Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

sjukdom (tillstånd) eläimet kalastajat kaunokirjallisuus kesä kirjailijat koe-eläimet koira kukat kuolema laboratoriot linnut luennot lyriikka maaseutu maskuliinisuus matkat metsästäjät näytelmäkirjallisuus näyttelijät näyttelyt opettajat osakunnat puut rokotteet sää sanomalehdet seuraelämä tilaukset ylioppilaat

Paris de 22 april 85
Älskade Mamma
Mammas bref träffade mig midt i mitt
värsta tillstånd af tvekan – just då jag så
gerna skulle ha velat ha ett råd af Man-
må. Så här: furstinnan Demidoff upprepar
nu, genom sin gerant här, M fannez, den
begäran hon ville framställa redan i vintrar,
då hon telegraferade efter min adress. Hon
vill näml. att jag genast skall komma
till Trattolind vid florens, för att der göra
studier till ett porträtt af hennes aflidne gemåla
närmare presiserar hon ej i fannez trodde
att hon möjligen vill har honom fram-
ställd i gallerier. Hans kläder, dödsmärk och
en massa porträtt finnas der. Hon anser
att jag är den enda som lyckats med henne,
och vill nu att jag också skall måla honom.
före salongen öppnande reser jag bestämdt
icke. Den Petitska expositionen har jag temmeligen
klar (jag bryr mig ej om att göra något nytt
till den, och jag skulle derföre kunna resa
d. 5 maj för att vara här igen i sluten
af månader. Courtois och Dagnan sade mig
att resa. Naturligtvis kan jag, under dessa
förhållande, begära att högre pris att annat.
Hon sjelf reser med litet (som står der
balsameradt) till Ryssland och Libieren den
3 juni – senare kan jag således i intet fall

stanna der.
Hvad det pasteurska porträttet sängar, så
är ännu ingenting bestämdt, och jag är ledsen
öfver att vara tidningar lära ha talat om
saken (jag har ej sett dem, men (Pipping sade mig
det). Sista måndag var jag hos Gubben
hans laboratorium, och han visade mig allting
der, förklarade alla sina experiment om under
åtminstone en timme tid så älskvärdt som
möjligt. Han sade sig ha ingenting emot att
bli målad af mig, men när och huru. Hvad
ögonblick komma hans assistenter och fråga
honom om ett eller annat, alltjemnt måste
han sjelf gå och konstatera det ena eller det
andra på de hundratals känner, hundar,
epor, marsvin och hon som han experimenter
med. I nästan söndag är jag detbjuden på middag.
Pasteur står på vippen att göra den största
upptäckt han gjort under sitt lif – att finna en
vatten för rabies. Alla hans experiment
på djur ha lyckats, nu gäller att veta
huru han skulle lyckas med menniskor.
Jag såg der rabiata hundar och apor i
alla stadeir, från liflig nervositet till
raseri och derefter afmåttning, lamhet
och död. Nu skulle jag naturligtvis vilja
måla gubben i laboratoreet alla framför
sina kråk, men jag fann genast att lokalen
var högst olämpligt för målning, ehuru

den med sina bara, kemiska apparater
och höga fönster var mycket pettorerk.
Och så, skall jag våga besvara en sådan
man? Jag är mycket villrådig och
orsaker.
Courtois har rätt i att jag, om jag står-
hade här, ändå icke skulle göra något
särdeles under maj månad – salongen skulle
då upptaga mig. Hvad skall jag göra
Det värsta är att jag innan lördagen
måste lemna svar åt Jaunez, som
nu igen reser till Prattotino.
Vi ha en rigtig auguitivärme här sedan
41, 5 dagar. Det är icke mera vår, det är
full sommarn, lika som då ni var här.
I dag visar termometern 26° i skuggan
varmare än i Italien der den nöjen sig med
19 och 30.
Björnson har jag träffat. Han frågade
mycket efter Mamma, hvad Mamma tycker
om "det flager" o. s. v. var lifva och intressen
råd, och bad mig helsa rigtigt hjertligt
Han har haft nervöst anfall i vinter
på långt när ej så fasliga som tidnin-
gerna velat antyda. Men tänka att
Björnson, Björnson skulle få något sådant
som nerv- priser: Det hade jag då aldrig
trött. – Apropos, det är ju roligt att

Ni verkligen haft utbytas af Bangs föreläsning
gar. Hvad man säger om honom i Danmark?
Ja, att han har talent, stor talent, men,
här citerar jag Krohn) jeg kan icke lider
hysteriske mandfolk." – Detsamma säger
Björnson. I Kbhvn umgås han mest
med några själsfränder små magra pessi-
mister; med målarne, Krohn, Benzow m. fl.
är han aldrig. icke eller med aktörerna vid
det kungliga theater – han har sina förtänkning
gar vid sekundteatrarna. Björnson sade
om "Haablose slägter" att den var "talent –
fult men svenska". Eget är att han öfver
att slår mera än på fruntimmer än på kar-
lär. – I dag skulle jag rätteligen borde gå
till Strindberg, men jag vet ej om jag ids tala
i sociala frågor och pessimise och sist der
nu i denna qväfvande hetta. Ännu känner
jag ej S., som är vermeliskt in sluten nu förtiden
men ville v. har sagt honom att jag kommer,
och han vill träffa mig. Nu äro han och
Björnson brouellerade för någon småsak
det är för galet med dessa nutidens litteratur
som bara lefva af sina nerver, – jag tänker
ofta på att det kanske ej var så dum
att Runeberg var lektor och jägare och
fiskare. Det var en behöflig motvegt som
nutidens skribenter ej ha och som gör dem
alldeles för Sensitiva och tråkiga. Det der
att skrifva, skrifver alltid, dessikera, rifva
ned, jota i allt måste vara skadligt för karavan

I dag skall jag för sista gången gå till
Bastien Lepages exposition. Den gör
samma intryck på mig som på Dagnan,
jag känner mig så innerligt stukad af
en så öfverlägsen vilja som Bastiens.
Det är icke apkonster, icke tackspelerier.
det är något som hvar och en kunde
komma till med stort allvar och fast
vilja. Naturligtvis var Bastien ett
malargeni som skulle ha kunnat briljer
lika mycket som hvilken som helst af
dessa vietuoser. Att han ändå
så helt ödmjuk böjde sig för naturen
är det märkvärdiga. Att med mycken
kunskap och mycken talang bli naiv
igen, det var hans storhet.
säkert är att han, Bastien. Lepage,
kommer att stå som en af de största
konstnärarne i detta dekel.
Nu efteråt står Bastien för mig
så het som personlighet också.
Man glömmer alla hans småfel,
hans hätskhet och hans öfvermod
(aldrig mot hans vänner, likväl)

för hans stora, vänliga egenskaper.
kall i början, kall i slutat, stod han
såsom ett sundt och starkt tråd här ibland
Paris kruk och tränger i växter.
Nu får jag lof att gå till expositionen
Den stänges i morgon. – Om måndag
skall jag igen gå till Gubben Pasteur
för att se om det är någon möjlighet
att göra något af honom i laboratoriet,
ty det är endast der, i den omgifning
jag vill måla honom. Gubben Pasteur.
frack och kraschaner är något löjligt,
nej, just i sitt element skall han
vara: glasögonen på näsan, kalotten
på hufvudet snekroskopet framför sig.
och hvad här är vackert. vore
studenterna Hagelstam, pepping m. fl.
fiffiga, så skulle de föra års resten
ute på landet i St Coud, ville 'avray
eller Montmorenty. Alla träden stå
ljus ljusgröna eller bruna af knoppar,
körsvärstraden blommor, det doftar,
det sjunger, det glänser!
Många helsningar till alla
från
Atte
18

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Furstinnan Demidoff har genom M. Jaunez bett Edelfelt resa till henne i Pratolino utanför Florens för att måla hennes avlidne makes porträtt; hon anser att ingen har lyckats lika bra som Edelfelt med porträttet av henne; Edelfelt har svårt att bestämma sig för om han ska resa och när i så fall; Courtois och Dagnan råder honom att resa; utställningen hos Petit är tämligen klar; innan Salongen öppnar vill Edelfelt inte resa.

    Venäjä Siperia Firenze Pratolino Alexandra Edelfelt Helene Demidov di San Donato Gustave Courtois Pascal Dagnan-Bouveret Paul Demidov di San Donato Georges Petit Jaunez
  • Inget är bestämt om porträtt av Pasteur; Edelfelt är ledsen över att tidningarna i Finland skrivit om det; Pipping har berättat om tidningarnas skriverier.

    Suomi Louis Pasteur Wilhelm Pipping
  • Edelfelt har varit i Pasteurs laboratorium; Pasteur har visat Edelfelt runt i laboratoriet och talat om sina experiment [forskning om rabies]; Edelfelt har i laboratoriet sett hundar, apor, marsvin och höns som Pasteur experimenterar med; Pasteur har funderat på när och hur porträttet ska målas; han är mycket upptagen och hans många assistenter frågade honom hela tiden om något under Edelfelts besök.

    Louis Pasteur
  • Nästa söndag är Edelfelt bjuden på middag hos Pasteur.

    Louis Pasteur
  • Pasteur är "på vippen" att göra sin största upptäckt, att finna ett vaccin mot rabies; Edelfelt har i laboratoriet fått se hundar och apor i alla stadier av rabies; Edelfelt skulle vilja måla Pasteur i laboratoriet eller framför "sina kräk" [försöksdjuren].

    Louis Pasteur
  • Edelfelt funderar om han ska kunna besvära Pasteur med porträttet, "villrådig" och "osäker".

    Louis Pasteur
  • Edelfelt måste snart lämna svar till Jaunez om eventuell resa till Pratolino, men kan inte bestämma sig om hur han ska göra; Courtois menar att han ändå inte kan göra något i Paris under maj månad och borde resa .

    Pratolino Gustave Courtois Jaunez
  • Det har blivit sommarväder; riktig augusti värme, 26 grader.

  • Edelfelt har träffat Bjørnson som var "lifvad och intresserad" och hälsade till Alexandra Edelfelt; Bjørnson frågade vad modern tyckte om hans roman "Det flager" [Det flager i byen og paa havnen, 1884].

    Alexandra Edelfelt Bjørnstjerne Bjørnson
  • Bjørnson har haft nervösa anfall, "nervkriser", i vinter, men inte så allvarliga som tidningarna har antytt; Edelfelt förundrar sig över att Bjørnson har kunnat drabbas av något sådant.

    Bjørnstjerne Bjørnson
  • Roligt att Alexandra, Annie och Berta Edelfelt "haft utbyte" av Bangs försläsningar; modern har frågat vad man anser om Bang i Danmark; enligt Edelfelt anser man att Bang har stor talang, men finner honom lustig; Edelfelt citerar Pietro Krohn: "Jeg kan ikke lide hysteriske mandfolk" [på danska]; Bjørnson anser lika; i Köpenhamn umgås Bang med sina likar, "små magra pessimister"; inte konstnärer, Krohn eller Benzon, eller skådespelarna vid Det Kongelige Teater.

    Kööpenhamina Tanska Alexandra Edelfelt Pietro Krohn Berta Edelfelt Bjørnstjerne Bjørnson Alexandra Edelfelt Otto Benzon Herman Bang
  • Bjørnson har konstaterat om Bangs roman "Haabløse slægter": den är "talentfuld men svinsk" [citerar på norska].

    Bjørnstjerne Bjørnson Herman Bang
  • Edelfelt borde träffa Strindberg, men orkar inte diskutera sociala frågor i hettan; Edelfelt känner inte Strindberg ännu; Strindberg är "hermetiskt insluten", inbunden; Ville Vallgren har sagt Strindberg att Edelfelt kommer, och Strindberg vill träffa Edelfelt.

    August Strindberg Ville Vallgren
  • Bjørnson och Strindberg är "brouillerade", osams; Edelfelt konstaterar att det är galet att samtidens författare bara lever på sina nerver; det var en lycka att Runeberg var lektor, jägare och fiskare; det var en god motvikt till litteraturen som Edelfelts samtida författare saknar, vilket gör dem "sensitiva och bråkiga"; att skriva, dissekera och rota i allt [så som författarna gör] måste vara "skadligt för karaktären", menar Edelfelt.

    Johan Ludvig Runeberg August Strindberg Bjørnstjerne Bjørnson
  • Edelfelt ämnar gå för sista gången till Bastien-Lepages utställning; Edelfelt känner sig underlägsen och "innerligt stukad af en så öfverlägsen vilja som Bastiens", så känner Dagnan det också.

    Jules Bastien-Lepage Pascal Dagnan-Bouveret
  • Bastiens konst är inte "apkonster" eller "taskspeleri"; Bastien var ett "målargeni", han "böjde sig för naturen", hans storhet var att han kunde "bli naiv igen" trots sin kunskap och talang; Bastien kommer att stå som den störste av seklets konstnärer, han framstår för Edelfelt som hel som personlighet, i efterhand glömmer Edelfelt Bastiens små besvärliga karaktärsdrag: hätskhet, övermod; Bastien hade stora manliga egenskaper.

    Jules Bastien-Lepage
  • Om måndag ska Edelfelt gå till Pasteurs laboratorium igen: Edelfelt vill absolut måla Pasteur i hans laboratorium, i hans rätta omgivning; "gubben Pasteur" i frack och kraschaner vore löjligt.

    Louis Pasteur
  • Studenterna Hagelstam och Pipping borde fira årsfesten på landsbygden i Saint-Cloud, Ville-d'Avray eller Montmorency; naturen är vacker nu; "det doftar, det sjunger, det glänser".

    Saint-Cloud Ville-d'Avray Montmorency Wilhelm Pipping Jarl Hagelstam