Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

sjukdom (tillstånd) belgier (nutidsfolk) antiikki ateljeet englantilaiset haudat helatorstai henkilökuvat historia huonekalut Jumala jumalat kahvilat kardinaalit kauppa kevät kirjeet kuolema kuvanveistäjät kuvanveisto mytologia myymälät naiset näyttelyt noidat noitavainot opinnot palvelusväki ravintolat sanomalehdet seuraelämä sodat suomalaiset taulut tavaratalot ulkonäkö vaatteet varallisuus venäläiset

Älskade Mammas. Hans locka för med de
– På samma gång som Mammas bref hemtades
hit upp af kyparen, fick jag besök af den unge art
werparen van Beers, som genom sina extravaganta
taflor på årets salong (en hexprocess under Philist
och Carl den godes begrafning 1127) väckt stört uppseende
Han kom med en ung ryss Semenoffsky, som gått
igenom Antwerpen akademin, och berättade att min
landsmän Ritz ligger mycket illa sjuk derborta,
och att han troligen ej kommer sig. Att det är brösta
som har fel antog kan för gifvit. Stackars Ritz. Men
nu de veta af det derhemma, så att han kunde
få pengar om han behöfver. Kanske dock denna
sjukdom går öfver med Guds hjelp, och den besked
siga flitiga Ritz äter han fortsätta på denna
bara, som för honom tills dato ej haft annat
än tornen. Van Beers kom hit för att göra
min bekantskap, och var alls ej så poseur som
man sagt mig, och som han ser ut att vara.
Han sade att min tafla på Salongen vore
bra och att den väckte uppmärksamhet. Hans
hexprocess är en enorm tafla der det finnes öfver
200 hufvuden. Midt i en till trängsel fylld
sal ser man den anklagade bunden vid en
skumpale, der domen står uppspickat, sjelfva
lexan har han, af en besynnerlig idé gjort

till en fullständig modern pariserconcierg
med schal och mössa. Uttrycket, der hon står
och förbannar kardinalerna som dömt henne
till döden och hålet är mästerligt, men
midt ibland dessa kostymer från 1500 talet
litter två fullkomligt moderna engelsmän – två
af Van Beers bekanta, i rändiga skjortor, rutin
kläder och gula handskar, kammade och råkade
à l'angluise – detta är en vild i då som
väckt både åtlöje och indignation – Van Beris
sjelf hade djerfheten att säga uppst: nåväl,
jag ville tvinga folk att se på min tafla – de
som äro dumma må gerna fråga hvad den
föreställer – de andra begripa nog att jag gjort dessa
anackomimn för att väcka uppmärksamhet. – Detta
tyckes mig dock vara ett oförskämdt hurubugsöken
På Kristikimmelsfärdsdag, i förrgår, gjorde jag
undan en hel massa visiter. Först några af de svenska
målarne Borg och Pauli, så Mme Enjolras, som icke
nog kunde uttrycka de sympathier hon sade sig ha
för min "vackra talent" sedan hon sett min opus på
Salongen så Runebergs och sist herrskapet Ahlberg.
Jag må nu tusen gånger anses oartig om jag
skjuter upp en visit i månadtal, men jag kan
icke annat, ifall jag ej vill försumma mitt år.
bete, eller trötta ut mig alldeles. De långa distan
cerna äro ändå bra besvärliga, och jag blir i
allmänhet lätt trött, isynnerhet nu, då vårluften
söker mig. Bertha Levinvar, som alltid ytterst
familjen, och kommer öfver en som ett yrväder.
ut
hade
som
några
et
he
tyck
kan
sen
le änn
jag.
den
n
tys
sig
icke
fr
e
så le
och a
lik
leben

ening
on står
eln
let
atten
väder.
Nu ville hon öfvertala mig att komma med dem
fadren och hon till Belgien, till Hermans på 2
dagar, men den som icke för det var jag. – Med
hennes öfverdrifna liflighet och vänskap måste
man ändå vara vänligt stämd emot henne, ty
hvad hon har för en själ.

den gå
hon vill så hjertans väl och så väl.
Madame Enjolras förklarade med det drottning lika
sätt som är henne eget, att jag i nästa år skulle
komma oftare och då till middagen, med ett ord
vara rigtigt hemma der – Jag tror att vi lugna oss
emellertid, isynnerhet om hon ej kommer att ha några
pensionärer nästa år. Fröken Judiens porträtt af ung
Enjolras (en mycket vacker ung man) fick jag för mina
synders skull nu igen korrigera utan att det blef
mycket bättre för det. – Walter R. sörjer mycket
öfver att ej ha fått träffa fadren på fyra år. Han
hade så mycket gladt sig åt det eftersängtade
sammanträffandet i sommar. Jag satt och pratade
några timmar med fru Runeberg, och då Walter kom
hem steg jag ned i ateliern och såg på hans sista
Trycke, som nu skall huggas i marmor. Den är den första
nakna qvinneligar han gjort och är betydligt bättre än
de andra – Men den står icke rigtigt bra tycker
jag. Emellertid är den mera hatt och blod äro de
andra som äro idel sten och träd. Hufvudet är icke
rigtigt bra är icke fint nog. Endera skall en sådan
Ptycke ha ett ideelt vackert hufvud, eller också
bör det vara fint karakteriseradt, vara ett porträtt
om man så vill – men framförallt vara mycket ungt
Att återgifva de klassiska idéerna för idéernas skulle
är väl ej memena möjligt, ty våra föreställningar äro
så helt annorlunda än de antikas. Tänka vi på krigt.
så föreställa vi oss kanoner och tross, bastioner och
alsherrar med karlar framför sig och tub i så hande
rästningar
och alls ej någon naken mars, med en hjella och
liten hört svärdstump. – Handeln, med ångbåtar, paste
9
lådor, kontorister och kossakistor representeras ju alls ej

af en merkurius". s. v. – Men att åter upplifva de
gamla mytkologiska idéerna och begreppen för att
dermed beteckna allmänna typer af ungdom, skönhet
mod, kraft o.s.v., då namnen egentligen blott
tjena som pretext för konstnärens sträfvar att från
ställa en sådan typ, det är ju fullkomligt berättigade
Så tycker hu Runeberg med, och tyckes till och med
ledsna vid klassiken, eller rättare sagdt den danska
klassiken. – Rs engel för Hollings graf i Rom
blir bra, om den blott vore litet bättre modellerar
ställningen är vacker, reliefen god och proportion
na rigtiga. Jag tycker mig i denna figur se ett
stort beslut att arbeta allvarligare, och mera realis
hans fris för studenhuset tycker jag ej mycket om,
kanske och derföre att jag aldrig sett den hel. Det var
också hans första relief, och han är sjelf alls ej nöjd
dermed. – På e.m. kl. 5 gick jag till Ahlbergs. Det
såg kanske dumt ut att gå så der strax före midt
en, men de hade sagt att de säkrast träffades vid denna
tid. Jag blef ganska rigtigt bjuden på middag, sade
först att jag stämt möte med en kamrat, eller lät
senare öfvertala mig. Ahlbergs, dr Lausin med fru går
le gubben Bolinder (som har den der stora järnfabrik) med
dotter, en ung Mr Thiebaut, inbjuden af Laurin och
jag tågade derföre af till Café Helder. Hvarföre de
precis valt detta dyra demi-monde ställe vet
jag ej troligen emedan men om dagen alls ej
ser till den publik som efter 12 på natten infin
sig der, och emedan man åter utsökt fint och
dyrt. Ahlberg är vänligheten sjelf, Lourin är en
mycket hygglig karl och gubben Bolinder är pratsam
och vänlig. – De tre fruntimren sågo allesammas
bra ut. Fru Laurin är helt ung och fr. Bolinder han
ej vara mer än 16 år, en rigtigt svensk typ, fin
och blond och smärt, och mycket liflig. Roligt vore
det att veta om hennes vackra minspel och ständigt

var naturligt eller
vexlande uttrycket i ögon
inlärdt, i förra fallet skänker jag henne min sympathi,
det senare min bundran – ty så förstår jag koketteri.
I denna, som i alla konster är jemnvisten och sträng
mått hufvudsaker, och gränserna för vissa skönhets lagar
ej öfverskridas. Dr Lausin drack drottnen
lancas" skål. Vi väntade oss alls ej en sådan vänd
ning då han började med all föreslå en tvärt för att
lekedsmaning
al som vi nyligen läst känna,
frånvarande få
men som icke desta mindre uppväckt våra lifliga sympathi
Unge Thiebaret talar alldeles bra svenska, ty han är
uppfostrad i Stockholm der hans föräldrar ännu bo.
Han är nu här i affärer och skall i nästa år göra
sett "volontariat". På har han varit här har han
ej talt svenska en enda gång och begagnar derföre frant
konstruktioner såsom jag kan inte bra se (je ne puis
pars bien voir) jag ville gerna göra lika mycket (i en
ferais bien autant i St. för detsamma o. s. v. Denna
ungdom, som ser ut att vara mycket hygglig och väluppfosten
lofvade komma och söka upp mig. I går afton
var jag bjuden till en kamrat-Moreau-Vauthier
son till skulptören. Vi voro ung. 15 från ateliern
Semi, Weir, Gueldrag, Petit Gérard, Max, m.fl. – försam-
de i fadrens rymliga atelier. Jag hade emellertid
kunde skratta och ro
så ondt i hufvudet att jag ej
mig såsom de andra. – Hvad det vore roligt att genom
örtju
Moreau-V. bli bekant med Laurens, min
nuförtiden. Mamma skulle se hans tafla i år Mar-
ceaus död. Valter Runeberg säger att det är fänrik
stält i denna herrliga bild – enkel, storslagen och må
lad så som Laurens kan. Det går en rysning genom
ryggen jag är då man ser derpå. Jag tror jag ej skrifva
något om Salongen till Mammas jag har
talat derom i bref till Estlande och Krohn, och
derföre ännu ej kommit mig till att göra någonslags
exposé för Mamma, som jag ändå helst af alla

ville föra omkring der. – Mycket skrap, men
några goda taflor i Laurens framför allt, sedan
två utmärkta historiska bilder från Ludd – den
heligas lif af Luc Olivier Merson, Bonnats
porträtt af Thiers, Bastien Lepages "lady ånglare
Delailles honneur aux blessis m.m. – Ack att
jag ej skall ha tid att skrifva om allt detta nu.
I dag har jag uppoffrat förmiddagen åt
Holmberg för att med honom och en fru Eng-
ström (hvars man drifva kommisions affärer sedan
25 år här gå och se på möbler i de enorma
magasinerna i närheten af Bastilen. I dag teckna
des blott priserna, och jag kunde blott så
och då ge något råd om stil och dylikt, hvilket.
dock fru Engström förstod lika bra som jag och bättre
Dessa magasiner der det t.ex. under ett år göra
fatt
och exportens 40,000 skulpterade karmstolar,
ha ej sin like i verlden. Och hvad arbetet ser
annorlunda ut än det som göres derhemma.
Nu lider Klockan till fem – och jag skall beger
mig till Cours du soir, der jag arbetat den.
na vecka. Ellens porträtt tar Nordström
med sig i tisdag eller onsdag.
svenska och finska tidningarne i sorg
kanter göra på mig ett så sorgligt intryc
att jag ej vill se dem. Nu är den stora
tiden förbi! Hvad är nu vår stolthet, hvem
låter nu verlden veta att Finland finnes
till.
Ack att jag ej skall ha tid skrifva till små
blickorna. Med dem om förlåtelse och kyss den
gertligt. Tusen helsningar
Atte
såg
lär skall jag
Adele Ehrnrooth är här och vill se igen det

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Kyparen kom upp med Alexandra Edelfelts brev.

    Alexandra Edelfelt
  • Edelfelt fick besök av den unge antwerparen Jan Van Beers, som väckt stor uppmärksamhet på årets salong med sina extravaganta tavlor (en häxprocess under Philip II och Carl den godes begravning 1127); han hade med sig en ung ryss Émile Eisman Semenoffskij som genomgått Antwerpen akadmien och berättade att finländaren Ritz ligger mycket sjuk därborta; stackars Ritz, kanske ändå sjukdomen går över med Guds hjälp och den flitiga Ritz kan fortsätta på den bana som dittills bara haft törnen.

    Antwerpen Kungliga konstakademien i Antwerpen Ritz Jan van Beers Émile Eisman Semenovsky Filip II Karl I
  • Jan Van Beers ville göra Edelfelts bekantskap och sade att hans tavla väckt uppmärksamhet på Salongen; Van Beers häxprocess är en enorm tavla med över 200 huvuden; häxan har han gjort till en modern pariserconcierge [portvakt] med sjal och mössa; uttrycket då hon förbannar kardinalerna som dömt henne är mästerligt; mitt bland kostymer från 1500-talet sitter två moderna engelsmän; Van Beers säger öppet att han gjort dessa anakronismer för att väcka uppmärksamhet; Edelfelt tycker det är ett oförskämt humbugsökeri.

    Jan van Beers
  • På Kristi himmelsfärdsdagen gjorde Edelfelt undan en massa visiter; först åkte han till de svenska målarna Axel Borg och Georg Pauli; Madame Enjolras uttryckte sina sympatier för Edelfelts vackra talang efter att hon sett hans opus på Salongen; han besökte Runebergs och sist herrskapet Ahlberg; Edelfelt må anses oartig om han i månadtal skjuter upp visiter, men han kan inte annat om han inte vill försumma arbetet eller trötta ut sig fullständigt, de långa avstånden gör det också tungt, speciellt då vårluften besvärar honom.

    Lina Runeberg Georg Pauli Walter Runeberg Johan Georg Ahlberg Enjolras Emilia Ahlberg Axel Borg
  • Bertha Levin är ytterst familjär, och kommer över en som ett yrväder; hon har bett Edelfelt följa med henne och fadern till Belgien, till Hermans [?], vilket han inte tänker göra.

    Belgia Carl Axel Levin Bertha Levin
  • Madame Enjolras förklarade på sitt drottninglika sätt att Edelfelt nästa år skulle komma oftare på besök; Edelfelt tror att de lugnar sig, i synnerhet om hon inte kommer att ha några pensionsgäster nästa år.

    Enjolras
  • Edelfelt fick igen en gång korrigera fröken Judéens porträtt av unga Enjolras utan att det blev mycket bättre.

    A Judéen Enjolras
  • Walter Runeberg sörjer över att inte ha träffat sin far på 4 år; Edelfelt satt och pratade med fru Lina Runeberg någon timme; då Walter kom gick de till hans ateljé; Edelfelt fick se Walters senaste Psyche som skall huggas i marmor; det är den första helt nakna kvinnofigur han gjort och den är bättre än de andra även om Edelfelt tycker att den inte står riktigt bra; det är inte mera möjligt att återge de klassiska idéerna för idéernas skull; då dagens människor tänker på krig, tänker de inte på en naken Mars med hjälm och en kort svärdstump; då de tänker på handel är det inte Merkurius de ser; däremot är det berättigat att återuppliva de gamla mytologiska idéerna för att beteckna allmänna typer av ungdom, skönhet, mod och kraft; Runebergs ängel för Victor Hovings grav i Rom blir bra, hans fris till Studenthuset tycker Edelfelt inte om.

    lukumuistit Studenthuset Johan Ludvig Runeberg Lina Runeberg Victor Hoving Walter Runeberg Mars Psyche Mercurius
  • På eftermiddagen gick Edelfelt till Ahlbergs, som bjöd med honom på middag på Café Helder, ett dyrt demi-monde ställe, men på dagen anar man inte den publik som infinner sig där efter klockan 12 på natten; med på middagen var också doktor Albert Laurin med fru, "gamle gubben" Bolinder med järnfabriken, hans dotter, samt en ung Monsieur Eugène Thiébaut; de tre "fruntimren" såg alla bra ut; Edelfelt skulle vilja veta om fröken Klara Bolinders vackra minspel och ständigt växlande uttryck i ögonen var naturligt eller inlärt; om det är inlärt får det Edelfelts beundran, hon behärskar i så fall balansgången i koketteri; doktor Laurin drack "drottning Blancas" skål; unge Thiébault talar bra svenska, även om han konstruerar meningar på franskt vis; han är uppfostrad i Stockholm; han är i staden i affärer och skall nästa år göra sitt "volontariat" [militärtjänstgöring].

    Tukholma Café Helder Johan Georg Ahlberg Emilia Ahlberg Albert Laurin Louise Laurin Jean Bolinder Klara Bolinder Eugène Thiébaut Blanka
  • Föregående kväll var Edelfelt bjuden till Charles Moreau-Vauthier, son till skulptören; där var ungefär 15 från ateljén, däribland Filadelfo Simi, Julian Alden Weir, Ferdinand Gueldry, Pierre Petit-Gerard och Max Faivre; Edelfelt hade ont i huvudet och kunde inte roa sig som de andra; han fick göra bekantskap med hans förtjusning, Jean Paul Laurens.

    Jean Paul Laurens Julian Alden Weir Ferdinand Gueldry Maxime Faivre Filadelfo Simi Pierre Petit-Gérard Charles Moreau-Vauthier Augustin Moreau-Vauthier
  • Alexandra Edelfelt skulle se Jean Paul Laurens tavla i år, Marceaus död; Valter Runeberg säger att det är "Fänrik Stål" i denna härliga bild.

    Alexandra Edelfelt Jean Paul Laurens Walter Runeberg François Séverin Marceau Stål
  • Edelfelt har ännu inte skrivit om Salongen för Alexandra Edelfelt; han har skrivit om den i brev till Carl Gustaf Estlander och Pietro Krohn.

    Alexandra Edelfelt Pietro Krohn Carl Gustaf Estlander
  • På årets Salong finns mycket skräp, men några goda tavlor: Jean Paul Laurens tavla, två historiska bilder från Ludvig den heliges tid av Luc Olivier Merson, Léon Bonnats porträtt av Adolphe Thiers, Jules Bastiens "lady anglaise" [engelsk dam], samt Édouard Detailles "honneur aux blessés" [heder åt de sårade].

    Jules Bastien-Lepage Édouard Detaille Jean Paul Laurens Léon Bonnat Adolphe Thiers Ludvig IX Luc-Olivier Merson
  • På förmiddagen gick Edelfelt med Axel Fredrik Holmberg och fru Engström för att se på möbler i magasinen i närheten av Bastiljen.

    Bastiljen Axel Fredrik Holmberg Engström
  • Edelfelt måste ge sig av till Cours du soir [kvällslektionen].

  • Ernst Nordström tar med sig Ellen Edelfelts porträtt.

    Ellen Edelfelt Ernst Nordström
  • Svenska och finska tidningar med sorgkanter gör ett sorgligt intryck på Edelfelt; nu är den stora tiden förbi, vem är nu vår stolthet och låter världen veta att Finland finns till.

    Suomi Johan Ludvig Runeberg
  • Edelfelt har inte tid att skriva till systrarna; han ber om förlåtelse och hälsar dem.

    Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt
  • Adèle Ehrnrooth är i staden och vill träffa Edelfelt.

    Adelaïde Ehrnrooth