Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

religion (fenomen) färger (material) englannin kieli flaamin kieli jesuiitat katolisuus kauppa kielet kruununperimys kuvataideoppilaitokset lämpötila metsäteollisuus myymälät opinnot politiikka pyhimykset ranskan kieli sää saksan kieli sanomalehdet satamat suvut taide vaatteet vuodenajat

Antwerpen d. 8 Oktober 73.
Älskade Mamma!
I afton är det jämnt en vecka sedan jag kom hit till
Antwepen. Då jag tänker efter, finner jag, att allt gått mig temligen
väl i händer under denna korta tid. Jag har fått mig rum, mat
och dryck, har blifvit intagen i akademin, och är nu midt upp
i arbetet. 3 dagar har jag redan besök konstskolan, och jag
finner, att man, trots det myckna arbetet, eller kanske just
i följd af detsamma, trifves ganska godt inom dess murar.
Då jag sista lördags besökte Museum (hvilket har makalöst
storartade saker af Rubens m. fl.), och der frågade efter Grundman,
träffade jag en tysk målare, som oläsligt
i de svartaste färgen för mig. Lärarne skulle, enligt hans utsago
vara gamla, ointresserade oläsligt ehuru idel gummor, och hela
sättet att undervisa förfeladt, takten och uppsigten barnsligt sträng,
o.s. v.. o. s. v. – Att det ej är så farligt har jag nu sjelf pröfvat.
Jag håller för närvarande på med mitt profarbete. Måtte det
lyckas! I morgon hoppas jag hafva det färdigt. Vi äro 4
som på samma gång göra vårt épreuve: en liten oläsligt från Brügge,
en från Brüssel, en ung holländare från Gröningen och jag. Den
lilla Brugosoisen har redan gjort undan sitt arbete och har
lyckats komma in i målarklassen. Särdeles tråkigt vore det
att ännu någon eller några månader framåt måsta teckna
antik, hvilket blefve fallet, om ritningen ej anses tillräckligt
bra – professor Beaufeaux, som är lärare i teckning efter
antiken, talade i går en lång stund med mig. Han menade
att mina förra ritningar och måleriet utvisade att jag hade
"des bonnes dispositions" une certaine facitité" o. s. v. men ansåg att
jag hade något för mycket, manieradt i min stil, att jag mera
fäste mig vid att få teckningen vacker och "délicieux" än att
troget följa modellen. – Våra lektioner äro fördelade på föjande sätt
Fr. 9-12 teckning eller målning från 1/2 2-1/2 5 dito, från 5-6 föreläsning
och från 6-8 teckning efter antiken. Hvarje klass har sin surveilleur
som ser till att tystnaden iakttages, att man ej röker på Akademin,
och att alla äro närvarande. – Surveilleuren från 6-8 är mycket sträng
och råkar man tilltala sin granne kan man vara säker på att
från vrån få höra ett varnande: "Mossieur!", men den som under
dagen har uppsigt öfver oss är ej så farlig att tas med. Det
är derföre då ett dugtigt stoj, sjungande och pratade, som ger
det hela en högst besynnerligt prägel isynnerhet som man hör
talas: franska, tyska, engelska och flamländska – vanligtvis på
en gång med några unga engelsmän och amerikanare har jag
gjort bekantskap här Ms Jamesson är en ung elegant oläsligt
Mr Kröckley och en annan, som jag ej vet namnet på, hemma från
Philadelphia. Amerikanarna äro ytterst tillgängliga: bråka franska
och tyska om hvartannat, för att göra sig förstådda, och tala lika
uselt båda språken, Engelsmännena äro origineller några öfverdängare
i afseende å språkkunskap. Isynnerhet är deras uttala besatt.
Hvar och en vet t. ex. huru man uttala: "estaminet, Paresseux
och samedi, men detta hindrar dock ej dessa herrar att säga
issläminett, pärisser, och sämday, allt med stor tonvigt på första
stafvelsen. – Under dessa dagar har jag suttit på akademin
emellan den omtalade holländaren Mr Boss, och en ung fran-
sos Mr Dubois. – Flämerna sjelfva äro ej så tillgängliga som
dessa utländingar, kanske också deras eviga flämiska, som de alltid
nyttja sinsemellan, gör att en främling tycker det. Af detta sist-
monumenter, ståtsbyggnader o.d. äro magnifika i B.

nämnda språk begriper jag bra litet. Det talas här i
allmänhet ofantligt fört, och Mamma får en föreställning om oläsligt
flamländskan låter som Mamma med största möjliga hastighet rabblar upp.
hebledecetbelitonrektedebelldedsreggede o. s. v. – Att Ene garste be
tyder en seidel af att butterhotone Has, betyder smörgås med ost
det har jag dock kunnat uppsnappa. Med franska står det klart
till hos undertecknad, och här, blå det icke mera är fråga om att be-
rätta för Maisonette huru mycket folk der och der var, huru den eller
den var klädd, tog sig ut och förde sig, – hjelper man sig ej med
blott fraser. – Undervisningen är helt fransk vid akademin och det gläder
emedan jag i vigtiga fall skulle slå sig temmeligen oläsligt. –
I söndags var jag rest till Brüssel. Tidigt på morgonen reste jag
af, instufvad i en vaggon tillsammans med ett dessa köksor som
foro för att helsa på vänner och bekanta i hufvudstalen. – Brüssel
behagade mig särdeles mycket. Det var ett hvimmel och ett nojs
på gatorna, som var obeskrifligt. Och öfverallt hvart man kom
böljade den brokiga menniskomassan fram. Några ögonblick stanna
de jag vid Hoorns och Egmants vacker monument vid Grande Place,
och styrde sedan mina steg till Mr Dansaert, som Becker rekom
menderat mig till. Jag gick efter adressen. trädde in i en stor
fantastiskt ornerad atelier, och fann ganska rigtigt Mr D. der; en
liten, herre med krokig näsa, lurfvigt hår, glasögon och vänliga
mustascher. – På B. rekommendation, blef jag vänligt emottagen,
och stanna få hos Dansaert en god del af förmiddagen, besåg alla
hans taflor och skizzer och rasonnerade om detta och detta. Mr D.
menade att det kunde vara bra att stanna i Antwerpen 1/2 5 à 6 må
nader, men intet längre, emedan han menade, att man i annat fall
skulle falla in i ett maner" som ej vore bra. Förargligt är
det, att denna akademin ej finnes i Brüssel, ty det är ovillkorligen
en vida trefligare stad än Antwerpen – Pro primo talas der franska,
pro sekundo äro alla menniskor gladare der, och pro tertio är Brüssel
icke så katolskt som A. – Det är förargligt att se, i huru man har
i bokbladsfönstsen hänger ut magnifika fotografier af Lourdes,
den heliga vallfartsoften i Frankrike, Gravurer som föreställer
den hel. Jungfruns uppenbarelse för bondflickan, och jungfruns
ord je suis lammgentée lecsfetion" ser man öfver allt. En hel liter-
atur angående underverken i våra dagar i Lourdes ligger i hvarje
boklådsfönster. – Det är ett eget faktum, att öfverallt, der man
ser dylikt säljas, också exponeras stora fotografier af grefve af Cham
bord och hela "la maison de France" som man förnuftigt nog kallar
hela det Bourbonska och Orleanska sällskapet. De klerikala
tidningarna här jubilera öfver Sannolikketen att få se en så god
katolik som Chambord på Frankrikes tron, jesuiter och prester
äro förtjusta öfver att se en reaktion här nu, som kanske kommer
att örverlden närmare till den gamla, kära, präktiga medeltiden.
De jesuiter, som jag dagligen ser, förefalla alla så ofrefliga
att jag fått en obeskrifligt leda till detta sällskap. Antwerparna
äro mycket bigotta: besöka ordentligt messan och iakttaga alla
yttre blick och regler. – Efter hvad man säger, står folket här
i Flandern på en låg ståndpunkt i rent andligt afseende, ehuru
urgammal kultur gjort dem till utmärka jordbrukare, trägårds
mästare och handtverkare. – Det katolska kleseriat aktar sig
nog att väcka denna stumlande förmåga att tänka och kritisera,
tid det borde nog sjelf inse, att det behöfver bra litet reflexioner,
för att fatta tomheten i katolicismen – De öfriga städerna
i Belgien skola vara betydligt friare i detta afseende, än A., ty
här lärer det lägre folket helt och hållet ligga i kyrkans klor.

Det intresserar kanske Er att se något litet af de ställen som jag
dagligen prasserar, och jag skickar derföre 2 fotografier med från
A. – Viller på af från Grande Place längs den gata som synes
på fotografien, och sedan tager af vid 2dra tvärgatan, så skola
i finna ett hus, i hvars tredje våning jag residerar. Byggnaderna
som synas bakom Van Dycks vackra bilder tillhöra alla akademin,
och jag har satt en stjerna under dörren, som seder till l'entressement
dusserieure" och som jag alla dagar 6 gånger dagligen måste trafva
igenom. Huset med kulan på taket är de Kaisers atelier. –
Jag hade så när glömt att tacka Morbror för hans bref. Likaså
har jag fått ett från Lulle, den präktiga pojken, – att båda dessa
gladde mig obeskrifligt behöfver jag väl icke säga. Jag skall
så snart jag hinner svara såväl den ena som den andra
Tacka Lulle hjertligt å mina vägnar och bedt Morbror Gustaf, vid
tillfälle vara så god och omnämna för Eklöf, att Mr Van Loon fick
gerna ville inleda trädaffärer med honom. Som Mamma vet har
Mr Van Loon stora affärer med Hackman & Co. De ha bedt mig
uppgifva några solida affärshus i Hfors, men jag vet skam till
sägandes inga andra de som de känna redan förut d. v. s. Sund-
man och Kiseleff. Jag har flere gånger varit hos Van Loon
någon stund då och då för att fråga efter bref. – Han (V. L.) menar
att det qvarter jag fått är godt och billigt, han känner menni-
skorna som eger stället, och menar som alla att de äro "des gens
affables" och att priset, 25 för för allt ej är dyrt. – –
Fortsättning den 9 Älskade Mamma jag har fått mam-
man bref! – Jag har åter för en stund så fullkomligt lefvat
mig in på hemlifvet att jag så när glömt att jag satt några
hundra mil derifrån, jag har tyckte mig gå och stå midt inne
i Helsingfors-lifvet, hemma hos Mamma och midt ibland vänner och
bekanta – Tack, tusen Tack! – En rolig, alldeles färsk nyhet
kan jag berätta. I dag på morgonen lemnade den omtalade
holländaren i en våra profarbeten. Efter 1 1/2 timmar till-
bragts i oviss förtiden, kom surveilleuren, Mr Pierre och förklara
de att af dessa tre endast Mr Edelfelt blefve uppflyttad,
och att Prof. Paul Lerius, sagt att hans tekning vore den bästa
af alla de 4 täflandes. Den lilla brugeroisen som bär det
äkta katolska namnet Pion de Pape och jag fingo således
rättighet att redan imorgon begynna måla, något som våra
oläsligt kamrater ännu lär få vänta på någon tid. – Unga
Mr de Pape är utmärkt tecknare, menade, att vi nog skulle
kunna "stå jämnbredd med de andra i målarklassen, isynnerhet
som han ansåg några af engelsmännen som voro der, måla
under all kritik. I morgon skola vi få en italienare
till modell och jag fröjdar mig vid tanken derpå. Som vi
båda, Mr Pape och jag, gjort undan våra ritningar tidigare än
de andra hafva vi lof i dag till kl. 6 e. m. och jag begagnade
denna tid att ett ögonblick få prata med Eder alla der-
hemma. – Alla attiraljer till målningarna komma visserligen
att bli litet dyra, men då man engång har dem, så behöfver
man på långa tider ej ställa sig något nytt. –
Det roar kanske Mamma att få en bild af mitt dagliga
lif, sådant det tyckes gestalta sig. Jag stiger upp kl. 7, då
tornuret spelar hela Martha ouverturen förunderligt nog för en
kyrka) så ljudeligd, att hvar och en måste spritta till då engång
den väldiga speldosan stämma upp. Ännu hela oktober får jag
höra denna Musik vid hvars timslag, ty endast 1 gång i må-
naden bytes melodierna om. – Sedan jag klädt mig stiger jag

med fördes måla alltid blankskurade trädtrappan (sådana begagnas här
mycket) och ned i oläsligt som på gammal flandviskt sätt då alltid
är fejad och putsad, med hvit sand på golfvet och med två blombuketter
i fönstrena. – Mademoiselle Maria, en dugtig köksbjörn serverar mitt
kaffe "au lait" med tre små franska bröd (pistelets) och smör. Kl.
9-12 på akademin, så diner tillsammans med Mr Ever och
då och då några resande. Dinern består af soppa, kött, stek, oläsligt
någon pudding och frukter. från 1/2 2 till 1/2 5 på akademin fr. 1/2 5-6 pro-
menad, från 6-8 teckning vid gasljus och sedan kl. 9 super, bestå-
ende af poteter, butterbrod med Has, och kallt uppskuret kött. Vanligt-
vis sitter jag ännu någon stund och räsonnerar med den ena eller
den andra vid ett glas flämiskt öl (svart och rysligt) och beger
mig sedan upp för att skrifva eller studera franska gravurer
till – och kl. 10 i säng. – Hvar afton får jag till
uppbygning ett "busi" som Mademoiselle Maria uttala är det.
Flere gånger har jag varit nedåt hamnen, till. Intet enda
finskt skepp har jag ännu träffat på, troligen finnes väl något
här, men det är ej så lätt att få reda på det ibland dessa hundra
tal fartyg, af alla dimensioner och slag – hamnen med dess
sjömän, sjömanskrogar o. d. är en fullkomligt skild stad för sig),
och här uppe vet man ej just af att man är i en så stor sjö-
stad som Antwerpen. – Alla språk, åtminstone alla europiska
får man höra här dock har jag ännu ej hört svenska, norska
eller danska. Fastän jag varit här en vecka, och trafvat ganska
mycket omkring, så förvillar jag mig ändå rätt ofta i de
krokiga gatorna. – ypperliga magasiner och butiker finnas
fullt jämförliga med dem man ser på Nevski prospekt
i Petersburg. Isynnerhet finnes här vackra klädesbutiker, med
enligt våra begrepp, mycket billiga priser. – Frukt, utmärkt god,
ser man i alla gathörn: äpplen som hos oss skulle kosta 30 penni
säljas här för 2 och 5. Öfverallt påminnes man om att man befinner
sig i ett land, der blomster odlas och trädgårdsskötsel står högt. –
– I dag har vi här den första kyliga dag, och jag har der
för fått lof att ha på mig mig sommarpaletå, något som hittils
varit fullkomligt onödigt. – Men i vinter – usch. Mr Dubois
beskref i dag på morgonen för mig att det i fjol vinter var
så kallt på akademin, att han ej kunde hålla i ritstiftet,
ty hans fingrar voro krokiga och blå af köld. – Kommer tid
kommer råd, och jag är ej det minsta rädd att frysa då jag
är så väl försedd i klädväg. – Och nu, älskade Mamma
ber jag Mamma kyssa småsyskonen och Ellen på mina vägnar och
helsa alla mina vänner och kamrater Tante Gadd, oläsligt Tajta m.
fl. – och som sagdt säga Morbror G. att jag ännu skrifver till honom.
Mina bref bli bekagligtvis sådana usla lappverk, emedan
jag ej skrifver till slut på en gång, men jag vet att Mamma
ej räknar så noga dermed. – härnäst skall taga mera tid
och – mera papper. – Att jag skrifvit så tätt, och till följd
deraf otydligt, är emedan jag ej har mera papper hemma,
och att det ej finnes någon bokhandlare i närmaste grann-
skapet. Utmärkt roligt blir det att få tidningar från
Hfors. Antwerpentidningarna: le Precusseur l'Escant, de Koophen-
del, het Handelsblad m. fl. äro idel affärstidningar, och jag
intresserar mig icke ett dugg för kursnotering och börsnotiser.
Farväl älskade Mamma. Helsa alla, och såg att jag nu börjar
finna mig bättre än först. Jag skall nu på eftermiddagen
gå och skaffa mig förger och penslar – staffli har jag
redan köpt för det ringa priser 2 frncs d. v. s ett gammalt). –
Mammas egen
Atte.

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • En vecka har gått sedan Edelfelt anlände till Antwerpen; allt har gått tämligen väl; undervisningen på konstakademien har börjat.

    Antwerpen Kungliga konstakademien i Antwerpen
  • Edelfelt har besökt museet, som har "makalöst storartade saker" av Peter Paul Rubens.

    Museum voor Schone Kunsten Peter Paul Rubens
  • På museet frågade han efter Emil Otto Grundman.

    Emil Otto Grundmann
  • Edelfelt träffade en tysk konstnär som inte hade höga tankar om konstakademien i Antwerpen.

    Kungliga konstakademien i Antwerpen
  • Edelfelt håller på med sitt provarbete; de är fyra som gör sina épreuve [provarbeten] i att teckna antikt, förutom Edelfelt är det en liten akademiker från Brügge [Léon de Pape], en från Brüssel och en ung holländare (Hinderikus Boss) från Gröningen.

    Bryssel Brugge Groningen Léon de Pape Hinderikus Boss
  • Professor Polydore Beaufaux, lärare i "teckning efter antiken", tyckte att Edelfelt hade goda anlag och en viss fallenhet, men ansåg att hans stil var för mycket "manierad" – Edelfelt fäste sig mera vid att få teckningen vacker och "delicieux", utsökt, än vid att troget följa modellen.

    Polydore Beaufaux
  • Lektionerna består av två pass med teckning eller målning och på kvällen en timme föreläsning följt av två timmar "teckning efter antiken"; varje klass har en surveilleur [övervakare] som ser till ordningen i klassen; den som under dagen har uppsikt över dem är inte så strikt, vilket leder till "duktigt stoj" där man hör franska, tyska, engelska och flamländska talas på en gång.

  • Edelfelt har gjort bekantskap med: John Jamesson från London och Hiockley från Philadelphia; amerikaner och engelsmän är inga "överdängare" på språk, i synnerhet vad gäller uttalet; på konstakademien har han suttit mellan den tidigare nämnda holländaren Hinderikus Boss, och en ung fransman Dubois.

    Lontoo Philadelphia Kungliga konstakademien i Antwerpen Dubois Hinderikus Boss John Jameson Hiockley
  • Edelfelt begriper mycket lite av flamländskan; Alexandra Edelfelt får en uppfattning om hur det låter genom att så snabbt som möjligt rabbla hebbedesebbeuitoopebbelebebbeddreggade; undervisningsspråket franska står det klent till med hos Edelfelt, då han inte klarar sig långt med de fraser han övat med (Madmoiselle) Maisonette.

    Alexandra Edelfelt Maisonette
  • Edelfelt har besökt Brüssel, där han sett Philippe Hoorns och Lamoraal Egmonts monument vid Grande Place.

    Bryssel Grand-Place Philippe Hoorn Lamoraal Egmont
  • Av Adolf von Becker hade Edelfelt fått rekommendationer till Monsieur Léon Dansaert, som han sökte upp; Dansaert menade att Edelfelt inte borde stanna i Antwerpen mera än 4,5 à 6 månader, annars fanns det fara för att han föll in i ett manér som inte vore bra.

    Antwerpen Adolf von Becker Léon Dansaert
  • Det är enligt Edelfelts mening förargligt att konstakademien inte finns i Bryssel, som är trevligare än Antwerpen; där talas franska, människorna är gladare och pro tertio [för det tredje] är det inte lika katolskt; i Antwerpen ställs i boklådsfönstren ut fotografier och annat material om vallfartsorten Lourdes i Frankrike och jungfru Marias uppenbarelse för bondflickan [Bernadette Soubirous]; på samma ställen exponeras också stora fotografier av greve Henri de Chambord och hela ”maison de la France”, som "hela det Bourbonska och Orleanska sällskapet" kallar sig; på katolskt håll skulle man vilja se Chambord på den franska tronen; Edelfelt anser antwerparna bigotta, de iakttar alla yttre religiösa bruk och regler, men folket i Flandern står på en låg punkt i rent andligt avseende.

    Ranska Antwerpen Bryssel Lourdes Flanderi Henri de Chambord Maria Orléans Bourbon Marie Bernarde Soubirous
  • För att ge dem där hemma en uppfattning om de ställen Edelfelt dagligen passerar bifogar han två fotografier från Antwerpen; bakom Anthonis van Dycks bildstod syns konstakademiens byggnader; Edelfelt har markerat dörren han dagligen går in genom med en stjärna; huset med Nicaise de Keysers ateljé har en kula på taket.

    Antwerpen Kungliga konstakademien i Antwerpen Anthonis van Dyck Nicaise de Keyser
  • Edelfelt har fått brev från Morbror Gustaf Brandt och Lulle (Julian) Serlachius.

    Gustaf Brandt Julian Serlachius
  • Edelfelt ber Alexandra Edelfelt säga till Morbror Gustaf Brandt att denna skall meddela August Eklöf att Van Loon d.y. gärna inleder träaffärer med denne; herrarna Van Loon har stora affärer med Hackman & Co; Van Loons har bett Edelfelt nämna solida affärshus i Helsingfors, men han har inte kunnat nämna andra än de som de redan känner till: Sundman och Kisileff; Van Loon menar att Edelfelts husrum är gott och billigt, han känner också ägarna (Baptiste).

    Helsinki Alexandra Edelfelt Gustaf Brandt August Eklöf Baptiste Joseph van Loon Johan Friedrich Hackman Feodor Kiseleff van Loon Carl Wilhelm Ignatius Sundman
  • Brevet fortsatt den 9 oktober 1873.

  • Edelfelt tackar för Alexandra Edelfelts brev; för en stund har han levt sig in i livet i Helsingfors.

    Helsinki Alexandra Edelfelt
  • Samma morgon har Edelfelt, holländaren Hinderikus Boss och eleven från Bryssel lämnat in sina provarbeten; surveilleuren [övervakaren] Monsieur Pierre meddelade att bara Edelfelt blev uppflyttad av de tre, tillsammans med "brugerois'en" [från Brygge] Pion de Pape; professor Jozef Van Lerius skall ha sagt att Edelfelts arbete var det bästa av de fyra tävlande; unga Monsieur dé Pape tror att Edelfelt och han kommer att klara sig ypperligt med de andra i målarklassen.

    Jozef Van Lerius Léon de Pape Hinderikus Boss Pierre
  • Följande dag ska de få en italienare som modell; målartillbehören kommer att kosta.

  • Edelfelt beskriver sin dagsrutin för Alexandra Edelfelt; Mademoiselle Marie, "en dugtig köksbjörn" [kökshjälp] serverar hans kaffe "au lait" på morgonen; diner [lunch] äter han tillsammans med Monsieur Even.

    Even Marie
  • Hamnen i Antwerpen har Edelfelt gått ner till flera gånger för att leta efter finska skepp; där hörs många olika språk.

    Antwerpen
  • Klädesmagasinen är jämförliga med butikerna på Nevski prospekt i Sankt Petersburg; priserna är billiga; överallt påminns man om att man befinner sig i ett land, där blomsterodling och trädgårdsskötsel står högt.

    Pietari Nevskij prospekt
  • Idag har de haft den första kyliga dagen; Monseiur Dubois berättade att förra vintern var det så kallt på konstakademien att denne inte kunde hålla i ritstiftet.

    Kungliga konstakademien i Antwerpen Dubois
  • Edelfelt ber Alexandra Edelfelt kyssa syskonen Anni, Berta och Ellen, samt hälsa hans vänner och Tante Adèle Gadd, Tajta (Fredrika Snygg) och Morbror Gustaf Brandt.

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Adelaide Gadd Gustaf Brandt Alexandra Edelfelt Ellen Edelfelt Fredrika Snygg
  • Edelfelt ser fram emot tidningar från Helsingfors; de antwerpiska tidningarna är idel affärstidningar.

    Helsinki