Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

kungliga personer (persontraditioner) asunnot englantilaiset fennomania henkilökuvat historia höyrylaivat Jumala junat kielet kuolema luostarit matkat matkustajat matkustaminen mitalit näyttelyt osoitteet palkinnot ratsastajat ravintolat ruotsalaiset ruotsin kieli sää sanomalehdet seurantalot sukulaiset suomen kieli taideyhdistykset talous teatteritaide vaatteet valokuvat venäläiset veneet vierailut

Stockholm, omedan morgon
ambord på Constanten,
Älskade Mamma! Redan i går afton kommo vi från
hit efter en utmärkt vacker öfverfärd. I Åbo, när
jag gick ombord, och i snöstorma fick åka ändå
när till slottet med alla mina saker, så tyckte
jag verkligen det var litet kusligt, isynnerhet som
jag hade en full istvoschik, som, då vi kommit
halfvägs, bestämdt vägnade att köra mig längre
ett sådant Herrans väder. Detta var icke på
slätten mellan slottet och staden, och der fick
jag sitta en god stund. All min vältalighet
på finska var förgäfves, men till slut tycktes
mitt idkeliga stickande med paraplyn i rus
gen på honom ha åstundar verkan. Det är
i allmänhet utmärkt väl sörjt för passagerer
ne i Åbo. 1° finnes ingen spring pojke på an
båtskontoret, som emot betalning skulle vill
underrätta mig om båtens ankomst. Rs berättade
man mig godhetsfullt att Constanten kunna
komma när som helst och gå om en half
tiimme. 3° stannade samma Constanten ned
vid slottsfjerden och alls ej upp i an.
Resultatet af allt detta var att jag
hvar halftimme fick lof att springa
och höra på ångbåtskontoret om ångbå
ten hade kommit. Måndagen den 30de och

tober 1876 år således en dag på hvilken
ne tjo
jag stade kan blicka tillbaka med nöje all-
littelig
den stund jag under denna dag från kl. 6 om
skall g
morgonen till 3 på e.m hvar halftimme gick
börjat
det är
på ångbåtskontoret, och deremellan delade mig
de
mellan tvenne så nyttiga inrättningar som Kalli-
f nu
kan och Societetshuset. Deraf kom att
till d
jag ej kunde gå till C. Armfelt eller någon
annan. Mammas telegram reste af till Armfelt
Gubbe
kl. 1
fort och jag fick det derföre något senare
på förmiddagen. Tusen tack för det.
kapa
och k
Nervander träffade jag första aftonen, och
kom alldeles oskyldigtvis att bli vite
bo om
till ett stort fennomangräl mellan honom
trök
och en Wetterhoff (vid hofsätt) der nervande fick
jag
åka. Usch, dessa eviga bakel derhemma.
på?
de göra en rigtigt nedstämd. – Då jag
och
i går på morgonen vaknade efter en
bega
lång och stärkande sömn fann jag vädret
funna
förtjusande vackert, kallt men klart och
Anni
sälljust och lugnt som i Juni. Reskamsa-
och tr
ter voro Grefberg, en engelsmän, en prof – packne
ryttar från Paris, en gammal Petersburgs känner
dam en svenska notarre Duhlström som efter en
gift sig i Helsingfors men en hande. Fors – i På
mans inka, och fått bl.a. i hemgift tven – mig i

ne tjocka skrikiga pojkar. Grefberg talade
ilken
röje all-
idkeligen om theatern, hvad han gjort, gör och
6 om
skall göra för densamma, och hvar han än
började på slutade han dock alltid vid theater
im gick
det är jag". I det herrligaste månsken segla.
lade mig
som Kalli-
de vi från Furusund in till Stockholm kl.
att
10 ungefär. Grefbing och jag gingo upp
till Operaballaren och åto. Samma krut-
eller några
Armfelt
gubbar och konjandrar der som alltid.

Kl. 11 var jag åter ombord och i säng.
S.
Kapten Wænerberg är utmärkt hygglig
nen och
och tillåt såväl mig som profryttaren att
vätter
bo ombord så länge vi behaga. Jag reser
troligtvis i afton med nattåget, så att
honom
ands full
jag kommer fram till Jönköping kl. 4
hemma.
på morgonen. Nu skall jag gå upp
då jag
och låta raka mig och sedan småning
bege mig till Furuishangatan. Hvad den
ett
jag vädret
funnes vet jag ej. Lycktligtvis har jag
klart och
Ännu ej behöft öppna min koffest,
skamra
och Mammas utmärkt goda, ordentliga in-
e prof.
packning är ännu ej rubbad. – Hvad jag
eterburgs känner det tomt och hvad jag har ledsamt
om som efter Eder! Jag blir ej glad igen förr än
fr. Fors – i Paris, tror jag. – Nu skall jag bege
gift tven mig ut i staden, fortsättning följer

Kl. 2 på dagen. Just nu hemkommer från
fastän Hermanina, kan jag öfverbringa hennes hjerta
gaste helsningar och deltagande till Mamma,
Hon blef mycket glad att se mig och det var
roligt att prata med henne, ty också hon beun
drade Mamma för hufvud och hjerta, för med
och undergifvenhet, – och jag fick således tala
om det ämne som är mig allra kärast.
Mycket enträget rådde hon mig att ta vägen
öfver Götheborg för att träffa min farbror de
Det skulle glädja honom att se mig sade hon
Får se huru jag gör: jag kan ju rådgöra
med dem i fönköping. Fru Brandt var
ej hemma sjelf. De bo i en trefligt, rigtigt går
maldags städad våning midtemot Lazardslande
kyrkan, således alls ej så långt borta som
vi förestälde oss. Kl. 3 skola vi åter råkat
för att gå upp till en hr Menzel, som
faster sade så mycket intresserat sig för
mig, ty han är gammal vän till henne
er det henne
och gamla mormor Benzelstjerna. En massa
slägtingar som jag aldrig hört namnen på
talte hon om, såsom Elgenstjerna, Gethe, ba-
Medenborg
ron Gedda, Gyllen kammar o.s.v. – Den Bo-
disco har ej varit i Finland, utan har
långt nere i Ryssland sett i någon tidning

att jag fått silfvermedalj! I svenska tidning
gar lär också ha stått om min sjukdom
i Rom, i sammanhang med Hovings död.
Man börjar bli en bekant storhet, icke santer
Utom faster H. var der ännu en ung första
dotter till fru Brandt, en helt ung, mycket
vacker och mycket blyg flicka – Engelhårdt
eller något sådant. – Vid min morgon
promenade skulle jag ändå få se något
Ahlbergskt. Gubben Weiden hjelm med
sina kolsvarta kostskrutslockar (han likna
rätt mycket Rouget i Helsingfors) passerade
fått förbi mig på gatan, men kände någ
turligtvis ej igen mig exotografen But
träffade jag äfven, och gaf honom ovett
för Aminoffs porträtt. – På konst-
föreningens exposition var jag i morgs
ganska goda saker i genre och landskap,
isynnerhet hvad färgen angår, men en
synnerligt brist på idéer, gamla ut
slitna motiv och ingen personlighet
i bilderna. En ung Hellqvist har en
alldeles utmärkt färg, och lär i allmän
het vara deras bästa näst Kronberg.
2 historiska täflingsämnen. Sten
Sture befriar danska drottningar

från fängenskapen i Wadstena kloster. Den
ena var af min bekanta fosefson (från
Paris) den andra från en Larsson, båda väl
målade, kraftiga i färgen men affekterade
och omöjliga att begripa ifall man ej läste
i katalogen. Dåliga aqvareller från italig
och goda de från Severige af gitterstedt,
några medelmåttiga pensiteckningar och en
stor månad landskaps och djur stacken
just ingenting värda. Aline Forsmans
Cerche är också här, till heder för vår
finska fosterland
vädret är vackert nu, och jag repar
småningon mod. Den som ändå vore
framme! Det går en ångbåt från Göthe
borg i lördag kl. 8 på morgonen, således
om jag i morgon är i Jönk. och fortsätta
med nattåget, kan jag vara i Göteborg
i öfvermorgon. Helsa nu rigtigt hjertligt
alla, alla från mig! Mamma sjelf
och Anni och Butti tar jag i mina
armar, och ber Gud välsigna Eder alla.
Farväl!
Mammas egen Atte.
Pengarna har jag vexlat till 100 kronor
och 357 frcs i guld

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • I Åbo hade Edelfelt i snöstorm fått åka ända ned till slottet med sina saker; den fulle istwoschiken [izvoztjik – hyrkusk] protesterade mot att åka ända fram i "ett sådant Herrans väder"; ångbåten Constantin stannade vid Slottsfjärden och kom inte upp i ån; vid ångbåtskontoret kunde de inte meddela när Constantin skulle anlända och avgå; Edelfelt måste därför springa varje halvtimme till kontoret och höra sig för om ångbåten hade kommit, däremellan uppehöll han sig på Rettikan och Societetshuset.

    Turku Slottsfjärden Societetshuset i Åbo Rettikan Turun linna
  • Edelfelt hann inte gå till Carl Armfelt; han tackar för Alexandra Edelfelts telegram som först hade gått till Armfelt.

    Alexandra Edelfelt Carl Alexander Armfelt Carl Armfelt
  • Första kvällen träffade Edelfelt Emil Nervander och blev vittne till ett språkgräl mellan denne och en Wetterhoff som är vid hovrätten; dessa eviga "krakel" i hemlandet gör honom riktigt nedstämd.

    Emil Nervander Alexander Ernfrid Wetterhoff
  • Då Edelfelt vaknade föregående morgon var vädret vackert och lugnt; reskamrater på ångbåten var Wilhelm Grefberg, en engelsman, en provryttare från Paris, en gammal petersburgsdam och en svensk notarie Dahlström som gift sig med handlande Forsmans änka i Helsingfors.

    Helsinki Pariisi Wilhelm Grefberg (epävarma yhteys) Dahlström Forsman
  • Wilhelm Grefberg talade bara om teater; i härligt månsken seglade de från Furusund in till Stockholm; Grefberg och Edelfelt gick till Operakällaren för att äta; där var samma "krutgubbar och konjandrar" som alltid.

    Tukholma Operakällaren Furusund Wilhelm Grefberg (epävarma yhteys) Konjander
  • Kapten Karl Edard Wænerberg lät Edelfelt och provryttaren bo ombord så länge de behagar.

    Karl Edvard Waenerberg
  • Edelfelt reser troligen med nattåget till Jönköping; nu ska han till Fyrverkaregatan; ännu har han inte behövt öppna kofferten och rubba Alexandra Edelfelts ordentliga inpackning; han längtar efter dem och tror inte han blir glad förrän han är i Paris.

    Pariisi Jönköping Alexandra Edelfelt
  • (Kl. 2 på dagen) Edelfelt kommer från faster Hermanine Edelfelt som sänder sina hälsningar och sitt deltagande till Alexandra Edelfelt [med anledning av Ellen Edelfelts död]; hon rådde Edelfelt att åka via Göteborg för att träffa farbror Erik Edelfelt; Edelfelt skall rådgöra med dem i Jönköping om hur han gör; fru Brandt var inte hemma; de bor i en torftig, gammaldags städad våning mittemot La'gårdslandskyrkan.

    Göteborg Jönköping Ladugårdslandskyrkan Alexandra Edelfelt Hermania Edelfelt Erik Edelfelt Brandt
  • Faster Hermanine Edelfelt ska ta Edelfelt till herr Paul F Mengel, som är gammal vän till henne och hennes gamla mormor Magdalena Benzelstjerna.

    Hermania Edelfelt Paul Mengel Magdalena Benzelstierna
  • Hermanine Edelfelt talade om en massa släktingar som Edelfelt aldrig hört namnet på; Elgenstjerna, Gethe, baron Gedda, Gyllenhammar, Svedenborg.

    Hermania Edelfelt Carl Jonas Reinhold Elgenstierna (epävarma yhteys) Juliana Geete Otto von Gedda Gyllenhammar Swedenborg
  • Fru Bodisco har inte varit i Finland, utan har långt nere i Ryssland läst i någon tidning att Edelfelt fått silvermedalj [vid konst- och industriutställningen i Helsingfors 1876].

    Suomi Venäjä Bodisco
  • I svenska tidningar lär det ha stått om Edelfelts sjukdom i Rom, i samband med Victor Hovings död.

    lukumuistit Victor Hoving
  • Förutom faster Hermanine Edelfelt var där en ung fosterdotter till fru Brandt, en vacker men blyg flicka, Engelhardt tror Edelfelt att hon hette.

    Hermania Edelfelt Brandt Engelhardt
  • På sin morgonpromenad fick Edelfelt se något Ahlbergskt; gubben Oscar Weidenhjelm (som med sina korskruvslockar liknar Rouget i Helsingfors) gick förbi på gatan utan att känna igen Edelfelt.

    Helsinki Oscar Weidenhielm Fredrik Rouget de S:t Hermine
  • Edelfelt träffade fotografen Charles Riis och gav denne ovett för Adolf Aminoffs porträtt.

    Adolf Aminoff Charles Riis
  • På morgonen var Edelfelt på Konstföreningens exposition [utställning]; där fanns goda saker i genre och landskap, men en brist på idéer; en ung Carl Gustaf Hellqvist har en utmärkt färg och lär vara deras bästa efter Julius Kronberg; där fanns två bidrag på det historiska tävlingsämnet: Sten Sture befriar danska drottningen från fångenskapen i Wadstena kloster; den ena var gjord av Ernst Josephson som Edelfelt känner från Paris, den andra av en Carl Larsson; Albert Gellerstedt ställde ut dåliga akvareller från Italien och goda dito från Sverige; Aline Forsmans Ceccko [Checco, en romersk bondpojke huggen i marmor] finns också på plats, till heder för "vårt finska fosterland".

    Pariisi Ruotsi Italia Vadstenan luostari Carl Larsson Carl Gustaf Hellqvist Sten Sture Ernst Josephson Alina Forsman Julius Kronberg Kristina Albert Gellerstedt
  • Vädret är vackert och Edelfelt börjar småningom repa mod; en ångbåt går från Götheborg på lördag, han borde hinna om han i morgon är i Jönköping och fortsätter med nattåget; han hälsar alla och tar Alexandra, Anni och Butti Edelfelt i sina armar och ber Gud välsigna dem; han har växlat pengar till 100 kronor och 375 francs i guld.

    Göteborg Jönköping Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt
  • *Edelfelt lånade Thorsten Waenerbergs galoscher för ångbåtsresan; de återsänds till Åbo.

    Turku Thorsten Waenerberg