Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

opera (konstart) aateli aikakauslehdet ateljeet Jumala juomat kaupungit kevät kielet kirjailijat kirjat kirjeenvaihtajat kirjeet kirkkokunnat kuninkaat kuolema leikit maailmannäyttelyt maaseutu mallit (ammatti) matkat messu (jumalanpalvelus) musiikki näyttelyt onnettomuudet opinnot opiskelijaelämä osakunnat ruoka ruotsalaiset ruotsin kieli sanomalehdet seuraelämä sodat suomen kieli taiteilijuus talous teatteritaide Turkin sota turkkilaiset ulkonäkö vuodenajat

Paris d. 15 April 77.
Älskade Mamma
närt en vecka sedan jag skrifvit! Eget att mam-
ma ännu ej den 10 hade fått mitt bref med under
vättelsen att jag var antagen i salongen! Nu är jag
så godt som säker på att såväl taflan som teckningen
är antagen, eftersom jag ej fått något refusbref.
Det är ändå bra roligt. 7530 taflor inlämna
de äro 2110 antagna, bra roligt att vara bland
desia 2110. Ännu har intet bref förkommit, och
Då skulle verkligen göra mig ondt om detta, så
fullt af glädje och lycka, vore förloradt. – Roligt
var det att höra om nyländingarnas årsfest
Att Lampén är så dusch drifva fennorna
är mig verkligen omt, och ännu mera ledsen
får jag att hans finnomani, enligt hvad
fon
synes, går i jämnt crescende. Denna vecka här
pig fört att rigtigt svirr-lif. Hör och dom. Sästa
söndags om aftonen, efter att hela dagen ha varit
i Versaicus – Nyländsk arffest måndag middag bjöd
Jean Gounod mig på sin fars nya messa i Notre dum
(resernerad läkten tisdag bjöd han Gunnar och mig
på 3dje representationen af hans fars nya opera
Cirg-mars (alla platser äro abornerade för de 15 första
föreställningarna, och vi hade nu länstöks platser,
onsdag fick jag bref från M. Gre Roy som är
i staden med middagsbjudnin – äten fin middag
och passerade aftonen med honom, torsdag.
den på frukost till herrskapet Bourgain, fre-
dag på middag till Gueldrys, samma afton på
theatre de Chateau d'eau, bjuden af Bourguin, lor-
dag på middag hos Mme Jacquinot. Dersamt
har jag för och eftermiddag arbetet i Riole de
Beaux Arts, och är således nu af allt detta

och isynnerhet af vårluften temmeligen tror
och utfaren – Gounods nya Opera är icke
så bra som Sanst, men ibland de bättre han
skrifvit, ämnet är tagit från A de Vignys po
pulära roman, och behandlar Ludv. & XIIs
gunsking marquis de Ciny-mars, hans kärlek
till prinsessan Marie de Gonsaques och hans
stämplingar mot Fichelien, samt hans slutliga
emaf afvättning. Utmärkt vackra elegiska
bitar finnes – men man kan kanske anmärka
att det hela ej tillräckligt antyder hvad författ
ren vill. En rigtigt utmärkt scen: då Marion
Delorme blir fördrifven från Paris af Richelin
och kommer till St Germain, beklagar sig för de lustigt
Adelsherrarne, och dessa svåra hämd. De galenta
sjunga en visa, som stutar
hesserne
et l'on ne versa plus dans Paris
autant de plumes et de monstaches,
är rigtigt ypperlig, låter så förträffligt textori-
hundratalisk och oskistern återger tidsändare
vanligt med hant-bois, klarinetter och horn. –
likaså är en akt som passerar hos Marion
detorma makalös. Balletien är ett herde-skå-
respel precis sådant det skall vara, Roi tendre
ppträder, dans, musik allt är skrifullt i högsta
hi
grad. Bland deros äro några alldeles förtjusande
n
ariorna äro mindre bra. I sista akten, i Cina
ed
mars fängelse, der prinsessan trångt sig
han
in, och der de båda drömma om bättre tiden
konst
sjunga de en alldeles förtjusande Derett – de
hvad d
(han.
Gounod rigtigt återfunnit sig sjelf. I idyllen,
större
elegin är han mästerligt, men saknar dra.
tå att
matisk kraft. – – Messan i Notre Dame var
lans
högtidlig. Jean Gounod som satt bredvid, kände man
hvar mot utantill, och förberedde oss på hvad och ha

som skulle spelas i nästa ögnblick med resa nu
kommer der en passage för violoncell; hör nu
po haut-bois solo – nu komma alla violin
na unisorit, o.s.v. – Han beundrar mycket sin
får, och håller af honom ännu mera. Gubben
j. anförde sjelf den stora messan. Sånghastien
na utfördes af en stor amatörtor – Och hvad
det klingade migtigt i den herrliga notre, dag
isynnerhet passagen vid nattvarden och deraf
ska
der följande o. Guds lamna (Agnes der) var af

den mest gripande effekt. – Efter denna min
çon
mer vände sig Jean Gannad till mig och hviska
icke
de: Ils ont beau dire, papa à du talent tout-
lustig
le même!! – Commussion marsken har storartad
Tante
och teckna i musik först kallelsen, sedan synda
bekännelsen, så gången upp till aktaret, så natt-
värdsorden, så ett lång uthållande trumpet
stöt som smälter bort i den vackra: Agnes
Der. – Jem Gounod har fattat en synnerlig
hänskap för mig sedan han såg Stigells por-
trött och några teckningar af mig, samt saker allt
trevisa min sin vänlighet. Han är en utmärkt hur
sig väluppfostrad ungdom, har ärft fadrens veka
lynne, och är en stor konstenthusiast. Han spelar
Spiand och violin men vill ej bli musiker emedan
han ständigt skulle måste uthärde som förelser
med sin far, och har derföre valt måleriet, som
han tycker står i närmaste samband min toncen
konst. Här börjar nu, och det är ännu svårt att sågo
hvad det blir af honom. Jag har börjat teckna honom
nan ser högst egendomlig ut – stor näsa och ännu
större hake, kloka ögon likväl) och det är roligt att
a –
tå att göra med en så karakteristisk mina som
hans (Ett sådant nöt man ändå är här i Paris skulle
a var
man ha så mycket tillfäller till musikalisk njuten
lands
på hvad och man komma sig ej dertill kanske mest af bristan
tron
he
in

de tid. Säkert är att alla konster stå i det när-
måste sammanhang och att jag bestämdt förstår nu
ick bättre nu derigenom att jag i allmänhet från
konsten klarare för mig. Den s.k. klassiska musik
isynnerhet Garck, Beethoven förstår jag nu helt än
norlunde än förr i verlden. – – Som sagdt i onsdags
kl. 5 hade må Gud Rog stämt önska med mig, det
var roligt att träffa honom och han är nu stor
på resa mot Norden, men väntar på krigsför
klaringen (oh quelle horreur que la querré
för att veta om han skall utsträcka sin resa
ända till Hfors. – Middagen var god – utom jag
en pariseraffärsman och en Grampagne handla
de från Epernay. Nog talte mycket om Mr Gus
taf, som han tycktes vara mycket förtjust i.
Oh quille malheur que nous n'ayons pas
ici ce bon Mr Brandt – ca l'amuserait.
Il est bien bon garçon, et franc-enfin il
n'a pas le caractère allemand. – Han sade att
Morbrors pesson gjort ett så utmärkt trefligt
och sympathiskt intryck på honom och lofvade
helsa honom mycket från mig – samt sade sig
vilja söka upp Mamma, för att säga att jag
var vid en ypperligt humör, frisk och rask,
frais comme une rose, och "qu j'avais
meilleure misse que l'été passe. Går allt bra
så har ni honom i Hfors o. börjar af maj.
Han var, erkligen rigtigt utmärkt vänlig mot
mig, och roligt var det att han hade ett så
eet intryck af sitt besök i Finland i somras. –
efter middagen gingo vi till Folies Bergère
der jag hade oturen att slå skull ett skarmor-
bord, som naturligtvis gick i tusen bitar, än
män konsternation, kyparen fordrade betalning
men talt vara Ruys vältalighet och öfver

Ruparens mellankomst förklarades jag vara oskyla
dig och befanns ej saker till att betala bordet.
Han (Rag har rest nu som det tyckes af ett
kort som han lemnat här i går. – Herrska
pet Gueldry voro hjertliga som förr, frågade
mig mycket om min italienska resa om
Edens död o. s. v. – Gumman G. sade mig. Ja paux
vos assures que vous avez des gennes gens qui
vous sont reellement attaches – et vous änner de
les vois pendant votre maladie, comme ils vous
ont suivi anse auxieté – on ne parlait que de
vous". Hon bad mig förresten komma tillbaka
och närsom helst dela deras hot all-fen (husmans
kort). Jag gjorde naturligtvis alla möjliga ursäktar
för det jag ej varit der under hela vintern och
de hade hafva misskund med mig emedan de
vetat att jag varit så strängt sysselsätt. Mme
Lean från Dileans var också der med sin lilla goss
som man, då jag var derute för snart 2 år sedan
väntade skulle komma till verlden. – Gueldrys bror
håller just på att gå igenom sin examin i les
matemathiques specialis med glans, och lång
derföre 18 timmar i dygnet, och har fallit af allde-
les betydligt. Rysligt sorgligt och hemskt är det
med den der stackars blinda systern – jag märkte
nu mera än någonsin att hennes tal var alldeles brist.
blandadt och att hon var rigtigt idiot – se det är en
förfärlig profning i en familj. – På aftonen sågo
Gueldry och jag en förfärlig dram af Alexander
Dumas fadren på hateau dran theater. Gall-
dry har gjort enorma framsteg och kommer
att bli en stor talent, så ung som han är ock
redan så långt kommen. Han har gjort ländska –

rer som äro förtjusande, stilleben som vacker för-
våning i ateliern och hans studier äro godt.
Hvad som är mest förvånande är den ovanlig
färdighet och säkerhet hvarmed han arbetar.
Bra många gamla målare skulle afundes hos
hans säkerhet och skicklighet i utförandet. I går
på aftonen Mme Jacquinots. Unge Tottig som
är barnslig i högsta grad föreslog att vi skulle
leka igen – hvilket antags, nu råkade det kom-
ma så många för leken främmande personer – bl.
a. Runebergs – dessa fingo nu hvar sin stol och skulle
leka med risch hvad det var tråkigt. Om många står
passioner har jag väl hört talas men passion för pant
lekar (som man sade unge Tottie Lo) har jag nu först
börjat få reda på. Summan af saken var att vi sutto
till kl. 12 och läste ut pakter. Weir, som också var der
tyckte att det var "embétant, och han uttalade endas
min hjertans meninga Pauline är så upp ute sina
nya literara bekantskaper Victor Hugo, Franciigen
Sarcey och François Coppée, princessan Mathilds cle. –
roligt är det att höra henne beskrifva om alla
dessa herraner. Hon håller bestämdt på att skrifva
något men jag kan ej begripa åt hvilket håll.
Det är roligt att se huru hon bedömer andra
menniskor humanan nu än för 2 år sedan, och de
rigtigt fröjdade mig då hon sade att hon fattat vänskar
för en fr. Orstad och fröken Krogius, något som hon
förut att vig sagt om sina pensionskamrater.
En temmeligen kokett svenska komine Robortson,
har ökat samlingar. Hon ser vid första ögonkastet
bra ut men ju mera man ser på henne desto
mera ser man att dragen äro temmeligen gröfva
och uttrycket stereotypt, och hvad som värre är icke
rigtigt naturligt. – Från Philip Forsten hade jag bref
i går. Rigtigt märkvärdigt! Dett bref på fyra sig
h
lo
tt
800
ändra
jord o
Cenare
Mar
en
sligten
tna
om
m
an
Att
dume
att ha

ede

allt
der han hela tiden talar om Paris och sina
pariserbekanta och så godt som allsintet om
Miland och sig sjelf. Han recommenderar mig
familjen Synnerberg som i dessa dagar skulle
komma till Paris. Att han arbeta flitigt tyckes
framgå af brefvet, men hur han trifs, hvilka be-
kantskaper han gjort och hvilket intryck han har
af Milano och Milanesarne, det tyckes har lemn
ått synnerbergs att berätta. Från farbror Erik
hade jag bref häromdagen, en mycket vänligt bref
der han äter mycket uppmenad mig att komma
öfver Göteborg härnäst jag far hem att barnen
tala om mig såsom den "rare kusin Albert" o.s.v.
kommer jag hem i sommar, som jag med Guds
hjelp hoppas göra, så får jag dock direkt till
Lübeck för att slippa långa och dyra resor, ty deras
har jag tillsvidare mer än nog. – För min vistels
hemlandet ställer jag blott två vilkor: att
jag får vara tillsammans med Mamma utan att
allt för mycket bli störd och att jag får göra studier
ute i det fria, för resten må det vara hvar som
helst och jag stannar om blott Mamma vill, fin
komligt lika gerna i staden. Hufvudsaken är att Mam-
ma ej gör några onödiga depenser. – Ellens porträtt
skickar jag med Hertzberg som reser härifrån den
10 maj, sålunda kortar det ej så mycket och komma
ända fram i god tid. Skulle Mamma då vilja vår
god och beställa ram derhemma, efter matt som jag
renare skall skicka, så skall jag nog betala den.
man talar nu här allmänt om kriget såsom
en verklighet. Hvilken olycka. Tänk om värne-
pligten nu hogen drogen blir införd i Finland och
jag skall hem och exercera på parola malm
om kriget blir allmänt europeiskt och om engels
männen komma och bombardera Helsingfors. –
Att folken aldrig skall lära sig huru innerligt
dumma dessa krig äro. Turkarna äro ej goda
att tagas med, och det förestående kriget blir så

det blodigt och grymt. I allmänhet anser man
här utgången oviss om blott Ryssland och turkiet
skola slass, ty turkiska armen lär i det hela tagit
vara bättre än man vill tro. Hvad säger man decker
ma om varnerufligten. Tror man äro förslaget skall
Har jag berättat om att Ceder
gå igenom. – –
ströfves stora tafla har blifvit refuserad. Mam-
ma kan tänka sig hans vrede, då han nu sedan
september arbetat tragit och öst pengar på modell och
kostymer. Becker är antagen, Runeberg likaså, som
alla svenskarne på en Ekström och Ek när. – Om
det blir krig, så blir den stora tillämnade exposition
nen 1878 en panskatta, och folken hinna ej framvisa
hvad de gjort emedan de äro så ifrigt sysselsätta med
att slå ihjäl hvarandra. I morgon ha vi kostym
modell på ateliern, jag går upp för att ta min platser
men skall försöka att på e.m. börja på med något att
sälja i Hfors. – Gérôme har varit särdeles hygglig
mot mig – och ehuru jag tyckt att mina studier var
rit sämre än de andrar, ja sämre än de bättre som jag
gjorde förra gånger säger han mig ändå "vous avez
des bonnes intentions, ca ira bien" eller conten
ninsi" etc. – Efter han säger det så får jag väl lof att
tro att det skall gå. Nu lider det till natt och
jag tar derföre farväl af Mamma för denna gång
Anni och Butti innesluter jag i mina varmar
helsningar och omfamnar och kysser de kära syster
na. Helsa alla, men specielt Morbror – från
Rog. – Hvad jag är så ett nöt som ej skrifvit
till mina vänner Axel, Lulle m.fl. måste
tro att jag än alldeles utan hederskänsla. En
korrespondens till Dagbladet har jag färdig i min
bordslada, och skall öfver skrifva futill Estlanders
lidskrift. Nu godnatt – Gud välsigne Eder alla
mina käraste
Atte.
Penning, tillgångarna minskas betydligt, lyckligt
vis lefver krediten.

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Det var underligt att Alexandra Edelfelt den 10 [april] inte hade fått Edelfelts underrättelse om att han var antagen i Salongen; nu är han så gott som säker på att både tavlan och teckningen är antagen; av 7530 inlämnade verk är 2110 antagna.

    Alexandra Edelfelt
  • Det var roligt att höra om nylänningarnas årsfest; det gör honom ont att Kristian Lampén är så durkdriven fennoman.

    Kristian Lampén
  • Den senaste veckan har Edelfelt fört ett riktigt sviss-liv [festliv]; på söndagen efter besöket i Versailles var det Nyländsk årsfest; på måndag bjöd Jean Gounod honom på sin fars nya mässa i Notre Dame; på tisdag bjöd Gounod honom och Gunnar Berndtson på tredje föreställningen av sin fars nya opera Cinq-mars; på onsdag åt han en fin middag med Monsieur Gustave Roy; på torsdag var han bjuden på frukost hos herrskapet Bourgain; på fredag middag hos Gueldrys, samma kväll bjöd Gustave Bourgain honom på theatre de Chateau D’eau; på lördag var det middag hos Madame Jacquinot.

    Versailles Notre Dame Théâtre du Château-d'Eau Gunnar Berndtson Charles Gounod Jacquinot Gustave Bourgain Bourgain Ferdinand Gueldry Jean Gounod Gustave Roy Bourgain Gueldry Gueldry Cinq-Mars
  • Därtill har han för- och eftermiddag arbetat på Ecole des Beaux-Arts; i kombination med vårluften är han tämligen trött.

    École des Beaux-Arts
  • Charles Gounods nya opera är inte lika bra som Faust, men bland det bästa han har skrivit; ämnet är taget från Alfred de Vignys roman och handlar om Ludvig XIII:s gunstling markis de Cinq-Mars och hans kärlek till prinsessan Marie de Gonzagues och hans stämplingar mot Richelieu, samt slutligen hans avrättning; en riktigt utmärkt scen är då Marion Delorme blir fördriven från Paris av Richelieu och kommer till St Germain och beklagar sig för adelsherrarna, som svär hämd; herrarnas visa är riktigt ypperlig; orkestern återger 1600-talstidsandan förträffligt; i idyllen är Gounod mästerlig, men saknar dramatisk kraft.

    Pariisi Saint-Germain-en-Laye Charles Gounod Alfred de Vigny Ludvig XIII Faust Armand Jean de Richelieu Cinq-Mars Marie de Gonzague Marion Delorme
  • Mässan i Notre Dame var högtidlig; Jean Gounod som satt bredvid kunde varje not utantill; han beundrar mycket sin far; "gubben" Charles Gounod anförde själv mässan; i synnerhet passagen vid nattvarden och den efterföljande O Guds lamm (Agnus Dei) hade en mycket gripande effekt.

    Notre Dame Charles Gounod Jean Gounod
  • Jean Gounod har fattat vänskap för Edelfelt sedan han sett porträttet av Robert Stigell och några andra teckningar; han är en hygglig och väluppfostrad ungdom, som har ärvt faderns veka lynne; han är stor konstentusiast, spelar piano och violin men vill inte bli jämförd med fadern och har därför valt måleriet; han har just börjat så det är svårt att säga om det blir något av honom.

    Charles Gounod Robert Stigell Jean Gounod
  • Edelfelt har börjat teckna Jean Gounod, som ser egendomlig ut.

    Jean Gounod
  • I Paris har man många tillfällen till musikalisk njutning, men Edelfelt kommer sig inte för; säkert är att alla konster står i närmaste sammanhang med varandra; han förstår musik bättre nu på grund av att han fått konsten i allmänhet klarare för sig; den klassiska musiken med Christoph Wilibald Gluck och Ludwig van Beethoven förstår han helt annorlunda än förr i världen.

    Pariisi Ludwig van Beethoven Christoph Wilibald Gluck
  • I onsdags träffade Edelfelt Monsieur Gustave Roy; han är på väg till Norden men vet inte om han kommer ända till Helsingfors; på middagen var också en pariseraffärsman och en champagnehandlande från Epernay; Roy talade mycket uppskattande om morbror Gustaf Brandt; han ville också söka upp Alexandra Edelfelt för att säga att Edelfelt var vid ypperligt humör; han hade ett gott intryck av besöket i Finland i somras; efter middagen gick de till Folies Bergère, där Edelfelt slog omkull ett marmorbord som gick i tusen bitar; tack var Roys ingripande behövde Edelfelt inte stå för kostnaderna.

    Helsinki Suomi Pohjoismaat Folies Bergère Épernay Alexandra Edelfelt Gustaf Brandt Gustave Roy
  • Herrskapet Gueldry var hjärtliga och frågade om Edelfelts italienska resa och om Ellen Edelfelts död; "gumman" Gueldry sade att de unga var mycket fästa vid Edelfelt och att de med oro hade följt hans sjukdom; hon bad honom komma tillbaka när som helst och dela deras pot-au-feu (husmanskost); Madame Gazeau från Orléans var där med sin lilla pojke, som hon väntade då Edelfelt hälsade på för snart två år sedan; Gueldrys bror genomgår sin examen i matematik och läser 18 timmar i dygnet; det var sorgligt att se deras blinda syster vars tal var alldeles bortblandat, hon är en riktig "idiot".

    Orléans Ellen Edelfelt Ferdinand Gueldry Gueldry Gazeau Gazeau Gueldry Gueldry Gueldry
  • På kvällen gick Edelfelt med Ferdinand Gueldry på Chateau d’eau-teatern där de gav en förfärlig dram av Alexandre Dumas den äldre.

    Théâtre du Château-d'Eau Alexandre Dumas Ferdinand Gueldry
  • Ferdinand Gueldry har gjort enorma framsteg och kommer att blir stor talang; han har gjort landskap, stilleben och studier som är goda; många gamla målare skulle avundas hans säkerhet och skicklighet i utförandet.

    Ferdinand Gueldry
  • Föregående kväll spenderades hos Madame Jacquinot; unge Charles Tottie föreslog sällskapslekar; Runebergs kände inte till dem; Tottie har passion för pantlekar, vilket ledde till att de höll på till kl. 12 och löste ut panten; Julian Alden Weir som också var där tyckte det var "embêtant" [förargligt], det tyckte Edelfelt också.

    Lina Runeberg Walter Runeberg Julian Alden Weir Jacquinot Charles Tottie
  • Pauline Ahlberg är uppfylld av sina litterära bekantskaper Victor Hugo, Francisque Sarcey, François Coppée och prinsessan Mathilde; hon håller bestämt på att skriva något; hon bedömer människor humanare än för två år sedan; det fröjdar Edelfelt att hon fattat vänskap för fröknarna Krogius och Örsted; på pensionatet finns också en kokett svenska nomine [vid namn] Robertson.

    Pauline Ahlberg Victor Hugo Krogius Françisque Sarcey Mathilde Bonaparte Örsted François Coppée Robertson
  • Edelfelt har fått brev från Philip Forsten, som bara skriver om Paris och sina bekanta där och nästan ingenting om Milano och sig själv; han rekommenderar Edelfelt familjen Synnerberg som väntas till Paris inom kort.

    Pariisi Milano Filip Forstén Hortense Synnerberg Synnerberg
  • Edelfelt har fått brev från farbror Erik Edelfelt, som vill att Edelfelt kommer via Göteborg nästa gång har åker hem; barnen talar om "rare kusin Albert"; om Edelfelt kommer hem i sommar åker han direkt till Lübeck för att slippa långa och dyra resor.

    Göteborg Lyypekki Erik Edelfelt Axeline Edelfelt Albert Edelfelt Robert Edelfelt Gustaf Edelfelt Anna Edelfelt
  • För vistelsen i hemlandet har Edelfelt bara två villkor: han vill vara tillsammans med Alexandra Edelfelt utan att bli störd och göra studier i det fria; för hans skull behöver Mamma inte lägga ut pengar på att ordna sommarboende på landet.

    Alexandra Edelfelt
  • Edelfelt skickar hem Ellen Edelfelts porträtt med Rafael Hertzberg; han ber Alexandra Edelfelt ordna med ram, Edelfelt sänder måtten och står för kostnaderna.

    Alexandra Edelfelt Ellen Edelfelt Rafael Hertzberg
  • Det talas allmänt om kriget [mellan Ryssland och Turkiet] som en verklighet; Edelfelt är orolig för att förslaget om värnplikt ska gå igenom i Finland och han blir tvungen att åka hem och exercera på parola malm; tänk om kriget blir allmäneuropeiskt och engelsmännen kommer och bombarderar Helsingfors; att folken aldrig ska lära sig hur dumma dessa krig är; turkarna är inte goda att tas med och det förestående kriget blir således blodigt och grymt.

    Helsinki Suomi Venäjä Turkki Parola malm
  • Gustaf Cederströms stora tavla har blivit refuserad; Alexandra Edelfelt kan tänka sig hans vrede, med tanke på allt arbete och pengar han har öst på tavlan; Adolf von Becker och Walter Runeberg är antagna till Salongen, liksom alla svenskar utom Per Ekström och Birger Ek.

    Alexandra Edelfelt Adolf von Becker Walter Runeberg Gustaf Cederström Per Ekström Birger Ek
  • Om det blir krig blir expositionen [världsutställningen] 1878 en pannkaka; folken inte hinner visa vad de gjort eftersom de är sysselsatta med att ha ihjäl varandra.

  • Följande dag har de kostymmodell på ateljén; på eftermiddagen ska han börja på något att sälja i Helsingfors.

    Helsinki
  • Jean-Léon Gérôme har varit hygglig mot Edelfelt; han säger att Edelfelt har goda föresatser, att det blir bra och att han ska fortsätta i samma stil.

    Jean-Léon Gérôme
  • Edelfelt tar farväl av Alexandra Edelfelt, han hälsar Anni och Butti (Berta) Edelfelt; han hälsar Morbror Gustaf Brandt från Gustave Roy.

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Gustaf Brandt Alexandra Edelfelt Gustave Roy
  • Edelfelt borde skriva brev till Axel Antell och Lulle (Julian) Serlachius.

    Axel Antell Julian Serlachius
  • I skrivbordslådan har Edelfelt en färdig korrespondens till Helsingfors Dagblad.

  • Edelfelt ska skriva en korrespondens till Carl Gustaf Estlanders [Finsk] tidskrift.

    Carl Gustaf Estlander
  • Penningtillgångarna minskar betydligt, lyckligtvis lever krediten.

  • *Eljert Mobeck nämnde i sitt brev att han kanske kommer till Paris i sommar.

    Pariisi Eljert Edvard Mobeck