Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

operor (verk) ateljeet gotiikka historia hyvästely kahvilat karnevaalit keskiaika kirjailijat kirjeet konsertit kuvanveistäjät laskiainen mallit (ammatti) musiikki naamiaiset näyttelijät näyttelyt puolalaiset ravintolat revyyt säveltäjät seuraelämä sodat syntymäpäivät taiteilijat talous tanssiaiset teatteritaide vaatteet venäläiset

Paris d. 5 februari 1897.
Älskade Mamma
3 dagar har jag skjutit en besvarandet af Mammas kära
bref af en orsak som Mamma troligen finner
hågot löjlig; jag hade stält upp mitt bord med draper
på och ville ej derangera veckan – och hade således en
ting att skrifva på. Jag skulle ha kunnat gå ned till
Berndtson, det är sannt, men det blef ej något af. Philip
har nu hållit på att resa en hel vecka – i går voro
vi hela dagen på språng för att få säga honom ett
ömt farväl, men förgäfves. Gunnar Holmberg och
jag språng idkeligen från Café sade till Philips bo-
stad och derifrån sin Grand lafé, hans matställe vid
boulevarden, o. s. v. Förargad och trött kom jag hem i
går afton och i dag är jag lika galen igen. Jag
tänker näml. i dag på e.m, sedan jag slutat målning
ännu en gång gå och försöka – kanske är han redan
rest. Ph. är litet melankolisk öfver att lemna
Paris nu, hvilket han alls ej var när spektaklet
i konservatorium kände. "En te perdant, je sens que
je t'aimais" går han nu på med. – Min tafla,
aj, aj, aj – huru skall jag få den färdig till
den bestämda tiden!! Det är ett elände med
den lille gossen, han sitter naturligtvis ej stilla
en minut och i en sådan ställning som den jag vill
återgifva märkes lätt felteckningar, eller hvad som
är gjort "de chic" Huru många gånger jag målat
om de små nakna armarna är omöjligt att säga
och ändå äro slyfva, stinna och tjocka som kort
utan den minsta form. Bokhandlar Nilsson har
varit hygglig och låtit mig låna de delar af
Sveriges historia (den nya publikationen af Hildebra
Tengberg m.fl. – men der far jag ej – många upplyssen

Arbetet är utmärkt intressant, och jag har med
stort nöje läst ett och hvarje från medeltiden, illustra
tionerna äro goda och väl gjorda, den kyrkliga
konsten under Sveriges medeltid" af Hildebrand
har jag köpt (5 frcs) och får der ännu klarare för
mig att ingen egentligt gothik existerat i Sverige
att den s.k. fornnordiska stilen är helt och håller
byrantinsk och att ryssarne har den mycket ur
sprungligar och bättre än den skandinaviska Norde
innebyggare. Nog är det ändå bra fattigt på kons
och minnesmarken deruppe i Norden, och huru har
ändå ej Sverige tusen gånger mera än vi.
några siden och sammets lappar har jag köpt
ned vid le temple till ett sammanlagdt värde
af 10 frians – Jag behöfver dem för taflan och
kan väl sedan använda dem i nature snöste
eller kostymer. – Den arkiologiska noggranheten
är och blir ändå alltid en bisak, och bidrager
visserligen att förhöja intrycket af något i sig
sjelf dugligt, men kan ej öfverskyla grundfel
och brister. Hufvudet lemnar såg nu tills vidare
och följer damis råd att först göra allt annat
färdigt och sedan först påbörja ansigtet.
I dag på Runebergs födelsedag den 5te fel
ari, ha vi tänkt gå till Walters på e.m., så
der kl. 5 vid lag G. och jag skola efter det vi sökt
Th. bege oss till fr. B. Levin och så skola vi duga
af. Holmberg Nordström, Wolff m.fl. torde blifva
oss följaktiga. Förargligt att Eklöfs ej äro kommer
det skulle ha passat så bra att nu gå jul
qvällen åt fru Runeberg. – I fredags på afton
nen voro G. och jag och sågo på en mycket
rolig arbrevy: Bour, voilà" på Athinée
Comique. Alla årets händelser, turk-serviska
kriget, cricri, alla pjeser som gjort föror och
s
ej med
hren

de
sist hela den vagnerska representationen
i Bayreuta. Magner sjelf alldeles mästerligt
porträtterad håller tal till publiken. Aklöser,
spridda bland åskådarna replikera, Wagne
kastar föraktliga blickar och säger ung. det
samma som han kom fram med i B. – undan
ler sig applåder emedan de skulle stora mig
siken, har publiken noga besinna att den nu
befinner sig i framtidens tempel, och är
tillfälle att höra den enda saliggörande
Musiken o.s.v. Att sjelfva representation
med Siegfried, Sieglinde Overgen alperick
krokodeles drakar och Rheingold är ett om ensen
skoj, behöfver jag väl ej säga. Orkestern
parodierar med alla medel vissa af Wi
i Götterdämmergen
mest stormande saker och
spela mest stora trumman, triangeln baler
basfioler o.d. och histolskott aflössas.
Jag skrattade så att jag var alldeles ut och
invärd åt all denna galenskap, som för resten
spelades mycket bra. – Snart äro vi i kärna
valen – Flere gånger i veckan är här märke
radbaler, och lif och rörelse på boulevarder
alla lördagar bal på stora operan, der or-
kestern af 200 man anföres af Johann Stransk
som en kom beställts hit för ändamålet, intres
20 frcs – och jag kommer visst ej att gå dit –
En kamrat i ateliern, en polack. v. Rosen har
frågat mig om jag vill vara med på en artist
bal under karnavalen. Den skulle bli i en
polsk målares atelier – herrarna bara gens de teter
målare o. skulptörer, fruntimmern mest aktriser
på sistan figuranade Sarah Bernandt, Samar
Judic, Theo, Granier, Baretta (Th. fr.) m.fl. –
10 frcs skulle hvar herre ge för inträdet – men
kostym – ja den blefve nog der och jag tänker
ej mera på saken, isynnerhet som jag har så mycket
annat att tänka på. – En hatt har jag

ädes det för som
aldrig komma – ett par byxor skola komplett
ra elegansen. – Min tafla är brun, brun
brun för närvarande efter att ha varit svart
svart, svart. Jag har doppat pytsen i Sirap efter
att ha kluddat på med kemrok. Och det värsta
är att jag nog vet hur det skall vara min
för min död ej är karl att få en enda liten
bit som jag vill. Taflans storlek (utom ramen
som ännu ej är färdig är 1 meter på 75 centim.
Nu skall jag måla fonden under hela den
nu vecka och jag ryser då jag tänker derpå.
Nej min gosse, säger jag ofta till mig sjelf
håll på och studera och gör ej dåliga taflor,
sådana finnas Gudi klagade nog förut, i
verlden. – Serå nu kommer branchesseurs
Nu är det gjordt, hon betalad, tvättsista ut.
skrifven – i sanning ett trefligt göra.
Berndtson den hederliga själen påstår
att min tafla nog blir bra bara den blir
färdig" – Ja måtte så ske! Mot slutet
af månaden väntar jag besök af fröknar
na B. Levin o. A Judien som skola skåda
min magnifika atelier, mina ännu magn
fikare konstalster och min magnifika per-
son. – Jag trifs godt häruppe och dagarn
än utmärkt god. – är frisk som en nöt-
kärna och mitt högsta önskinigsmål f.n.
är att jag mätta lyckas något så när åtminston
na i mitt måleri. Måtte Mammas intresse
för min tafla lända den till nytta. Mamma
vet inte huru dålig plankstrykar jag är,
men ett år säkert, att jag gerna ville göra
något god och stort och skönt här i verlden –
Helsa hjertligt de små älskade systrarna.
i egen
Farväl och au revoir må

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Edelfelt har skjutit upp att skriva till Alexandra Edelfelt i tre dagar på grund av att han ställt upp sitt bord med draperi på och han ville inte "derangera" [tufsa till] vecken och hade därmed inget att skriva på; han hade kunnat gå ner till Gunnar Berndtson, men det blev inte av.

    Alexandra Edelfelt Gunnar Berndtson
  • Philip Forstén reser och är lite melankolisk över att lämna Paris, vilket han inte var då "spektaklet" i konservatorium hände; "En te perdant, je sens que je t'aimais" säger han [då jag förlorar dig känner jag att jag älskade dig]; föregående dag sprang Edelfelt, Gunnar Berndtson och Axel Fredrik Holmberg mellan Café Suéde, Philips bostad, Grand Café och hans matställe vid boulevarden för att säga farväl, men förgäves, de hittade honom inte.

    Pariisi Grand Café Café Suède Gunnar Berndtson Filip Forstén Axel Fredrik Holmberg
  • Edelfelt vet inte hur han skall få sin tavla färdig i tid; pojken sitter inte stilla, och det märks lätt vad som är gjort "de chic" [ur minnet/på fri hand]; speciellt de nakna armarna vill inte bli till något; bokhandlare Knut Nilsson har lånat ut Sveriges historia av Hans Hildebrand och Rudolf Tengberg m.fl.: Hildebrands "Den kyrkliga konsten under Sveriges medeltid" har gjort det ännu klarare för Edelfelt att ingen egentlig gotik har existerat i Sverige och att den så kallade fornnordiska stilen är byzantinsk och den stilen förekommer mera ursprunglig och bättre hos ryssarna; det är fattigt med konst och minnesmärken i Norden; Edelfelt har köpt några siden och sammetslappar vid le Temple; huvudet lämnar han tills vidare och följer Filadelfo Simis råd att först göra allt annat färdigt.

    Ruotsi Pohjoismaat le Temple Filadelfo Simi Knut Nilsson Hans Hildebrand Rudolf Tengberg
  • I dag på Johan Ludvig Runebergs födelsedag har de tänkt gå till Walter Runebergs; Gunnar Berndtson och Edelfelt skall efter att de har letat upp Philip Forstén bege sig till fröken Bertha Levin och sedan tåga av; troligen kommer också Axel Fredrik Holmberg, Ernst Nordström och Wolff.

    Johan Ludvig Runeberg Gunnar Berndtson Ernst Nordström Walter Runeberg Filip Forstén Bertha Levin Axel Fredrik Holmberg Rudolf Wolff (epävarma yhteys)
  • Det är förargligt att Eklöfs ännu inte kommit, det skulle ha passat så bra att nu ge Julqvällen åt fru Lina Runeberg.

    Lina Runeberg August Eklöf Elin Eklöf
  • Edelfelt har varit med Gunnar Berndtson på en rolig årsrevy "Boûm, Voilà" på Athenée Comique; revyn tog upp alla årets händelser, turk-serbiska kriget, cri-cri, pjäser och sist hela den Wagnerska representationen i Bayreuth; Richard Wagner porträtteras mästerligt och håller tal till publiken, i vilket han undanber sig applåder och ber publiken besinna att den befinner sig i framtidens tempel och får höra den enda saliggörande musiken; orkestern utför en mästerlig parodi på själva representationen med Siegfried, Sieglinde, dvärgen Alperich, krokodiler-drakar och Rheingold [Rhenguldet, opera], samt Götterdämmerung [Ragnarök, opera].

    Bayreuth Athénée-Comique Gunnar Berndtson Richard Wagner Siegfried Sieglinde Alberich
  • Snart är de inne i karnevalen; flera gånger i veckan är det maskeradbal och liv och rörelse på bulevarderna; varje lördag är det bal på stora operan där orkestern på 200 man anförs av Johann Strauss, som beställts dit för ändamålet.

    Parisoperan Johann Strauss
  • En kamrat i ateljén, polacken Jan von Rosen har frågat Edelfelt om han vill vara med på en artistbal under karnevalen; herrarna skulle vara gens de lettres [författare], målare och skulptörer, medan "fruntimren" mest skulle vara aktriser; på listan figurerade Sarah Bernardt, Jeanne Samary, Anna Judic, Louise Theo, Jeanne Granier och Blance Baretta; herrarna skulle betala 10 francs i inträde, men med kostymen skulle det bli dyrt och Edelfelt tänker inte mera på saken.

    Blanche Barretta Sarah Bernhardt Anna Judic Jeanne Samary Louise Théo Jan Rosen Jeanne Granier
  • Edelfelt har köpt en hatt för att vara fin för Eklöfs som aldrig kommer; ett par byxor skulle komplettera elegansen.

    August Eklöf Elin Eklöf
  • Edelfelts tavla är för närvarande brun efter att han doppat pytsen i sirap; tidigare har den varit svart efter att han kluddat på med kimrök; han vet hur det ska vara, men han är inte karl att få det som han vill; under veckan ska han måla fonden.

  • Blanchisseusen [tvätterskan] kommer och Edelfelt avbryter för att betala henne.

  • Gunnar Berndtson "den hederliga själen" påstår att Edelfelts tavla blir bra, bara han blir färdig.

    Gunnar Berndtson
  • Mot slutet av månaden väntar Edelfelt besök av Bertha Levin och A. Judéen i ateljén.

    Bertha Levin A Judéen
  • Edelfelt trivs i ateljén, dagern är utmärkt god.

  • Edelfelt hoppas att Alexandra Edelfelts intresse för Blanca skall göra den nytta; hon vet inte hur dålig "plankstrykare" Edelfelt är, men han vill göra något gott, stort och skönt här i världen; han hälsar till de små älskade systrarna.

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt Blanka