Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

henkilökuvat kuninkaat mallit (ammatti) opettajat taide talous tilaukset

Paris d. 15 mars 98
Älskade Mamma
Gèrôme var just nu här – han
kom utan att jag knyckt på honom –
Jag är innerligt glad öfver hvad han
sade mig – En massa detaljanmärkning
gen visserligen – det duretes par ci
des magreurs par la – mais votre
tableau va bien – "très bien même,
je suis content de vous.
Han sade också att jag gjort mycket
stora framsteg sedan Blanca, att det
här var en tafla, ett konstverk,
den förra mera une priste chose gentille,
Jag frågade huruvida han rådde
mig att utställa taflan på Salongen
eller verldsutställningen och hvar den
skulle bli mera uppmärksammad –
ma foi" – svarade han, c'est tris-difficils
de vous donner un conseil là – dessut.
et vous pouvez décider cela vous même
Est ce que Verestchaquier exposera à
Je n'en sais rien".
la section russe

Je ne crois pas que votre tableur
sera tre par des chefs-d'ouvre de
l'art russe – du reste vous pouvez
eter tranquille car vator tableau
sera vi partout. – Poussez un pen
vas noirs, eviten des dustes, render
certaines choses plus souples, plus
liées, et votre tableau ira très bien
Jag frågade om han tyckte att
Carl 182 figur ej var d'ensemble (som
Walter R. påstår) men han sade att
han fann den väl tecknad. Han rådde
mig att göra svarta armar för att
ge, mera kraft åt de öfriga färgerna
i kostymen. – Den unga flickan tyckte
han var bra – "Mon Dien – une jeune
fille, qui n'a certainement pas l'habetande
de voir des brutalités comme celle-là,
ne peut être qu'étonnées et ne pense
quère à exprimer son degoût. Je
brouve la pose bonne – bien meilleure
que celle que vous aviez sur vos esquisses"
Om
der ha
skizz
cons
vari
n
De
Ja
utma
sagt
ln
och
bätt
ar

mig
fransk
hon
Jag ko
hon
jag är


no

lem
– de
conver
tableau
un pen
ränder
plus
es bien.
att
le (som
att
se radet
att
tyckte
me
ebitet
engurivila
Om fru Aspelins porträtt sade han att
det var bra tecknade – såg på mina
skizzer och studier och sade: – je suis
content de voir des progrès que
vons avez faits.
Nu är jag temmeligen lugn igen –
Då taflan engång kommer ut i verlden
så vet jag åtminstone att två
utmärkta målare Gérôme och Bastien,
sagt att den i det hela tagit vårt bra.
Runeberg med fru var här igen
och de tyckte båda att taflan blifvit
bättre, fastän W. tycker om hertigen –
na på – det må nu vara.
fru Runeberg har en sådan respekt för
mig – som hon tror vara så radikalt
fransk i mina åsigter om konst, att
hon ej vågade säga något. "Hvad skri
jag kunna säga, hvad förstår jag" sade
hon då jag frågade henne – nog tycker
jag att det är bra – men hvad förstår
ag o.s.v. – Detta tycker jag ej om
Nog tror jag att taflan kommer att

kriticeras skarpt i Finland af esthetici
och andra men
was vore mir äro Esel sprickt
Das ackt "ick nicht
En assessor fönmot, hygglig, men något
långtrådig satt här i går hela f.m. – han
tyckte ej Carl 11 var tillräckligt nobel
och kunglig – Jag svarade att jag hittat
så litet nobelt och kungligt i hans karakta
hur jag än läst historien.
I går fick jag bref från Viktor de la
chapeller med beställning på Borns
porträtt sämd anhållan att få veta
mina vilkor, tiden när jag kunde må-
la det o. s. v. Born kommer hit
i börjar af sommarn och vi få då
talas vid – Under 2000 mk åtar jag
mig ej porträttet. – Resan hem i sommar
eller hört bör ju bli betalt och den
kostar allra minst 1000 mk. Vi få
närmar tänka på saken.
Tusen helsningar – Ack hvad jag
är lycklig nu –
Atte
Jag har modell och han derför ej skrifv
mera

Älskade Mamma Paris d. 27 20 mars 78.
fortsatt d. 22
Ack hvad det gör mig ondt att Mamma
fått lof att vigilera för att skicka mig
pengar – jag hade såväl kunnat vänta.
Tusen tack emellertid – och gör icke så en an-
nan gång. Det är ju mycket bättre att jag,
om så behöfver lånar, än att Mamma skall
besvära sig dermed. – – Mamma har natur.
ligtvis fått mitt bref ang. Gérômes besök.
Sedan den har jag sökt att göra hvad han
sagt och har modell såväl i morgon som de
förljande dagarne af veckan för att retauchera
Från Estlander hade jag bref igår, med
förfrågare om jag ville åtaga mig att måla
Runebergs porträtt för studenthuset när
jag kommer hem. Det är nyländska af-
delningen som beställer. Detta blir en mycket
svar uppgift, ty jag vet knappast om jag
han göra något likare än Kunkolds, om
jag också kan svara för att göra något bättre
måladt och mera artistiskt. E. ber mig
uppgifva priset – äfven detta är ytterst svårt,
likasom jag ännu ej kunnat bestämma
hvad Borns porträtt skulle korta – Hvad i
verldens der skall jag måla åt den der
Heimberger? – Jag funderar på att mera
som studie och för mitt eget nöjes skulle
måla en kostymfigur i naturligt storlek, kni-
stycke. Saken är näml. att jag hos en engelsman
här i huset sett en qvinnomodell, en 18 års

flicka som är ovanligt vacker och har händer
som äro förtjusande. – Hon i någon briljant
kostym från renaissarne tiden vore för ögot
något särdeles fängelande. – Och så har jag lust
att måla något stort igen. Ett mindre för-
mat tar lika mycket tid och är på långt
har ej så roligt. – – Landsmännen säga
att vår kommissarne, Rob. Runeberg, är
allt annat än tillmötesgående – Wright, kon-
strum och Stigell som varit der för att få åt-
hilliga upplysningar säga att de blefva emot
tagna "comme un chien dans un jeu de quille
eller efter det nyaste uttrycket i comme un
velocipediste dans une boutique de porcalaine"
Itaf Runebergarna kan jag egentligen ej med
någon annan än Walter, – som dock är
så olika mig i alla afseenden. – Han är så
helt känsla, och hans känsla är så subtil och
obestämd att han sällan kan uttrycka den – jag
tror som han sjelf säger, att han bäst skulle
ha passat till musiker – om han B haft gehör.
Men såsom ett rent Runbergskt drag har han
sitt småjuttande, sina eviga historier och en
sorts förakt för denna verldens fåfänga i kläder
fasoner o.d. – Låt vara att eleganta rörelser,
en vacker drägt, ofta, alltför ofta dölja en
håligt, jag dåligt inre – men skulle denna
yttre skönhet derföre vara att förkasta. – Hilka
maner i allmänhet äro ej ytter – utseende,
etta
ligt
väsende, godt hufvud äro de ej fullkomligt o-
rättvist utdelade här i verlden – Och det som
man kallar hjerta är i de flesta fall ej annat

ick
än en lycklig gåfva att låta sin sol för
för andra, att varma och upplysa allt det
man vidror. – Jag kan dessutom ej gå in
på det åskedningssätt som icke kan erkänna
något godt hos sina fiender eller som ej kan
se förtjensterna för salen äfven om dessa senare
äro tusenfaldt storf. – Der rider en officer på
gatan. t.ex. Jag vet att han är den största rum-
tare, spelare och Don Juan i staden – men jag
får ändå lof att erkänna, om jag är rättvis och
isynnerhet om jag har artistiskt sinne att han
ser ut som en karl, sitter makalöst till häst och
ett han på mitt öga gör ett behagligt intryck.
dessa yttre formaner äro gå de inre underlägsna
men att fornika dem helt och hållet är en dårskap
(Tre dagar senare) – Usch jag kan icke för-
låta mig sjelf att så länge ha låtit mam-
mas bref ligga obesvaradt. – Fru Aspelinsporte
och en hel dag tillbragt i dr Antells sällskap
visiter o.d. ha kommit mig till denna för-
sumlighet. – Nu börjar jag åter få saken
der för min tafla – Jag är ej menniska att
för ramen af min förgyllare, och jag skulle
gerna vilja ha den för att ge åt mäster
nerhet sista smörjelsen. Isynnerhet om
morgnarna tycker jag att taflan är bara
skräp, men under dagens lopp och då jag
arbetad mig nu i den idé som vägledt mig
försonar jag mig litet med den. – Hvart
skall jag skicka den till Salongen eller verlde
utställningen – skat is ske question. Runeberg
lär ej kunna je något ens ungefärligt

svar om den plats som de finska konst-
verken komma att erkalla på verldsutställningar
Ryssarnes juryman ha ännu ej anländt, lika
litet som deras taflor, och jag har ej tid att
nu springa till de ryska målare jag ko
för att få veta huru de ämna göra. Sakna
Hon exponerar endast på Salongen – Generfelt
likaså. Huru verldsexpositionen skall kun-
na öppnas den 1sta maj är ännu en gåta
för alla, på marsfältet ser det ännu så
ofärdigt ut som möjligt och utländingarna
tyckes söla. – Anten enleverade mig som
sagdt, en dag det var i förrgår. Han hade
hundrade historie från sin verldsresa de
mest underbara äfventyr i Japan på prat
riorna i Amerika från china, Sumatra der
han hade koleran och höll på att krepera,
Indien o. s. v. Att en resa jorden rundt
icke är någon lust-tur, isynnerhet om man
vill se något och icke endast hålla sig till
jernvägs och ångbåtsliner, tycktes tydligt
ränga ur hans berättelssa. – Han såg
på min tafla och tyckte blott att Carl
12 ej liknade. Han hade lyckligtvis en
massa medaljer öfver honom, som han köpt
i Wien (ty han har en mycket stor smyntransligt
och dessa skola tjena mig hoppas jag –
det som i allmänhet kallas vara typen
har jag nu fått klarare för mig, huru
jag tror att alla af Vasa fruset ej
hade den särdeles utpräglad. Gustaf
Adolf var väl den mest hypiska.
De porträtter jag har af Carlet att så

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Jean-Léon Gérôme har sett Edelfelts tavla och var vid sidan av några detaljanmärkningar i det stora hela nöjd; han tyckte Edelfelt gjort framsteg sedan Blanca; han överlät åt Edelfelt att avgöra om tavlan skulle ställas ut på Salongen eller på världsutställningen; Gérôme undrade om Vasilij Véréstchagin kommer att ställa ut i ryska avdelningen, och trodde inte att Edelfelts tavla skulle dödas av den ryska konstens mästerverk; Gérôme tyckte Carl IX:s figur var väl tecknad, vilken Walter Runeberg kritiserat; han rådde Edelfelt att göra svarta ärmar åt hertigen; den unga flickan tyckte han var bra.

    Jean-Léon Gérôme Walter Runeberg Vasilij Veresjtjagin Karl IX Sigrid Stålarm Blanka
  • Jean-Léon Gérôme tyckte att fru Ida Aspelins porträtt var bra tecknat; han såg på Edelfelts skisser och studier och var nöjd över de framsteg som Edelfelt gjort.

    Jean-Léon Gérôme Ida Aspelin-Haapkylä
  • Edelfelt är tämligen lugn då han vet att åtminstone två utmärkta målare, Jean-Léon Gérôme och Jules Bastien, sagt att tavlan är bra.

    Jules Bastien-Lepage Jean-Léon Gérôme
  • Walter Runeberg med fru var på besök; de tyckte tavlan blivit bättre, även om Walter inte tycker om hertigen; Fru Lina Runeberg tror att Edelfelt är så radikalt fransk i sina åsikter om konst att hon inte vågade säga något.

    Lina Runeberg Walter Runeberg Karl IX
  • Edelfelt tror att tavlan kommer att kritiseras skarpt i Finland, men "Was von mir ein Esel sprecht; Das acht ich nicht" [~den som kallar mig åsna, den bryr jag mig inte om].

    Suomi
  • En assessor Lönnrot var på besök; han tyckte Carl IX inte var tillräckligt kunglig; Edelfelt svarade att han hittat så lite nobelt och kungligt i hans karaktär i historieböckerna.

    Karl IX Lönnrot
  • Edelfelt har fått brev från Victor de la Chapelle med beställning på Johan August von Borns porträtt och anhållan att få veta Edelfelts villkor; Born kommer till Paris i början av sommaren; Edelfelt åtar sig inte att måla porträttet för under 2 000 mark.

    Johan August von Born Victor de la Chapelle
  • Edelfelt är lycklig nu; han har modell och kan därför inte skriva mera.

  • *Vad fonden beträffar sade Jean-Léon Gérôme att den inte borde utföras mycket mera; "Il ne me choque pas" [den chockerar mig inte], sade han.

    Jean-Léon Gérôme