Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

färger (material) amerikkalaiset anatomia kahvilat kirjeet kritiikki kustavilainen aika kuvataideoppilaitokset kuvitus lämpö lämpötila musiikki opinnot sanomalehdet seuraelämä taide talous ystävät

Antwerpen, Lördag d 8 November 73
Älskade Mamma!
Knappt fem minuter efter det jag stuckit brefvet
till Mamma i postlådan fick jag Mammas och Lulles
bref. Se der orsaken hvarföre jag dröjt några dagar
med svaret – Tusen Tack för Mammas rader, och
tusen Tack för tidningarna, hvilka jag denna gång
ännu fick under adress skrifven af Mammas hand.
Från Morbror Gustaf fick jag i dag Fredmans
epistlar (musiken) under korsband. – – Den senaste
veckan har gått ungefär som alla föregående,
så när som på den händelsen, att jag blifvit
Uppflyttad i naturklassen, "klas van het levend
model" Sedan Beaufaux mycket skarpt kritiserat
min sista teckning i antiken, tillade han skrattade
att jag dock kunde lemna in den som prof, eme-
dan den i alla fall var en af de allra bästa i klassen
Beaufaux tyckes vara nöjd med det som jag
håller på med i naturklassen, och det gläder mig. –
Jag är således nu i enseignement supérieure,
akademins högsta afdelning, och allt har hittills gått
bättre än jag kunnat hoppas. De Keyser sade
att min svartkritskomposition var bra; Geefs dere-
mot tyckte icke mycket om mitt "tête d'expression,
ehuru kan menade att det var omsorgsfult utfördt
Jag hade näml. ritat en tjock spansk riddare

med så skurkaktigt utseende som möjligt. Han hör
nämnas namnet på den som han lönnmördat och
förskräckes. Geefs menade att mitt hufvud såg
mycket för lugnt ut, och att min riddare såg mycket
för mycket ut som en beskedlig borgare, uppskrämd
af någon småsak. – Jag har sedermera hört att
Geefs vill ha expressionen så outserad som
möjligt, och derföre hade flere valt Judas
Iskarioth såsom motiv för sina hufvuden.
Mr Jamesson hade ritat ett hufvud också han,
och som han icke är någon öfverdängare i teckning
hade detta ett visst komiskt uttryck, som gjorde
att då det visades upp, hela auditöriet brast
ut i det mest hjertlösa skratt. Den stackars
engelsmannen bleknade och rodnade, och stod der med
skammen. – I allmänhet arbeta man har tio
gånger mer för kamraterna än för läraren.
De förras kritik är alltid mycket mera fruktans
värd. – Emellertid har jag fått smickrade omdören
såväl af Van Ryssel) som af Claus och Adams, hvilka
gälla som de skickligaste här. – Den verkliga skicklig
heten uppträder alltid varsamt och anspråkslös,
och dessa tre äro de mest modesta ungdomar man
kan tänka sig. En artist af 3dje ordningen också
temmeligen skicklig är Boudry. Begär man af
honom ett omdöme, så är det alltid mycket
skarpt. Han uttala sig med en förvånande så

kerhet, och man ser på honom att han tycker
sig vara Rubens IIe. – I naturklassen arbeta vi
tillsammans med skulptörerna. Det är roligt att
se hurusom några af de äldre kladda till en
hel, 1 1/2 alns hög figur på 2 timmar, utföra hufvud
det med några säkra drag med sin träpinne och på
några ögonblick ge lif och uttryck att leran –
Flere arkitekter (praktiserande) gravörer o.d. finnas
der äfven. I allmänhet är man här så fri som
möjligt prata, spinger, och gör snart sagdt som man
vill. – Några hyggliga bekantskaper har jag
gjort under dessa sista dagarna – det ena en
ung tysk på antikklassen Carl Scriber, den andra
en amerikansk marinmålare Mr Ellewell. Van
Rysel, Matthei, Scriber och jag hafva kommit
öfverens att då och då 1 gång i veckan eller 1 gång
på två veckor, i största anspråkslöshet komma
tillsammans hos hvarandra. The kommer troligen
att bli den enda traktningen. I afton gå
vi till Matthei. Det är likväl dumt att
vi få två språk ty Van Rysel kan endast franska,
och Scriber talar detta språk högst miserabelt.
Matthei, ehuru tysk, talar franska som en Parisare,
Dessa och Amerikanarna plus Adams äro alla ovanligt
hyggliga. dessa yankees är de mest oförargliga
och präktiga menniskor man kan träffa på. –
Här hos mig har då och då på en qvart eller
half timme varit än den ena är den andra af

kamraterna, men som jag först i dessa dagar fått
min kammare i ordning, på har man ej just haft
lust att slå sig ned längre är man just jämnt be-
höfver. Baptiste har köpt kaminen å mina
vägnar för 23 frcs. – Den är ganska stor och är
egentligen dyrare, men som den redan är begagnad,
fick jag den för detta pris. – Stenkol får jag från
köket till inköpspris. – –
(Fortsättning söndag afton). – Jag är ganska
trött nu då jag sätter mig med att skrifva. – Först
har jag företagit några ganska långa promenader.
på eftermiddagen, och sedan har jag ända tills
nu (kl. 11) suttit och arbetat på en komposition
"Moses moder". – I går afton voro vi verkligen
hos Matthei. Vi druckit thé och pratade ända
tills kl. ½ 12. Scriber har studerat i München
(han är egentligen ornamentalist och lithograf) och
berättade mycket om konstnärslifvet der, om Cor-
nelius, Kaulbach o. a. – Det bästa M. kunde
bjuda på var en präktig brasa i kamnien, och
vi njöto verkligen af att rigtigt steka oss fram-
för densamma. – Det ligger något mycket kamrats-
likt i tyskarnes karaktär, deras burchen anda
är ändå ganska mycket beslägtad med uppfattningen
om kamratskapet i norden, om också de yttre formerna
äro fullkomligt olika. – Idag på förmiddagen
träffade jag åter Scriber, och han lofvade på

eftermiddagen komma till mig för att bese mina
skizzer. – Emellertid skickade han kl 3 vid lag bud efter
mig, och frågade om jag ej ville göra en spatsertur
till Berchem (en förstad, ung 1/4 (à 1/2) mil aflägsen från kate-
dralen. Jag och Mr Cornet, en akademist som sedan
några dagar äter här, följde uppmaningen och snart
tågade vi alla tre af. – S. skulle träffa direktörn
för Cercle artistique, som bor derborta. På återvägen
veko vi in i Café Royal (nära intill parken) och
råkade der på ett 30 tal tyskar hvilka kände S.
Stor presentation: sång och prat i 2½ timmes tid. –
Den belgiska friheten tillåter sång och skrål på Kaféer
isynnerhet på 2dra rangens sådana och med ljudelig
stämma dundrande våra kära tyskar på med der
Wacht am Rhein, – Ich weiss nicht was das bedeutet
o.s.v. – Cornet och jag voro de enda främlingarna
i skocken. – En mycket rolig figur, sned, vind
uppnäst och rödhårig hr. Fischer höll tal och föredrag
Sånger till sällskapets stora förnöjelse. Scribers
bolagist hr Schutz är en mycket hygglig och oläsligt
lig herre. Han är kassör vid ett stort kontor här. –
Jag kan dock ej neka till att jag mera tycker
om tyskarne hvar för sig än i klunga. Kl
6 vid lag bröto vi upp tåga åt staden till, och gingo
hvar till sig. – – Småningom har jag litet mera
begynt blifva oläsligt med
Antwerpen
manieret att måla.
Det är framförallt solditet och sanning i färgen
som här eftersträfvas. Det der nätta, det småtäcka

är derföre strängt förvisadt från akademins
salar. – emedan så är, få ofta de yngre elevernas
målningar ett tungt och dystert utseende, som gör
att de
ej
så mycket tilldraga uppmärksamheten. Jag
hade kanske fått ett smånätt, putsadt sätt att måla
om jag icke kommit hit, – här behöfver jag ej frukta
det. Efgentligen står också det nätta ofantligt
mycket mera fiendtligt mot det sköna än man tror. –
Jag har engång förut sagdt att jag är mest rädd
för anatomin vid concoursen i januari. Hvarje
elev måste vid denna täflan aflägga prof i sär-
skilda brancher: målning, teckning, komposition, anatomi
perspektiv, estketik, kostymlära o. s. v. – Några af
Akademisterna, ss. t. ex. Adams äro särdeles kunniga
i anatomi, och jag häpnas och rädes när jag ser
deras packor af anatomiska ritningar. – Jag har,
också jag begynt studera ett skelett här på anatomin,
så ofta jag har tid, men har ej just hunnit långt
ännu. – Jag tycker att anatomin drifves alltför
petigt här, så nyttig än denna vetenskap är.
Så t.ex. fordrar Geefs en fullkomlig kännedom om
alla småbenen i handlofven och hälar såsom bekant
de svåraste delar af Skelettef. –
Mamma frågade i ett bref om jag har någon
soffa i mitt rum. Nej det har jag intet. Ändtligen
har man nu flyttat ut en stor och oformlig säng
som stod der mycket onödig och tog rum. – Jag

har hängt upp mina målningar kring väggarna
fått gardiner kring sängar o. s. v – så sätt det nu ser
litet trefligare ut. Skada blott att ju mer det
lider mot vintern desto smutsigare blir det
dernere i estaminsten: de många hundarna släpa
naturligtvis väta och gallera med sig. – Vintern
hotar att blifva otäck: våt och ruskig. –
Schelde och hafvets närhet gör klimatet i allmänhet
grådaskigt och fuktigt. ― Några ganska
leda fransoser bo för närvarande här De äro
någonslags vin profryttare eller dylikt och två af
dem hafva gjort med kampagnen 1870-71. Ett ständigt
absinth och konjaks och likördrickande sätter ännu mera
lif i deras
oläsligt stora
språksamhet, och de pladdrar derföre alltjemnt
mest om sig sjelfva och sina bragder, om Paris och
om Kriget om politiken om proces Bazaine o. s. v. Mr
Even, det oläsligt rådet, vaknar vanligtvis upp
då högljuddheten går för långt och tillägger mycket
vist att Paris är en stor stad eller att processen mot
Bazaine är en "question délicate" o. d. – Man får
åtminstone 4 gånger ropa: Mr Even, Mr Eder, Mr Even
Mr Eeeeee-ven! förrän Mr Ever behagar
svara. Han sitter och stirrar och ser högst begrundande
och tillika temmeligen komisk ut. Det enda som gör
honom rigtigt språksam är om maten
ej är god. Då rassonnera vidt och
bredt om det skandalösa uti att servera
sådant kött, sådan soppa eller sådan stek.
Mr Even

– Jag har lagt mig till några saker som
jag behöfver eller har nytta af Müncher-
Bilderbogen: kostymkunde ung 3 frcs. en
stor
skizzbok
3 frcs. något oljefärg o. d. –
Litet mera bekant och hemmastadd börjar
jag visserligen att känna mig nu sedan jag närma
oläsligt känna några af kamraterna. Ingen familj
har jag ännu, skulle jag varit här mer än en
månad blifvit bekant, om jag undantager Van Loons,
der jag en gång sett frun. Det ser derföre ut som
om Morbror Gustaf skulle förlora sitt vad. –
Rätt ofta tänker jag med en viss saknad på
Eder alla i Hfors. Måtte Mamma ej tro att jag
blifvit någon smärtornas sorgsne son eller surgråten
för det. – tvärtom är jag glad att vara i den
duglig och allvarsam konstskola, ha mycket
arbete, och arbete, som intresserar mig ofantligt. –
Säkert hade det blifvit bra mycket mindre gjort
i Stockholm än här. Dessutom är ofvifvelaktigt
anden här dock större än den Stockholmska Tack vare
Rubens, Jordaens och van Dyck. – Jag ber Mamma
hjertligt kyssa Ellen, Anni och Butti och helsa alla
bekanta. Till Lulle skall jag skrifva snart. Tackar honom
hjertligt för hans roliga, originela bref! – Och nu
Godnatt älskade Mamma – mera härnäst
Mammas
Atte. –
Måndagsmorgon.
Just nu fick jag bref från Mamma och Morbror!
Tusen Tack

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Edelfelt fick brev av Alexandra Edelfelt och Lulle (Julian) Serlachius; han tackar för brevet och tidningarna.

    Alexandra Edelfelt Julian Serlachius
  • Morbror Gustaf Brandt har skickat musiken till Fredmans epistlar.

    Gustaf Brandt Johan Fredrik Fredman
  • Edelfelt har blivit uppflyttad till naturklassen, "klas van het levend model", enseignement superieur, konstakademiens högsta avdelning; Polydore Beaufaux hade skarpt kritiserat Edelfelts sista teckning i antiken, men verkade nöjd med Edelfelts arbeten i naturklassen, allt har hittills gått bättre än väntat; Nicaise de Keyser sade att kompositionen i svartkrita var bra; Jozef Geefs tyckte inte om Edelfelts huvud med mördartema, en tjock spansk riddare med skurkaktigt utseende; flera hade valt Judas Iskariot som motiv; alla skrattade hjärtlöst åt Monsieur John Jamessons huvud.

    Kungliga konstakademien i Antwerpen Polydore Beaufaux Nicaise de Keyser Jozef Geefs John Jameson Judas Iskariot
  • Kamraternas kritik är mycket värre än lärarens; Jozef Van Rysel, Emile Claus och Sidney Adams har emellertid berömt Edelfelt, och de är de skickligaste på konstakademien; Aloïs Boudry är temligen skicklig och är alltid redo att ge ett skarpt omdöme; han tycker sig vara Rubens II.

    Kungliga konstakademien i Antwerpen Peter Paul Rubens Sidney Adams Émile Claus Jozef Van Rijssen Aloïs Boudry
  • I naturklassen arbetar målarna tillsammans med skulptörerna; där finns även ariktekter och gravörer.

  • Edelfelt har blivit bekant med tysken Carl Scriber på antikklassen och med den amerikanske marinmålaren Monseiur Jerome Ellwell.

    Karel Scriba Jérôme Elwell
  • Jozef Van Rysel, Frédéric Matthei, Carl Scriber och Edelfelt har kommit överens om att regelbundet träffas hos varandra; dessa, samt amerikanerna och Sidney Adams, är hyggliga människor.

    Karel Scriba Frédéric Matthæi Sidney Adams Jozef Van Rijssen
  • Edelfelt har fått kaminen i ordning; Baptiste har köpt den å Edelfelts vägnar.

    Baptiste
  • Brevet fortsatt söndag afton.

  • Edelfelt är trött efter att gjort några ganska långa promenader på eftermiddagen och därefter arbetat med kompositionen ”Moses moder”.

    Mose
  • Föregående afton hade de tillbringat hos Frédéric Matthei, som kunnat bjuda på te och en präktig brasa; Carl Scriber, som studerat i München och egentligen är ornamentalist och litograf, berättade om Peter von Cornelius, Wilhelm von Kaulbach och konstnärslivet där; tyskarna är kamratliga och deras "burchenanda" [student(nations)anda] påminner om kamratskapet i Norden; Scriber lovade komma och titta på Edelfelts skisser.

    München Pohjoismaat Wilhelm von Kaulbach Karel Scriba Frédéric Matthæi Peter von Cornelius
  • Carl Scriber ändrade planerna och bad Edelfelt följa med på en "spatsertur" [promenad] till förstaden Berchem, där direktören för Cercle artistique [konstnärsföreningen] bodde; med på turen följde även akademieleven Monseiur Cornet.

    Berchem Karel Scriba Joseph Cornet
  • På återvägen vek de in på Café Royal, där de träffade ett 30-tal tyskar som kände Carl Scriber; den beligska friheten tillåter sång och skål på kaféer och tyskarna stämde upp med bl.a. die Wacht am Rhen; Cornet och Edelfelt var de enda främlingarna i "skocken"; en rolig figur, herr Heinrich Fischer höll tal och underhöll sällskapet.

    Café Royal Karel Scriba Heinrich Fischer Joseph Cornet
  • Herr Schultz är Carl Scribers bolagist [rumskamrat].

    Karel Scriba Schultz
  • Edelfelt har börjat bli bekant med det antwerpiska sättet att måla; man eftersträvar soliditet och sanning i färgen; Edelfelt hade kanske fått ett smånätt och putsat sätt att måla om han inte kommit till konstakademien; det nätta står mycket mera fientligt mot det sköna än man tror.

    Kungliga konstakademien i Antwerpen
  • Edelfelt är rädd för att anatomin blir stötestenen vid "concoursen" [tävlingen] i januari; Sidney Adams är särdeles kunnig i anatomi; Edelfelt tycker att anatomin drivs alltför petigt; Jozef Geefs fordrar att eleverna skall kunna alla småben i handloven och hälen, de svåraste delarna på skelettet.

    Sidney Adams Jozef Geefs
  • På Alexandra Edelfelts förfrågan berätter Edelfelt att han inte har någon soffa i sitt rum; han har hängt upp målningar på väggarna och fått gardiner kring sängen för att få det att se lite trevligare ut; vätan och smutsen blir värre nere i "estamineten" [värdshuset] ju längre vintern lider;

    Hôtel de la Rose d'Or Alexandra Edelfelt
  • På värdshuset bor för tillfället några leda men pratglada fransoser; deras språksamhet livas upp av ett ständigt alkoholdrickande och de pladdrar om sina bragder, Paris, kriget, politiken och processen mot Bazaine; Monsieur Even vaknar upp och gör ett inlägg då högljuddheten går för långt.

    Pariisi Hôtel de la Rose d'Or Even François Bazaine
  • Edelfelt har lagt sig till med några saker som han behöver: Müncher Bilderbogen: kostymkunde, skissbok, oljefärger o.d.

  • Edelfelt här ännu inte lärt känna någon familj, med undantag för Van Loons där han träffat fru Van Loon; det ser därför ut som om Morbror Gustaf Brandt skulle förlora sitt vad.

    Gustaf Brandt Joseph van Loon van Loon van Loon
  • Rätt ofta tänker Edelfelt med saknad på alla i Helsingfors; Alexandra Edelfelt ska ändå inte tro att han blivit någon smärtornas sorgsne son för det.

    Helsinki Alexandra Edelfelt
  • Tvärtom är Edelfelt glad att vara i den dugliga och allvarsamma konstskolan och ha mycket arbete som intresserar honom; säkert hade han fått mindre gjort i Stockholm, och här finns en större anda tack vare Peter Paul Rubens, Jacob Jordaens och Anthonis Van Dyck.

    Tukholma Kungliga konstakademien i Antwerpen Jacob Jordaens Peter Paul Rubens Anthonis van Dyck
  • Edelfelt ber Alexandra Edelfelt kyssa syskonen Ellen, Anni och Butti (Berta) och hälsa Lulle (Julian) Serlachius och tacka för hans roliga och originella brev.

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt Ellen Edelfelt Julian Serlachius
  • Måndag morgon: Edelfelt fick brev från Alexandra Edelfelt och Morbror Gustaf Brandt.

    Alexandra Edelfelt Gustaf Brandt