Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

militärer (personer) sjukdom (tillstånd) landskap (fysiska helheter) ammattitaitokilpailut ateljeet estetiikka fennomania henkilökuvat historiamaalaus hugenotit hygienia itävaltalaiset Jumala kaiverrukset keskiaika kielet kirjallisuus kirjeet kuvaelmat luennot lyriikka melankolia näytelmät näyttelyt ranskalaiset ranskan kieli ravintolat romanit ruoka ruotsin kieli seuraelämä sodat suomen kieli taide taideyhdistykset taiteilijuus teatteritaide vaatteet

Paris fredag d. 20 febr. 1897
Älskade Mamma,
På Mammas sista bref märker jag att mina premiader
nedstämt Mamma, och jag är mycket ledsen deröfver.
Gud bevare mig för att misströsta, det gör jag icke, ehuru
kanske ofta begär för mycket af mig sjelf, och derför
licke är nöjd med det jag gör. Men mest af allt förarga
der mig att jag ibland ej gjort hvad jag kunnat göra
med litet mera viljekraft. – Gérôme är nu återkom
men, och jag tänker be honom komma hit upp i nästan
onsdag. Får se hvad han säger. Jag tror att han, så
som Bastien L. kommer att tycka att det hela ser ut
att vara gjort de chic. Det är det förargliga med histor
riska saker att man aldrig (om man ej är en stor måste
re) kan gifva dem den aspert de realité, som åt
scener som man sjelf sett, och en massa småsaker
som det stora publikum aldrig fäster sig vid, men som
ofta mycket bidraga att göra det hela bli klena i
utförandet. Jag hatar det måleri som fått specienne
la peinture de bibelots" der bibelot'erne än allt, och
det det hela är uppfattade såsom ett vackert välgjordt stille
ben, men nekas kan icke att ofta ett lämpligt
väl af accessoirer, fonder, landskap o.d. rakt af göra
taflan så att t. ex. hufvudfigurerna utan dessa ej
göra den minsta effekt. Det är som ramen till
en tafla. Den får ej dra ögat till sig, men måste finnas
och ej vara störande ful. – Om jag ute min påtänkte
tafla Sveaborg ej får landskapet bra, ej får i det hela
ett ruskigt, kallt, dystert tycke, så är ju taflan för-
felad. – Uti rida franka skulle jag vilja på det hela
gladt, men lyckas ej deri – Tonerna bli sorgliga, svarta
och dystra. Dagnan sade: i faut que tout le tafla
chante, hon seulement la femme. – I går och i dag
har jag sökt att spela en "des notes gares" (förlåt
detta åt målarspråk men icke lyckas. Ack om jag
de dem. till färdig. – Dumt var att jag ej under senare

sommar kom att göra några ordentliga, finska studier
Det var omöjligt, det för att jag sjelf var konvalescent
dels genom den stanniga bro för Ellen, i hvilken vi
alla tväfvade, men jag hoppas engång kunna måla
finska saker efter naturen. Dessa konstinerade bond-
taflor pina mig mer än allt annat, likasom hvarje
bok, poem eller hvilket litterärt arbete som helst
der författaren ej kännt till det han skrifvit om.
Hur många miljoner menniskor ha ej skrifvit
bra hvad stilen beträffar, men skrifvit tråkigt, de
före att de ej kännt sitt ämne, att de ej haft något
nytt att berätta. Vet min verkligen hvad man
till göra, har en scen, en effekt verkligen så frappa
rat en, att man ej får någon ro fördensamma, så
blir konstverket bra, åtminstone intressant. Jag är
rädd att Carl I, om jag går ihop med honom, skall
bli alltför mycket en reminisiense af hvad jag
sett. Ofta kopierar man utan att ens ana det. –
Laurens, min åsigt den första historie nålaren
här, håller nu på med en fien som alldeles för
vånande liknar den teckning till W. v. Schwerin
som jag i tiden tänkte på. Ämnet är precis
detsamma. Marceau, den unga förhoppnings-
fulla hjelten ligger utsträckt på en här, och icke
kall just afhemtas af de utskickade från franska känn
då de österrikiska generaterna blotta sina hufvuden
af värden för den stupade. Enligt hvad Petit Grand säger
blir kompositionen bra lik min skizz. Kostymerna frå
1796 år bra lika dem från 1808. Bra roligt skall det bli
att se denna tafla på salongen. Laurens har hittillsmnast
tagit sina ämna från medeltiden och det skall bli så
deles intressant att se huru han står sig ut med konse-
latets tider. – Stigell har icke den minista aning om
franskan, och bra svårt skall det bli för honom än lära
sig då han ej har den minsta grammatikaliska under-
grad, icke ens i svenskan. Häromdagen skulle jag
les med honom, men jag tror jag ej att jag håller ut

tudier.
ut
är
att


fortsättning lördag, sesa, nu har Berndtson rest af med
kennan och jag är tvungen att skrifva med blyerts. B. har
näml. i dag sin concours i historie (skriftligt förhör). Ana-
torni och perspektiv har han redan gjort undan, måtte
nu teckningen, som är det vigtigaste gå bra. – Hertzberg
har anländt till staden lika skinande som fordom. Han
fortsätter sina esthetiska studier på samma makliga vis
som han börjat dem i verlden. – Wera och en spenior
chna fr. ateliern voro här i dag, och finne att min
tafla gjort framsteg sedan de sist säga den. Om
jag bara finge litet mera lit i färgen! Egentligen
återstår mycket litet att göra, utan det blir mest
att resta och lappa här och der för att få ensemblene
bra. – I afton är jag åter bjuden till Mme Jacqui
not på tableaux vivants, som jag sjef arrangerat,
I sista onsdags var jag der, och kunde ge några
hvad kostymer och sådant vidkommer – Mlle Margrée.
ute och Mlle d'Avancorne ha för resten så mycket
mak sjelfva att de tryggt kunde arrangera saken
på egen han. Några croquis gjorde jag för samman
ställningen – Se här programmet. Charad-mon par-
mier bon mon second heur (vieux mot – bonne for-
tune mon tout bonheur. (ete ett sjukbesök af en för
nem dem – De en Zigenerska, som skar åt två unga da-
ner det hela en sen från Lamartines Grazeille,
L. läsande för hela den neapolitanska familjen. – La-
martine en ung spanjor, Grahiella Mlle Marguerite. –
sedan bland tableauerna Cornelia, grandernas mod
Mlle D'avanconne, graicherna lilla Robert Jacquinet
och unge deras, romarinnan som visar söka mycken
fr. Krogens (omöjlig att få att ta en pose, styf i högsta
grad. – Sist, le roi d'lvetot, allesammans i fan-
Hastiska medeltids-normendiska drägter i ring omkring
le roi d'Yvetot på tunnan Henri Perrot – hvarunder
den gamla visan roi Yrlitet sjunger – Det hela är
hopkommet med enkla medel gamla klädningar.
äro träcklade och lagade, men tableaurm borde ej bli så
inda. Marguerite Jacquinot (seså, nu kom Berndtson
Mm finnan – hans concaris hade gått bra) har som sagdt ovanligt

går väl och stucken sofvet eller omenade medan har att
skaffa bengaliska eldar. – Kejsaresentationen blir alldeles en fa-
milli helt och jag äro inbjudna men Berndtson ej, emedan har
ej varit der med sin för sedan han sitt var bjuden. Paulina
Om en liten stund skall
är ej med i någon tableau –
jag med en kamrat Rondel gå till expositionen i Cercle Men
liton, der det finnes saker af Meissonier, Gérôme (bl. annars
ett porträtt af Garnier, operans arkitekt af Gl. Louis Leloir.
med ett ord de bästa förmågorna. – Till Runebergs, det jag
alltjemnt ämnat mig för att gå det ena ex. af Julqvällen
– om jeu
har jag ännu ej gått. – Ack om jag nu finger
qvällen så tror jag det kunde bli bra mycket bättre, och
så skulle jag ställa så till att gravören ej kunde första
teckningarna så skamlöst. – Timi håller på med ett
porträtt och en vi från Granada till Salongen. Se der
en som är mycket mera nedslagen än jag kan jag
sig öfver sin målning och man får ständigt lof att upp
muntra honom. – Någon ny kock skaffar jag mig i
nu – här i denna slammiga atelier ser man alltid
ut som en stuck och den smala korridoren samt den under-
liga trappan äro liksom en kom gjorde för att sticka rätta
min splitternya söndagseftermiddagsgåutochgå katt har tydliga
märken af kontakt med taket i korridoren, som är låg
kolmörk och krokig. Cederström brukar säga vänta der
20 mars skall jag har upp mig, tvätta mig och raka mig, till
dess ser jag ut som ett svin, och så ungefär tänker jag med
Hvad det omtalade fennoman svällret angående
Mammas munterhet på Huguinotterna beträffar, så är det
då ej värdt att en minut tänka derpå. Ett och hvarje kunna
pennomanerna lära oss, men vett – jamais, angrand som
Att sprida ut förtal är ju något så helt naturligt för dessa
menniskor, och det enda som grämer mig är att de möjligt
vilja komma åt Mamma för min skulle Sargent hålla
med ett porträtt (stort) af Miss Watts för Salongen.
och det blir bestämdt mycket bra. Ack om jag ändå
kunde skrifva till Mamma att min tafla är antagen och
temmeligen bra. – I förrgår afton hörde jag en föreläsnin
af Francis Sarcey – utmärkt rolig och intressant. Han hålla
litteran föredrag den gånger i veckan. Nu var det om
de moderna romanerna han talade, och han gick tappert åt Sar
don, Claretie m.fl. – C. Helsa hjertligt små syska-
än
nen, Morbror G., Tante Gadd och alla vänner
Atte.
Jag är hungrig som en var
frukosttiden är inne och då kan
intet af hålla mig från att störta öfver Mlle Annar siga biffstekar.

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • I Alexandra Edelfelts senaste brev märker Edelfelt att hans jeremiader [klagan] nedstämt Mamma, vilket han är ledsen över; Gud bevare honom från att misströsta, vilket han inte gör, men han begär mycket av sig själv och förargas över att han ibland inte gjort vad han kunnat göra med lite mera viljekraft.

    Alexandra Edelfelt Jeremia
  • Jean-Léon Gérôme är återkommen och Edelfelt tänker be honom komma och titta på hans tavla nästa onsdag; han tror att Gérôme, i likhet med Jules Bastien Lepage kommer att tycka att det hela ser ut att vara gjort de chic [ur minnet/på fri hand].

    Jules Bastien-Lepage Jean-Léon Gérôme
  • Det förargliga med historiemåleri är att man aldrig kan ge dem den "aspect de réalité" [verklighetsaspekt] som åt scener man själv har sett, och en massa småsaker blir klena i utförandet; Edelfelt hatar det måleri som fått spenamnet "la peinture de bibelots" [krimskramsmåleri], där krimskramset är allt och uppfattas som vackra välgjorda stilleben; han kan ändå inte neka till att ett lämpligt val av accessoarer, fonder och landskap gör tavlan så tillvida att huvudfigurerna utan dessa inte skulle göra den minsta effekt.

  • Edelfelts påtänkta tavla Sveaborg är förfelad om landskapet inte blir bra.

  • Edelfelt skulle vilja ha det hela i rida ranka glatt, men han lyckas inte; Pascal Dagnan sade: il faut que tout le tableau chante, non seulement la femme [hela tavlan borde sjunga, inte bara kvinnan].

    Pascal Dagnan-Bouveret
  • Det var dumt att Edelfelt inte under senaste sommar gjorde några ordentliga finska studier; det var omöjligt för att Edelfelt var konvalescent och den ständiga oron för Ellen Edelfelt kvävde alla.

    Ellen Edelfelt
  • Edelfelt vill måla finska motiv efter naturen; han pinas av konstruerade bondtavlor, liksom av varje litterärt arbete som helst där författaren inte känt till det han skrivit om.

  • Edelfelt befarar att Carl IX bara blir en omedveten efterapning.

    Karl IX
  • Den store historiemålaren Jean Paul Laurens håller enligt Pierre Petit Gerard på med en tavla som liknar Edelfelts teckning till Wilhelm von Schwerin; ämnet är detsamma: hjälten Marceau ligger utsträckt på en bår och skall hämtas av franska hären, medan de österrikiske generalerna blottar sina huvuden av vördnad; kostymerna från 1796 är mycket lika dem från 1808; det blir intressant att se tavlan på Salongen; Laurens har hittills mest tagit sina ämnen från medeltiden.

    Jean Paul Laurens Wilhelm von Schwerin Pierre Petit-Gérard François Séverin Marceau
  • Robert Stigell har svårt med franskan, inlärningen försvåras av att han inte har den minsta grammatikaliska baskunskap ens på svenska; Edelfelt har försökt lära honom, men han tror inte att han håller ut.

    Robert Stigell
  • Brevet fortsatt på lördag.

  • Gunnar Berndtson har skriftlig concours [förhör] i historia i dag, och har tagit Edelfelts penna, som därför är tvungen att skriva med blyerts; Berndtson har redan avklarat anatomi och perspektiv; Edelfelt hoppas att teckningen som är det viktigaste går bra.

    Gunnar Berndtson
  • Rafael Hertzberg har anlänt lika skinande som förut och fortsätter sina estetiska studier på samma makliga vis.

    Rafael Hertzberg
  • Julian Alden Weir och spanjoren Rafael de Ochoa från ateljén besökte Edelfelt och ansåg att tavlan gjort framsteg; Edelfelt önskar att han bara fick lite mera liv i färgen.

    Rafael de Ochoa Julian Alden Weir
  • Samma kväll är Edelfelt bjuden till Madame Jacquinot på tableaux vivants, som han själv varit med och arrangerat; den första charaden utspelar ett sjukbesök av en förnäm dam, den andra en zigenerska som spår åt två unga damer, hela ordet (bonheur [lycka]) är en scen från Alphonse de Lamartines Graziella; mademoiselle Marguerite spelar Graziella; i tablåerna spelar Mademoiselle D'avançonne Cornelia, gracchernas mor, lilla Robert Jacquinot och unge Peras graccherna, samt fröken Krogius romaninnan som visar sina smycken; sist framförs le roi d'Yvetot med alla i fantastiska medeltids-normandiska dräkter, med Henri Perrot som kung d'Yvetot.

    Krogius Alphonse de Lamartine Jacquinot Marguerite Jacquinot d’ Avançon Robert Jacquinot Péraz Henri Perrot Cornelia Africana Graziella Tiberius Gracchus Gaius Gracchus d' Yvetot
  • Gunnar Berndtson återvänder med pennan; concoursen [tävlingen] har gått bra.

    Gunnar Berndtson
  • Mademoiselle Marguerite Jacquinot har god smak och mycket esprit d'arrangement [arrangörsanda]; Monsieur Ragio har lovat skaffa bengaliska eldar; representationen [föreställningen] blir familjär; Edelfelt och Julian Alden Weir är bjudna men inte Gunnar Berndtson, som inte varit där sedan han sist var bjuden; Pauline Ahlberg är inte med i någon tablå.

    Pauline Ahlberg Gunnar Berndtson Julian Alden Weir Jacquinot Marguerite Jacquinot Ragio
  • Edelfelt skall med Roude till expositionen [utställningen] i Cercle [des] Mirlitons; där visas verk av Ernest Meissonier, Jean-Léon Gérôme (bl.a. porträtt av operans arkitekt Charles Garnier) och Louis Leloir.

    Jean-Léon Gérôme Ernest Meissonier Charles Garnier Louis Leloir Roude
  • Edelfelt har ännu inte kommit sig iväg till Runebergs med det ena exemplaret av Julqvällen; om han fick göra om Julqvällen skulle det bli mycket bättre och han skulle se till att gravören inte kunde förstöra teckningarna så skamlöst.

    Lina Runeberg Walter Runeberg
  • Filadelfo Simi håller på med ett porträtt och en vy från Granada till Salongen; Simi är mycket mera nedslagen än Edelfelt och behöver ständig uppmuntran.

    Granada Filadelfo Simi
  • Edelfelt skaffar sig inte någon ny rock nu; hans ateljé är dammig och hans splitternya "söndagseftermiddagsgåutochgåhatt" bär tydliga märken av kontakt med taket i korridoren som är lång, kolmörk och krokig; Gustaf Cederström brukar säga att han tvättar upp sig till den 20 mars, men till dess ser han ut som ett svin; ungefär så tänker även Edelfelt.

    Gustaf Cederström
  • Fennomanerna har förtalat Alexandra Edelfelt för hennes "munterhet på Huguenotterna" [sympati för hugenotterna]; Edelfelt medger att fennomanerna kan lära dem ett och annat, men aldrig vett; det enda som grämer honom är att fennomanerna möjligen vill komma åt Mamma för Edelfelts skull.

    Alexandra Edelfelt
  • John Singer Sargent håller på med ett stort porträtt av miss Frances Watts för Salongen; det verkar bli mycket bra; Edelfelt önskar att han kunde skriva till Alexandra Edelfelt att hans tavla är antagen och är tämligen bra.

    Alexandra Edelfelt John Singer Sargent Frances Watts
  • Francois Sarcey håller litterära föredrag flera gånger i veckan; Edelfelt hörde ett föredrag om de moderna romanerna, där Sarcey tappert gick åt Victorien Sardou och Jules Clareti.

    Victorien Sardou Françisque Sarcey Jules Claretie
  • Edelfelt hälsar hjärtligt till småsyskonen, Morbror Gustaf Brandt, Tante Adèle Gadd och alla vänner.

    Berta Edelfelt Adelaide Gadd Gustaf Brandt Alexandra Edelfelt
  • Det är frukosttid [lunchtid] och Edelfelt är hungrig och törstar efter Mademoiselle Annas sega biffstekar.

    Chez Mademoiselle Anne Anna Chomette