Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

sjukdom (tillstånd) ateljeet kaunokirjallisuus kaupungit kirjailijat kirjeet liikemiehet lyriikka maaseutu naiset opinnot pankit ravintolat sää teatteritaide tilaukset valokuvat

Paris d. 27 Juni 17.
Älskade Mam
Tack, tusen tack för brefkortet och brefvet!
på ändtligen tyckes det klarna för mig med afresan
Lausin i Stockholm har skrifvit och sagt att han litet
har emot taflans fotografering af Jeger – således är
den saken afgjord och jag skall om några dagar för
stalta och inpackning och afsändning till dagar i
Stockholm. Måtte nu allt gå bra, och måtte de ej slå
sönder min ram och höra igenom duken. – Jag har dessa
dagar nästan helt och hållet varit upptagen af att
springa med Wallenius till Cabanel, och aldrig träffa
det nötet hemma. Jag har jag hört om att han
varit poseur och led och högfärdig, men aldrig har jag kan
föreställa mig att han låter folk komma i gånger, och aldrig
ta emot, af skäl sådana som att hans nièce var i stan
att han var trött efter frukosten o. s. v. slutligen i går kl.
(vi hade väntat sin kl. 10 f. m. och gått och promenerat och
ätit frukost under tiden träffadet han – och tog ej emot Wal-
lennes, emedan han dels ej hade plats i ateliern, dels an-
sig W. för litet försigkommer i teckning. – Hvilken skilnad
mellan honom och Gérôme. Och huru tusen gånger dugtigt
gare karl är ej ej, mycket mera beröm och aktad, och
ändå hygglig mot alla menniskor. Cabanell sätt var
i högsta grad högdraget och tråkigt. Och hvad han ser tråkig
ut sedan! Nej, Gérôme är då är helt annan karl.
Då han, C. emellertid tog Wallenie namn för att
skrifva honom bland kandidaterna för inträde i
ateliern, så vet jag ej om det går än att numen
– Cabaml gaf ett löst hopp åt
låta komma in hos
W. att kommer in i aktober, och rådde honom att
besöka någon förbindande skola till dess. – Mannerheim
har varit här och jag har tre gånger varit bjuden på
middag af honom. I dag reste han. Lina middagar må
Mamma tro hos Bignon, le Doyen och Champeaux
ate
tre af Paris finaste och dyraste restauranter
efter bjöd han äfven Becker och mig (i theater
och vi sågo den mycket omtalade, tokerliga, men
ytterste vågade komedin Bébé. Mannerheim förklara
att han icke ville att vi som bo här, skulle ha

någon depenser för dem som komma hit på

och
några dagar och deri hade han rätt. Jag förde honom
Mass
och se på min tafla, som nu befinner sig hos
man
min färghandlare, Chabad, och M. tycktes finna den
de
bra, jag man såg på honom att han fann den
ova
bättre än han väntat. Han såg mycket länge på den
lif.
och proponerade strax efteråt då vi åkte i Champs
le
ej en
Elysées, att jag skulle måla honom en skizz för 1000
last
frans, eller en ensam figur eller hvad som helst, med
vilkor att han skulle få betala summan strax, ty sade han blaserar
nu har jag pengar, och kan undvara 1000 mk, men om som kun
etter 2 år kan en sådan utgift bli rätt tråkig. Jag afslå nären.
berättade om Eklöfs beställning, hur den tyngt på mitt samt intes
natur
veta, om min skuld till Antell och Brummers beställning. I går
kan b
kom han dock åter fram med förslaget och sade att jag
serna
så mycket mindre behöfde tveka att ta emot
umman nu, som jag hade pengar, och således ej var fresta resa
tänker
att göra af med dessa till annat. Då han förklarade att
de
jag gjorde honom ett stort nöje genom att antaga
hos L
pengarna, och bad mig att icke se midt på honom för
hans förfarande (sic), på låt jag tveka mig att ta emot,
sedeln, som jag lofvade sätta på föreningsbanken det första
jag kommer hem! – Saken skall bli oss emellan, det
har M. uttryckligt förbehållit sig. Jag förbehöll mig
att få återbetala pengarna kontant om jag icke i
skulle ha tid eller lust att göra den ifrågarande tafla
n. menade att han egentligen ville ha en litet mera
utförd skizz till någon större tafla som jag kommer att
göra, men undantad sig Carl 1 och Flemang. – En egen
domlig menniska är han, men ovanligt begåfvad och
sympathisk när han ville vara det. – I går talade
vi mycket och långt och bredt om Runeberg, Topelius
Musset och Hugo. Roligt var att höra huru ofantligt
stor hans beundran är för Runeberg, och att han uttalar
lär
den tanke jag så ofta haft för mig, att högst få i för
de
land rigtigt förstå Runeberg som skald, och ändå färg i
tid
derige. Hans storartade realism och naturtrohet som
han
på allt mera beundrar, ställer honom 50 år framom
Mam
sin tid, på samma gång den ställa honom i bredd med
låg
alla tidens största. Topelius kan ej Mannerheim,

med. Han säger sig lida så ofantligt hvar gång Rs
k

är
att jag
reste
o att
ulet,
30
a
och Topelius namnas tillsammans, och belyste en
massa rigtigt svaga ställen i Topelii diktning som
man knappast fast sig vid förut. Ms goda minne gjort
de att han alltjemnt hade citater till hands. Han var
ovanligt öppen och språksam hela aftonen, talade om sitt
försplättade ungdom, om
lif och sin kallelse, om sin
sin enthusiarna och stolthet och nedrifna lustslott – Han
sade något som man i allmänhet i Finland ej skulle tro den
blaserade. M. om: enthusiasm och kärlek äro de enda
som kunna göra en konstnär, en skild, arbete gör konst-
naren. En högst egen blandning af aristokrat och rabulist,
inbunden drömmare och boulevardier. Skada att sådana
naturer ej utvecklat sig i den rigting som de bort.
Han beklagade sig öfver sista myckna arbete med affä-
rerna, och sade sig skatta en sådan afton som den i gå
såsom en lycklig stund, då man fick kasta ifrån sig alla
tanker på bestyr och bråk, och vara i Paris, verldens centrar
och de stora idéernas stad. – Då vi i förrgår åto middag
hos le doyen var M. Sanceau med, och denne bjöd mig
såsom han ofta gjort under vintern då jag träffat honom, fastän
jag aldrig hörsammat hans bjudningar till Meudon på
middag i nästa söndag. – Senaste söndag var jag hos
Mme Jacquinot på middag för att taga ett ömt farväl
af Pauline och Mlle Marguerité som reser till Schweit. Efter
middagen företags en lång promenad. Mlle Marquerite
och jag gingo tillsammans och jag har aldrig tala Ba upp
igtigt med henne som då. Hon har ett utmärkt
godt hufvud och ett fint omdöme, som gör att hon
ganska hastigt har reda på hurudan en person
egentligen är. Pauline blir alltman konfys och
dis traite, har visserligen egnat sig åt en mera konkret
rigtning i sina studier och sträffanden nu, än förut.
hennes hjerta är icke tillräckligt stark, hennes
ogik icke så utvecklad att det abstrakta grubblan-
det skulle vara hennes sak. Bra egendomlig är hon,
det är säkert. Hon bryr sig alls ej hvad man svarar
henne, så fullkorligt upptagen är hon af sina tankar
Madame Jacquinot gjorde tecken åt oss att ingenting
säga och så åt vår kära Pauline halfva middagen
i hatt och handskar, såsom hon kommit utifrån stå-
der. Mlle Mayaerte förde talet på huru det var

för två år sedan, och skrattade rätt dugtigt åt mig.
som jag bad henne vara upprigtig och säga allt hvad
men då sade om mig förklarade hon "ce qui nous à
fait rire souvent, c'est que Mlle A., cette toute petit
chose, vous quidait, vous, le grand jeune homme, comme
en agneau vous êtes trop bon, et nous avons son
vent pitie de vous, mais ne vous connaissant pas, nous
n'avons pas ose vous sider. Du reste vous paraissier
assez content de votre fort à un moment! – Lyckligtvi
tyckas de ej veta huru långt det hade skridit. – Ack hvad
det är lyckligt att dessa tider äro förbi! – Hennes funderna
gar det der året voro "tocanades", fixa idéer, likasom
fart hennes filosofi och nu senast hennes litterära.
Berndtson är sjuk, han har
bekantskaper. –
haft feber 2 dagar, men är bättre nu, vi hoppas
att det skall vara öfverståndet i morgon. Chinin XV
han in, emedan kan trodde det vara frossan, som
han hade i fjol. Petit Gerar har likaså haft feber
3 dagar – vädervexlingen är osäker härtill. – Min
hosta är nu öfver sedan länge; jag satte haftpläster
nos emplatte, på bröstet och sedan dess är det bra.
Berndtson funder på att resa till Fontainebleau
eller Bretagne i sommar. Hans mage är i allmänhet
ej bra, och min är bra mycket pålåtligare. Jag
han äta hvad som helst, endast förkylningar
kunna göra något till saken. Jag har ej haft diarché
en enda gång i vinter, och i allmänhet mått
bra, utom då jag varit kroppsligen och andligen
trött. måleriet och det mycket resonnerandet,
politicerandet, de olika menniskorna som man
ser i Paris, ta på nerverna. Jag skall väl hvita
ut mig på landet, sofva godt och dricka mjölk.
ty jag känner mig ännu så frisk till sinnes
så arbetsfärdig och företagsam – noch ist Polen
nicht verloren – och små ögonblick af nedslags
het äro ett nödvändigt ondt. – Tack för
mattena på sidenklädningen. Må väl älskas
Mamma och syskon, och ha ej alltför tråkigt
Mammas
på landet. –
l
Jag skall i hast göra mina 2 studier färdiga

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Edelfelt tackar för Alexandra Edelfelts brevkort och brev.

    Alexandra Edelfelt
  • Hemresan har klarnat.

  • Albert Laurin har skrivit att han inte har något emot att Edelfelts tavla fotograferas av Johannes Jæger; Edelfelt hoppas att inget händer ramen och tavlan under transporten till Jæger i Stockholm.

    Tukholma Albert Laurin Johannes Jæger
  • Edelfelt och Otto Wallenius har sprungit 6 gånger hos Alexandre Cabanel innan han tog emot dem; Cabanel tog inte Wallenius i sin ateljé, men gav ett löst hopp om att han kanske kunde komma in i oktober; Cabanel är högdragen; skillnaden mellan honom och Jean-Léon Gérôme är markant.

    Jean-Léon Gérôme Alexandre Cabanel Otto Wallenius
  • Carl Mannerheim har varit i staden och tre gånger bjudit Edelfelt på middag; Alexandra Edelfelt må tro att det var fina middagar, på tre av Paris finaste och dyraste restauranger, hos Bignon, le Doyen och Champeaux; den första kvällen bjöd han Edelfelt och Adolf von Becker även på teater, de såg den tokroliga, men ytterst vågade, Bébé; Mannerheim ansåg att de som bodde där inte skulle ha några depenser [utgifter] för dem som kom för några dagar, vilket Edelfelt tyckte var rätt.

    Pariisi Ledoyen Café Riche Restaurant Champeaux Alexandra Edelfelt Adolf von Becker Carl Mannerheim Louis Bignon
  • Edelfelt visade Carl Mannerheim sin tavla, som nu finns hos färghandlare Chabod; strax efter då de åkte i Champs Elysées föreslog Mannerheim att Edelfelt skulle måla honom en större skiss för 1 000 francs; Edelfelt avslog först med hänvisning till hur det varit med August Eklöfs beställning, samt till Alexander Wilhelm Brummers och Herman Frithiof Antells väntande beställningar; Edelfelt gick sedan med på att ta emot beställningen och pengarna, som han genast lovade sätta in på Föreningsbanken då han kom hem; Mannerheim ville ha en skiss till någon större tavla, men undanbad sig Carl IX och Klas Fleming.

    Champs-Élysées August Eklöf Carl Mannerheim Herman Frithiof Antell Alexander Wilhelm Brummer Karl IX Chabod Klas Fleming
  • Föregående dag hade Carl Mannerheim och Edelfelt talat mycket om Johan Ludvig Runeberg, Zacharias Topelius, Alfred de Musset och Victor Hugo; Mannerheim ansåg att få i Finland riktigt förstår Runeberg som skald och ännu färre i Sverige; Runebergs realism och naturtrohet ställer honom 50 år framom sin tid och ställer honom samtidigt i bredd med alla tiders största; Mannerheim lider ofantligt varje gång Runeberg och Topelius nämns tillsammans.

    Suomi Ruotsi Johan Ludvig Runeberg Victor Hugo Carl Mannerheim Zacharias Topelius Alfred de Musset
  • Carl Mannerheim var ovanligt öppen och språksam om sitt liv; han sade något som man i allmänhet i Finland inte skulle tro den "blasende" Mannerheim om: entusiasm och kärlek är de enda som kunna göra en konstnär, en skald, arbetet gör konstnären; han är en egendomlig blandning av aristokrat och rabulist; Mannerheim beklagade sig över att han lade ned så mycket arbete på affärerna; han uppskattade kvällen med Edelfelt, då han kunde släppa alla tankar på bestyr och besvär och vara i Paris, världens centrum och de stora idéernas stad.

    Suomi Pariisi Carl Mannerheim
  • Då Carl Mannerheim och Edelfelt åt middag hos leDoyen var Monseiur Sanceau med; Sanceau bjöd Edelfelt till Meudon på söndag.

    Meudon Ledoyen Carl Mannerheim Sanceau
  • Senaste söndag var Edelfelt på middag hos Madame Jacquinot för att ta farväl av Pauline Ahlberg och Mademoiselle Marguerite Jacquinot, som reser till Schweitz; efter middagen tog de en promenad och Edelfelt gick tillsammans med Mademoiselle Marguerite, som har ett gott huvud och fint omdöme, och Edelfelt har aldrig tidigare talat så uppriktigt med henne; Pauline blir mer disträ och konfys; hennes hjärna är inte tillräckligt stark, hennes logik inte så utvecklad att det abstrakta grubblandet skulle vara hennes sak; Pauline är så inne i sina egna tankar att hon inte märker vad andra svarar, det tog halva middagen innan hon märkte att hon fortfarande hade på sig hatt och handskar; Mademoiselle Marguerite skrattade åt hur det hade varit för två år sedan, då de ansåg att den lilla Pauline styrde den stora unga Edelfelt som ett lamm och de vågade inte säga något om saken; Edelfelt är lättad över att de inte visste hur långt det hade skridit och att dessa tider lyckligtvis är förbi.

    Sveitsi Pauline Ahlberg Jacquinot Marguerite Jacquinot
  • Gunnar Berndtson är sjuk, han har haft feber i två dagar; han har tagit kinin.

    Gunnar Berndtson
  • Pierre Petit Gerard har haft feber i tre dagar; väderväxlingen är orsaken; Edelfelts hosta gick om sedan han satte häftplåster på bröstet.

    Pierre Petit-Gérard
  • Gunnar Berndtson funderar på att resa till Fontainebleau eller Bretagne i sommar; hans mage är i allmänhet inte bra.

    Bretagne Fontainebleau Gunnar Berndtson
  • Edelfelt har inte haft diarré en enda gång i år och har i allmänhet mått bra, förutom då han varit kroppsligen och andligen trött; måleriet, det myckna resonerandet, politiserandet och de olika människorna tar på nerverna i Paris; på landet ska han vila och dricka mjölk; han känner sig frisk och arbetsfärdig - noch ist Polen nicht verloren [än är Polen ej förlorat].

    Pariisi Puola
  • Edelfelt ska i hast göra sina två studier färdiga.

  • Edelfelt tackar för måtten till sidenklänningen; han hälsar och hoppas att Alexandra Edelfelt och syskonen inte har alltför tråkigt på landet.

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt