skulpterverk fred
nas här, – museet är ett gammalt
palats från 1500, utmärkt väl resten
reradt, och fyldt, som sagdt med de
utmärktast saker i skulptur, guld-
smeds- och fajans arbete. Lilla detta

Robbia är ett namn, som jag, han till så-
res först
gandes hörde första gången i Krohns atelier,
der jag såg en alldeles utomordentligt
vacker fotografi af en fris i sienne,
och en i Florens, som hade honom till
upphofsman. Vi känna i allmänhet, så
litet till Renaissancens skulptur, der
före att de tyska professorerna en gång
för alla sagdt att skulptur ej kan
blomster efter antiken, och vi i allmän
het tro blindt på hvad dessa tyska
professorer säga. Äro ej de namn,
som jag äfvan cwerat en borgen
för att skulpturen likasom all konst
ste
haft en oförgätlig blomstring i Italien
under 140. 15 hundra talet. L. detta Robbe
är så fin, så varierande, så naturalisk
och dock så ädelt skön alltigenom –
jag är alldeles förtjust i hans fris
i Museo Nasionale. Af Donatello
finnas flere. Hans St Georg hans
David äro makalösa. En liten
brons-David af Veroichio, Lionar-
de de Siucis lärare behaga mig
mycket, och jag skall visa Eder
en präktig stor fotografi af Alen
de
nid
sera
A
d
An
ha
obeg
som
ran
full
är a
akl
erfo
med e
verk
mig
vör
olen

till så
eteller
ligt
de

id
t
till

lille
eår.
då jag kommer hem. Benv. Celli-
nis 2ne skizzer till Persens intres
serade mig mycket, den första vaxmo-
detten är bestämdt vackrare, ele-
gantare och bättre än den utförde
bronsstatyn i 20 ggra de Lanzi.
Gean Boulognes (fr. Valanciennes)
Mercurius, stödd på en i foten blott,
om Eder välbekant. Denna staty är
bäst af alla hans arbeten. Mer och
Michel –
mindre goda saker, innes nationali
Angelo finnas här äfven, alla skulle
rika, men några högst märkvärdigt
obegripliga; flere skizzer i lera
som jag aldrig sett i afbildning, ser
man här. Mitt hufvud är ännu
fullt af alla dessa bilder och svårt
är att inom ramen af ett bref
inklämma all den glädje jag
erfor då jag såg dem. torens
med alla sina makalösa arkitekter
verk har på blott en dag blifvit
mig så kärt, dess skatter i måleri
voro nu stängda för mig, men
har ju engång fått kasta en
flygtig blick på dem, och detta

minne bidraga blott all deppre har det
till Mediciers stad. – Landra da-
gen i Florens. I går afton gjorde
vi en tur i vagn till San Miniater,
och upp till Michelangelo monumentet
Ja, Mamma vet huru Florens
der sig härifrån! Den allra gran-
nästa belykning förde taflan dubbelt
skön. Vi åto middag med Rudolfs en ilas
niserad dansk, som har det hôtel der vi
bodde, och med en dansk litteratör hun.
som kommer från Granada och skall
bege sig till Herkegovina nu, trol. för
att vara någon tidnings korrespondent.
Hvad allt var harmoniskt och
vackert denna afton, glädjen i sinne-
na, den vackra trädgården, det lockans
vinet, utsigten öfver Florens. Snar
bytta sig himlens violetta afton från
i det mörkaste blå, och tusen
stjernas blickade vanligt ned
på Dantes stad. – I dag har jag
sett Ghirlandagos Fresser i sta
Maria Novella – (var ej rädd att
jag förkylde mig, jag tog paletå på
mig genast vi kommo in). Dessa
öfvertäffade i ut hvad jag hade

väntat. I samma kyrka finnes skulptur
af detta Robbia. Jag kan såväl första
att man fullkomligt kan lefva sig in
i den äldre renaissancens konst, när
finnes outtömliga skatter för öga de
tanke och framför allt denna finess, denna
konstnärliga takt och mätta, som man
så ofta saknar efter Rafaels tid.
Usch hvad dessa Guido Reni, Domini-
chino, Correggio, Carle Dolan, Alleri,
o. a. trots all deras stora talent, och
de många sanna mästerverk de efter lem
nat dock synas affekterade, utan om
hel uppfattning och stil i jämnförel
se med de gamla, goda, enkla, manliga
br.
målaren.
Fortsättning, München den 22 Juni. – Från
Florens foro vi direkt till Verona, der vi skulle
träffa från Wiesener o. d. Holm. Det kostade
nog på mig att fara igenom kologna blott,
men jag har redan varit mig vid att gå
mistre om sådana resefröjder, Serona har jag
ännu i alltför färskt minne för att kunna
tala helt opartiskt derom. Skilnaden mellan
denna herrliga sombardiska stad, så genom
italiensk och äppestyskarne här, är ännu

e
ögönskenligt att jag troligen gör de senare orätt på
förefa
Italiensbekant (usch jag skrifver som ett nöt, allt
än der
i förargelsen öfver de två plumpar som synas
ligt, i
haföreg. sida, och som jag nu under en halftim
liegen
me på allt möjligt sätt sökt att för att tacka).
helt
Jag hade väntat mig blott en vänlig resa halt
Alpe
i Verona med en middag i våra hospitals bekan-
s
tas sällskap och några promenader i vagn, och jag
Plan
fick i stället en dag af glädje och förtjusning.
gårds
Då hvarje sig påminter jag om medeltiden, om
I
här
Romeo och Julia, om de Lombardiska städernas
Argel
prakt i forna dagar. Så orter ha väl en
i fins
så harmonisk prägel som Verona, med dess
Sve
sköna romaniska kyrkor, dess palatser med
skola
målningar och loggier, dess beslöjade, smärta
åto m
fruntimmer. – Allt hvad jag med denna
orkeste
otäcka penna och tålamodspröfvande bläck
att få
sagt som sirap, sätter till pappers blir blott
Kroh
den rysligaste karrikatyr af mina tankar
att E
och känslor – jag vill derföre att Mamma
k no
någongång i somma skall påminna mig
Rem
om Verona" och jag hoppas då att jag skall
Hold,
kunna göra bättre reda för mig. – I Botren
Rogi
i Tyrol skildes vi från Wieseners, och
är be
snart derefter märkte vi nog minsann
verk.
att det var slut med italine. Skilnaden har

a
att på
nat, allt
i synas
halftim
ett folke).
èse att
als bekan-
och jag
örtjusning
den, om
adinnas
er
dess
med
ästa
alla
i bläck
blott
ankar
aua
ta mig
. skall
I Botran
, och
un
elnader
förefaller vida större då man reser derifrån
en då man kommer det. Tyrol är gudde
ligt, isynnerhet Innsfruck, men folk typ
vegetation, och himlens färg är så
helt annorlunda än derborta bakom
Alperna. Kl. 6 i går afton kommo vi
lyt (etr icke det förfärligt med dessa
plumpar; aldrig skrifva med gästgifvar
värds skrifter mer!! Det förstår jag såg
här var fru Block född Montgomery och
Stigell, som samma dag anländt, med dem
2 finska studenter i hvita mössor en Schulz och
en svinhufvud – typiska tavastländingar som
skola studera här vid polytecknikum. Vi
åto middag i englischer gästen der Glucks
orkester spelade och gingo så till kojs, lyckliga
att få sofva rigtigt ut. Hasselriss och
Krohn beslöto efter lång konklad i dag
att ta mig med på pinakoteket för att
se några, blott en del taflor der. Utmärkta
Rembrandt de vackraste jag sett, Dürer
Stolbein, Tizian, Tintoretto, Menting
Rogiee van Weyden, Frans Hals; jag
är lycklig att ha sett dessa masser
verk. Kickens är här briljant. Van Dyck
ser bland sina bästa porträtter här. Mu-

ver här der så intressant och en tingensen, att alla att
äro så makalöst restaurerade och se ut som om de voro
målade i går. I morgon stanna vi ännu här. Eliel
till
da
Aspelin har jag träffat, och både genom teget
beslut och Aspelins berättelser ta vi vägen till Dresden
öfver Nürnberg. 14 timmar härifrån till D. tycka
Krohn blir förlång färd för mig, och vi stanna
derföre några timmar (för morgon till affors
i Nå Gud vet när man kommer hit igen, och
att ha rest igenom Hürnberg utan att ha sett sig
omkring det minsta vore oförlåtligt. N. är den
mest gothiska stad i verlden allt bär 13 d. 14 huru
talets prägel som Mamma vet. – Nu har jag ej
skrifvit ett ord om sjelfva München.
Mischmasch af arkitektur, fula man-
menter, palatset en dålig kopia af pal.
Pitti (dock in Wirkung geringer, anmärker
Bædeker visligen Loggra des hansi kopierad
dåligt, hus i alla verldens stilar, efter
öpningar af Athen Rom Florens och
ou det som finnes till i verlden – men ingenti
originelt. – Visa ej detta bref åt någon
menniska! Det är förfärligt, jag är trött
och har som sagt haft rysliga skrif måtte
alier. Helsa alla hjertligt från mig
och lita på att jag ingenting högre önska
än att snart komma hem. Mammas Atte.

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Florens förefaller Edelfelt tusen gånger skönare än senast, tack vare vädret och Pietro Krohn och Louis Hasselriis.

    Firenze Pietro Krohn Louis Hasselriis
  • Då man under månader inte kunnat sysselsätta sig med det som fröjdar sinnet och ögat, slukar man med behaglighet de konstskatter man ser; Pietro Krohn har fört Edelfelt omkring på Museo Nationale; i det gamla palatset från 1300-talet finns skulpturverk av Donatello, Luca della Robbia, Benvenuto Cellini och Michelangelo.

    Museo nazionale del Bargello Pietro Krohn Michelangelo Donatello Luca della Robbia Benvenuto Cellini
  • Edelfelt hörde första gången namnet Luca della Robbia i Pietro Krohns ateljé, där han såg ett fotografi av en fris denne gjort i Sienna och en i Florens; vi känner så lite till renässansens skulptur för att de tyska professorerna sagt att skulptur inte kan blomstra efter antiken; Luca della Robbia och de andra namnen i Museo Nazionale är en borgen för att skulpturen i likhet med all annan konst haft en blomstringstid i Italien under 1400- och 1500-talet.

    Italia Firenze Siena Museo nazionale del Bargello Pietro Krohn Luca della Robbia
  • Det finns flera verk av Donatello; hans St Georg och hans David är makalösa; Edelfelt behagas mycket av en liten brons-David av Andrea del Verocchio, Leonardo da Vincis lärare; Benvenuto Cellinis två skisser till Perseus intresserade Edelfelt, den första vaxmodellen är bättre än den utförda bronsstatyn i Loggia dei Lanzi; där hemma känner man redan till Gian Boulognes (från Valenciennes) Mercurius; mer och mindre goda saker av MichelAngelo finns i Museo Nazionale, alla snillrika, men några märkvärdigt obegripliga.

    Museo nazionale del Bargello Loggia dei Lanzi Valenciennes Michelangelo Leonardo da Vinci Donatello Benvenuto Cellini Andrea del Verrocchio Gian Boulogne David Georg Perseus Mercurius
  • Florens, Mediceernas stad, med sin makalösa arkitektur har blivit Edelfelt så kärt; han får visserligen inte se stadens skatter i måleri, men han har ju en gång fått kasta en flyktig blick på dem.

    Firenze Medici
  • (Andra dagen i Florens): Föregående kväll gjorde de en tur i vagn till San Miniato, och upp till Michelangelomonument; Alexandra Edelfelt vet hur Florens tar sig ut därifrån; belysningen gjorde utsikten dubbelt skön.

    Firenze San Miniato al Monte Alexandra Edelfelt Michelangelo
  • De åt middag med Rodolfo, den italianiserade danska hotellägaren, och en dansk litteratör Lund, som kom från Granada och var på väg till Herzegovina, troligen som korrespondent för någon tidning; allt var harmoniskt och vackert denna afton, glädjen i sinnen, det toskanska vinet, utsikten över Florens, Dantes stad.

    Firenze Granada Hercegovina Carlo Rudolpho Lund Dante Alighieri
  • I dag har Edelfelt sett Domenico Ghirlandajos fresker i Santa Maria Novella; där finns också skulpturer av Luca della Robbia; det finns outtömliga skatter i den äldre renässansen; konstnärlig takt och måtta saknas efter Rafaels tid; Guido Reni, Dominichino, Correggio, Carlo Dolci, Alessandro Allori verkar så affekterade och utan originell uppfattning i jämförelse med de gamla goda, enkla, manliga målarna.

    Santa Maria Novella Correggio Rafael Luca della Robbia Domenico Ghirlandaio Guido Reni Domenichino Alessandro Allori Carlo Dolci
  • (Fortsättning, München den 22 juni): Från Florens åkte de direkt till Verona där de skulle träffa fru och fröken Wiesener, samt doktor Holm.

    München Firenze Verona C. Holm Alette Helene Wiesener Marie Elise Wiesener
  • Det kostade på att åka igenom Bologna utan att stanna.

    Bologna
  • Verona är för färskt i minnet för att Edelfelt skall kunna tala helt opartiskt om det; skillnaden mellan den härliga lombardiska staden och äppeltyskarna här [München] gör att han gör den senare orätt; i Verona påmindes han vid varje steg om medeltiden, om Romeo och Julia, och om de lombardiska städernas prakt i forna dagar; allt vad Edelfelt skriver med den otäcka pennan och bläcket blir bara en karikatyr av hans tankar och känslor, Alexandra Edelfelt måste påminna honom i sommar om att berätta mera om Verona.

    München Lombardia Verona Alexandra Edelfelt Julia Romeo
  • De skildes från Wieseners i Botzen i Tyrol.

    Tiroli Bolzano Alette Helene Wiesener Marie Elise Wiesener
  • Man märkte snart att det var slut med Italien; Tyrolen är gudomligt, isynnerhet Innsbruck, men folktyperna, växtligheten och himlens färg är så annorlunda än söder om Alperna.

    Tiroli Alpit Innsbruck
  • Det första Edelfelt såg då de anlände föregående kväll var fru Clara Block, född Montgomery, en svensk 50-årig fru som Edelfelt sett i Rom, samt Robert Stigell med två finska studenter, Schultz och Svinhufvud, typiska tavastlänningar som skall studera på polyteknikum; de åt middag i Englischer Garten där Glucks orkester spelade och gick sedan till sängs.

    lukumuistit Englischer Garten Robert Stigell Clara Block Oskar Schultz Solmu Kuno Alarik Svinhufvud
  • Pietro Krohn och Louis Hasselriis kom överens om att Edelfelt skulle få se några tavlor på pinakoteket; där fanns de vackraste Rembrandt han sett; där fanns också mästerverk av Albrecht Dürer, Hans Holbein, Tizian, Tintoretto, Hans Memling, Rogier van Weyden och Frans Hals; Peter Paul Rubens verk är briljanta och Anthonis Van Dyck har bland sina bästa porträtt där; tavlorna är makalöst restaurerade.

    Pinakothek / Alte Pinakothek Pietro Krohn Albrecht Dürer Rembrandt Peter Paul Rubens Tizian Anthonis van Dyck Hans Memling Frans Hals Hans Holbein Tintoretto Louis Hasselriis Rogier van der Weyden
  • Edelfelt har träffat Eliel Aspelin.

    Eliel Aspelin-Haapkylä
  • Till följd av eget beslut och Eliel Aspelins berättelser tar de vägen till Dresden via Nürnberg; som Alexandra Edelfelt vet är Nürnberg den mest gotiska staden i världen och allt bär prägel av 1300- och 1400-tal.

    Dresden Nürnberg Alexandra Edelfelt Eliel Aspelin-Haapkylä
  • München är ett "mischmasch" av arkitektur; palatset är en kopia av palazzo Pitti (dock in Wirkung geringer [med mindre effekt] som Bædeker [reseguidebok] anmärker); Loggia dei Lanzi är dåligt kopierad; där finns efterapningar av Athen, Rom, Florens, men ingenting originellt.

    München Firenze lukumuistit Ateena Palazzo Pitti Loggia dei Lanzi
  • Brevet är förfärligt skrivit och Alexandra Edelfelt får inte visa det för någon; Edelfelt hälsar alla och önskar att han snart kommer hem; *han hoppas skriva mera och bättre från Dresden.

    Dresden Alexandra Edelfelt