Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

militärer (personer) sjukdom (tillstånd) apurahat ateljeet fennomania häät hiljaisuus hugenotit kaivertajat kaupungit kevät kielet kirjeet leikit luonteenpiirteet maaseutu näyttelyt opinnot opiskelijaelämä osakunnat osoitteet puut ranskan kieli ravintolat reformaatio ruotsin kieli sää sähkeet sanomalehdet seuraelämä suomen kieli talvi tanssiaiset ulkonäkö vaatteet vierailut vuodenajat

Paris måndag 89. April 188
Älskade Mamma
Ett rigtigt vårvärder igen i dag! Mamma vet
huru värmen och solljuset och den friska vårdoften
så tager på krafterna, och som jag dessutom
stigit tidigt upp i dag och kom sent i säng i går afton
så hade jag mig ett ögonblick efter frukosten och läste
den nedriga Figaro och somnades den som solen
petade mig i ögonen var min korta stummar
omlig; jag hade hela dagen på ateliern hört ta-
las om refus-bref från Salongen om att redan
antagna saker brifvit utstrukna vid revisionen,
och jag dörämde att jag var refuserad – en i sanning
ryslig dröm – då i och med detsamma kyparen ropa-
de genom dörren: Voici une lettre pour Mr Edelfelts
Jag resade urvaken upp saker om att brefvet
kom från Industripalatsis – ty genom drömmen var
detta ju alldeles klart – men jag lugnade mig och
vaknade rigtigt, och säg att det kom hemifrån,
från Mamma, och min fåniga ängslan förvandla-
de den i glädje och tacksamhet. – Anni stackare som
igen halt flursfeber! Det der friska vinterväder
norden ger jag ej mycket för? – I lördags var
med Ber
jag igen hos Mme Jacquinot, denna gång
son, som var skyldigen visit sedan länge. Högda
kapen blef jag då jag i tamburen såg Pauline
Ahlberg i full baltoilett och Mr Piras i frack och orden.
Skulle der då mig ovetande vara stor bjudning?
Nej, saken var helt enkelt den, att Pauline var
bjuden på bal, stor bal i Grand Hôtel, gifven af Schwen
triska understörsföreningen, och M. Piras kom
från ett bröllop. – Pauline hade varit koifferad
och klädd sedan kl. 4 på e.m., hvilket alla de andra

damerna tycktesdra på munnen åt. Unga Tottig
är här på 14 dagar efter att ha tillbragd några
månader i Pours för att lära sig franska. Som
Mamma vet är han nyssblifven officer, och an-
nar fortsätta i Marieberg för att bli geniofficier
hvartell han behöfver fullkomligt känned om af
franska språket. Det är en hygglig ung man,
som mycket påminner om Gustaf Luchusen
Han har ännu hela hadett-stojkan i sig och tycktes
ha haft utmärkt roligt i tours, der han varit
bjuden af af generaler och öfverstår och det alla
dagar å rad under flere veckors tid. Det är ju
mycket lättare att göra bekantskaper i provinse
Paris. Först kl. 11 begär sig Pauline af till
ä
Balen det hon följder af en Schweitzisk legations-
sekreterare Patry och dennes fru – Sedan lektes
det – ungefär samma likar som vi ha hos oss att
gissa en vers af de svar som hela sällskapet ger
då hvar och en skall inblanda ett ord i sin svår
gissa till ett ord af ja – eller nej svar, "le moushoir,
lek som består i att kasta påsduken till en anna
tte
sällskapet om samtidigt uttala en slafvelse, från
andra genast skall föga en annan så att de balde
ett ord – eller rim-lek o.d. – Under allt detta var
Berndtson, annars redan förskräckligt bli, alldeles
förfärligt generad-hackade – stammade och rodnade
Jag begret nog hans bryderi, men tyckte tillika
att en sådan lektion kunde behöfvas för att
han en gång måtte börja bemöda sig om att tala
i allmänhet och tala franska isynnerhet. Hans
förtviflan gick så långt att han med ens strök
af efter att i tysthet är tagit farväl af dame
ka – och låt mig således träska hela vägen hem

otter
gen
es.
ensam. – Takande morgon gick tidigt att
honom och förehöll honom det dumma i hans
beteende, hvilket han också medgaf. Det kan
visst vara en gyllene regel. bättre tiga än illa
tala, bättre låta bli att göra någonsak än göra den
dåligt o. s. v. men der ligger bestämdt ofta en långt
drifver, origtig stolthet bakom ett dylikt resonne
På restauranten har hans lystlåten
mang. –
ret blifvit ordspråk och Max m.fl. tala aldrig om
honom som annat än: le bavard – hvilket förtreta
Be. Jag har rigtigt psychologiskt sökt tala med
honom om hans stumhet, och sedan han några
gånger blifvit ledsen, kan jag nu tala derom som
om hvad som helst. Man ser tydligt att han tänker
men icke fort, och hans tigande är således ej nå-
gonslags abrutissement, som Simi tror. Men
han läser högst litet, troligen af samma skäl som
han talar litet, af en viss tröghet och lättja. Jag
i meddela
tror att denna dåraktiga räddsla mest härtider sig
från den underliga plats han haft hemma. Han
har aldrig talat en förnuftigt ord med de sina, det
tillstår har öppet, intet tanke utbyta har någon-
sin egt rum, och föräldrarna tal med honom ha
helt och hållet inskränkt sig till förmåningar,
liksom pratet med Acku och Hulda mest om väder och
vind, lexor o.d, och alltid inskränkt sig till så enstafla
gå ord som möjligt. Att hålla efter Bson i arbe-
det är en god sak, ty han tager ej illa upp om
man på ett hyggligt sätt säger åt honom: i dag, då
går ut aller har annat att göra kunde du
jag
just göra det eller det, och han gör det vänliga.
mycket snällt och beskedligt. Hans ovanliga
fallenhet kunde med flit utvecklas ganska
mycket, ehuru jag ej tror han har någon stor
skapande förmåga. – – I går, söndag, resten

t
in
d

I går samman half för alla härvarande
nyländingar på aftonen hos Joseph (ett mat.
ställe Rue Montpensier) för att besluta om tele
grammet till efdelningens årsfest. Vi hade
inbjudit Runeberg, Becken, Londén och Stigell
häraf kommo endast de tre sistnämnde. Men
ngo, såsom tillsagdt var bjuda sig sjelfva
på mat och dryck. Salingen var inspektör
Holmberg kurator, Nordström skulle hålla fest-
föredraget och vi voro afdelningen D. och jag
Det skulle ha varit roligt nog om ej den
rysligt tråkiga Londén varit der. – Ack
hvad det är för en döddansare. Hvad hjelper
det att vara lärd och klok (såsom Nordströ
säger då man är så osympathisk och led
Jag kan ej tåla honom för hans skrikiga
röst. Så förstår han ej rättlerie, utan
tar sig anledning af hvilken skämtsam
dumhet som helst att diskutera och räson.
nera. – Skada att han under dessa välta-
lighetsprof alltid reta upp sig sjelf och
blir arg på hvem – jo på den eller den
institutionen eller den och den orättvisan
i verlden men så arg att han fraser.
Så ynklig han ser ut sedan i sin ytte
munduk och långa halstå. Det vanligaste
samtalsämnet med honom är mat
dryck, rum och värme, och han får icke
något i den vägen som skulle motsvara
hans principer om helsans systematiska
värdande, sund föda och dylikt. – Nordström
har fått ett grannt intyg af Galland

som rekommer tar honom till för-
Mjödt stipendium på det varmaste, och
talar om hans utmärkta flet. N. är en
hygglig karl – litet vigtigt, men hans vigtighet
är mera af den komiska sorten. Så betraktar
han konsten som ett examens-pensum,
som man kan lära sig på viss tid – lyckli-
gå villfarelse.
Nej nu måste jag på cours du
soir – jag får ej förlora en minut
för att ej mista min plats – i dag är
det måndag. Farväl
Mammas Egen
Atte
Hvad det är varmt i dag. Det
grannaste solsken träden knoppas
appeltraden börja hvitna och himlen
är blå! – Jag skulle ej bry mig om att
stänga mig in i Ecole des Beaux arts
nu – men pligtens stränga bud!! –
de

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Det är riktigt vårväder; Alexandra Edelfelt vet hur solljuset och värmen tar på krafterna; Edelfelt hade stigit tidigt upp och gått sent i säng och lade sig därför efter frukosten [lunchen] och läste den "nedriga" Figaro innan han somnade.

    Alexandra Edelfelt
  • På ateljén hade de talat om refuseringsbrev på redan antagna tavlor till Salongen; Edelfelt drömde att han blivit refuserad.

  • Då kyparen ropade att det fanns ett brev för Monsieur Edelfelt trodde han för ett ögonblick att det var ett refuseringsbrev från Industripalatset, men det var från Alexandra Edelfelt.

    Industripalatset i Paris Alexandra Edelfelt
  • Anni Edelfelt har haft halsfluss; Edelfelt ger inte mycket för det friska vintervädret i Norden.

    Pohjoismaat Alexandra Edelfelt
  • I lördags var Edelfelt med Gunnar Berndtson hos Madame Jacquinot.

    Gunnar Berndtson Jacquinot
  • I tamburen träffade Edelfelt på Pauline Ahlberg i full baltoalett och Monsieur Péraz i frack; Péraz kom från ett bröllop och Pauline var bjuden på schweiziska understödsföreningens bal på Grand Hôtel; de andra damerna tycktes dra på munnen åt att hon varit koafferad [friserad] och klädd sedan kl. 4 på eftermiddagen.

    Hôtel du Louvre / Grand Hôtel du Louvre Pauline Ahlberg Péraz
  • Unga Charles Tottie är 14 dagar i staden, efter att ha tillbringat några månader i Tours för att lära sig franska; som Alexandra Edelfelt vet tänker han fortsätta i Marieberg för att bli geniofficer, till vilket han behöver fullkomlig kännedom i franska språket; han påminner om Gustaf Leuhusen; han verkar ha haft roligt i Tours, varit bjuden av generaler och överstar; det är mycket lättare att göra bekantskaper i provinsen än i Paris.

    Pariisi Tours Marieberg Alexandra Edelfelt Gustaf Leuhusen Charles Tottie
  • Först klockan halv 11 begav sig Pauline Ahlbert av till balen, följd av en schweizisk legationssekreterare Patry med fru.

    Pauline Ahlberg Edouard Patry (epävarma yhteys) Marguerite Patry (epävarma yhteys)
  • Det lektes sällskapslekar med ord, vilket gjorde Gunnar Berndtson förskräckligt generad och blyg; han gav sig av i tysthet efter att ha tagit farväl av damerna, så Edelfelt måste traska hem ensam; på restaurangen har Berndtsons tystlåtenhet blivit ett ordspråk och Max Faivre kallar honom inte annat än le bavard [~ pratkvarnen]; det märks att han tänker, men inte snabbt, och hans tigande är således inte någotslags abrutissement [dumhet], som Filadelfo Simi tror; Edelfelt tror det härleder sig till den underliga plats han haft hemma; föräldrarnas tal med honom har inskränkt sig till förmaningar, medan pratet med Acku och Hulda Berndtson mest har handlat om väder och vind, läxor och dylikt.

    Gunnar Berndtson Fredrik Berndtson Jacquinot Augusta Berndtson Hulda Augusta Berndtson Maxime Faivre Filadelfo Simi Axel Berndtson Hulda von Born
  • I arbetet går det bra att hålla efter Gunnar Berndtson, som inte tar illa upp om Edelfelt på ett hyggligt sätt säger åt honom vad han ska göra; hans ovanliga fallenhet kunde med flit utvecklas mycket, även om Edelfelt inte tror att han har någon stor skapande förmåga.

    Gunnar Berndtson
  • På söndagen reste de [Edelfelt och Gunnar Berndtson] till Versailles för att hälsa på friherrinnan Armida de la Chapelles sommarbekantskap Monsieur Surel; Armida hade inte överdrivit då hon talade om honom som en förtjusande älskvärd gubbe; Surel kände bra till Finland, fennomanerna och finska teatern; frun var inte hemma och sonen var i Paris för att genomgå en examen i högre matematik för doktorsgraden; Surel hade för avsikt att göra en sommarresa till Sverige, Finland och Petersburg; både han och De la Chapellerna är ättlingar till fördrivna hugenotter, så samtalet rörde sig mycket om reformationstiden; han liknar "gubben" Furuhjelm.

    Suomi Pariisi Pietari Ruotsi Versailles Gunnar Berndtson Victor Furuhjelm (epävarma yhteys) Surel Armida de la Chapelle Surel Surel
  • Alexandra Edelfelt frågar om Edelfelt sett Charles Baude; Edelfelt träffar honom rätt ofta; han tjänar bra på sina gravyrer och har inrett fint för sig och sin gamla mor; han har gått framåt sedan Julqvällen; *han har 2-3 gravörer i sin tjänst och är således "patron" [chef].

    Alexandra Edelfelt Charles Baude
  • *Till Monsieur Charles Clement kan väl Edelfelt inte gå utan ärende.

    Charles Clément
  • Nylänningar i Paris träffades på Joseph (matställe på Rue Montpensier) för att besluta om telegrammet till avdeldningens årsfest; de hade också bjudit in Walter Runeberg, Adolf von Becker, Rafael Hertzberg, Hjalmar Londén och Robert Stigell, varav de tre sista kom; Richard Salingre var inspektor, Axel Fredrik Holmberg kurator, Ernst Nordström skulle hålla festföredraget, medan Gunnar Berndtson och Edelfelt representerade avdelningen; det skulle ha varit roligt, bara inte den rysligt tråkiga Londén varit där.

    Pariisi Restaurant Joseph Adolf von Becker Gunnar Berndtson Ernst Nordström Walter Runeberg Robert Stigell Rafael Hertzberg Axel Fredrik Holmberg Hjalmar Londén Richard Salingre
  • Ernst Nordström har fått ett fint intyg av Pierre-Victor Galland, som rekommenderar honom till förnyat stipendium; Edelfelt tycker Nordström är en hygglig karl, lite viktig, men viktigheten är av den komiska sorten; han betraktar konsten som ett examens-pensum [uppgift], som man kan lära sig på en viss tid – vilken villfarelse.

    Ernst Nordström Pierre-Victor Galland
  • Edelfelt måste på Cours du Soir [kvällslektion] och tar farväl; det är grannaste solsken, träden knoppas, äppelträden börjar vitna och himlen är blå; han skulle inte bry sig om att stänga in sig på Ecole des Beaux Arts om det inte var för pliktens stränga bud.

    École des Beaux-Arts