Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

sjukdom (tillstånd) vetenskap (fenomen) aavikot arabit astiastot avioliitto eläimet kirjat kirjeet koira leikkaussalit mallit (ammatti) naiset näyttelyt posliini ravintolat sanomalehdet seuraelämä taidekritiikki talous tasa-arvo tietokirjallisuus tullit tutkimus valaistus valokuvat

103. till HolteDame -des- Chamos
d. 16 maj kl. ½2 5 e. m.
Paris
Älskade Mamma
Jag sitter hos Baude och väntar på honom som
sagt att han skall komma hem om en half timme –
och jag kommer från Pasteur, der jag haft min
första séance. Gubben sitter mycket stilla, men blir
så ohjelpligt sömnig – att han t. o. m. förberedde
mig på att han skulle samma. Ack om jag
bara kunde få honom att sitta i en laboratorie
sal som är så egendomligt belyst – men der ha
de 3, 4 operationer under luppet af några timmar.
Jag såg huru de inympade rabies på 2 hundra
och 2 känner genom att trepanera dem och in-
spruta en droppar af giftet i hjernan. De äro alltid
kloroformerade, och se ganska rask ut efter
operationer. I dag ritade jag i en närgränsan
de byggnad der vi fingo vara fullkomligt
i fred, men teckningarna fingo, genom det
vänliga ljuset, de vänliga möblerna och
den banala åspekten af det hela en hem-
meligen vänlig porträttprägel, och det är just
det jag vill undvika med allt gevalt.
nästan tisdag kl. 1 kommer jag igen, och
skall då ha en fotograf med mig för att
ta några ensamble – vyer af laboraloriejalar
ne med gubben i. Lyckas jag få några goda
plats kommer detta att betydligt under-
rätta arbetet och förkorta sittningstiden. För

Paul Dubois byst satt Pasteur 30 gånger,
för en målare som heter Lofon och som gjort
ett mycket tarfligt konterfej af honom 13
gånger – han är således var vid detta
slags plagsandar. Tisdag och lördagsefter-
middagarne sitter han, samt de torsdagarna han
ej är på Acadimie française.
Vår utställning i Rue de Lize öppnades i
går. Jag är väl placerade, men tycker
sjelf att mina taflor se litet färglösa och
gulgra ut t. o. m. Pojkarne i vattnet.
arbetshunt tyckes behaga mycket, likaså
den lilla räferskan som nu kommit från
Köpenhamn. Det är då löjligt att just den
enda sålda skulle folk fråga på som galningar
i går. Min salongstafla är så godt som
såld för 5000. En af mina vänner en
amerikanare, vid namn Harrison, har fått
i uppdrag att köpa 3 mindre taflor för en
van. Fpiladelfira – Hans väl höll bl. är på
min. Först ville han att jag skulle slå ned
få priser, då de ju ha sin olyckliga till
derborta som tar 30 70, men jag stod fast
vid hvad jag sagt, och herrar i Pheladelphia
telegraferade för några dagar sedan till
Harrison: Jag Edelfelt" hvadan saken
är så godt som klar. Så snart han sänder
pengar kommer Harrison med dem till mig?
– I år är det ändå intet att tala om
någon verklig succès för mig, dertill äro
alla mina saker för obetydliga. Jag hoppas

på nästan år; men der behöfs en stor kraft
ansträngning, och jag tviflar ibland på att
jag skall vara mägtiga en sådan. Först
skall Pasteur porträtt bli rigtigt bra.
Här på Petit exposition blef det klart
för mig att jag ännu var alldeles för
slapp, för i quelconque" – och jag ej kan
komma derifrån blir det aldrig något af
mig. Naturligtvis sade folk en massa
komplimanger, men de betyda ungefär
lika mycket som goddag och adjö. Wolf
hade berömmande talt om mig i Fgaro
och deremot alls ej nämnt kröger Wyllie
ej
m. fl. – Kröyer är litet tunga och svart
färgen denna gång, mycket mindre bra än
på salongen, der hans pastell gör stort upp-
leende. – Det kommer för mig alltjemnt
att jag icke är kraftigt och icke originel –
och det är så mycket förfärligare, som
båda dessa bristen äro konstititionsfel, som
ej kunna rätta. Kanske ser jag sakerna
litet för mycket i svart nu – det blir väl
bättre en annan gång
för Adele Ehrnrooth och Rose Maria hade
jag en middag i förrgår, det jag dessutom
bjudit fast Hagelstam. Vi voro på en
bättre restaurant nära theatre francais
fastän jag icke vet om mina gäster senterade
skilnaden mellan denna och deras vänliga
sable d 'hôtel till 2 frcs kuvertet. Emellertid voro
de nöjda, och Adèle så språksam att vi
rakt icke fingo säga ett ord, vi andra. ändå
till kl. 1/ 10 då vi voro de enda i hela lokalin
höll hon på – om Casimir och qvinnofrågan
och arbber och saken och gubben Willebrande

historier o. s. v – en rigtigt sällan på allt
i himmelin och på jord. dagen derpå, d. v. s
i går afton var jag bjuden till Ekelunde på
Björnson, och var rätt ledsen att ha
lofvat mig förut till Hoskier, den der danska
slägtingen till general uppert. Jag hade så
lifligt önskar får se och höra friherrinnan
Mimmi och Björnson tillsammans, det
hade varit roligare än den roligaste pjes
på Palais Royal. Det hade ej förundrat mig
om Björnson med sin fantasi och sin herrliga
Jesychologi skulle ha tagit henne för en nor-
disk "kampekvinde", nu isynnerhet då redlig
hetsfrågan är den enda som intresserar hos-
kom.
Jag den stackars Kuuffmann skrifver nu om
Paris skuggsidor, ty han är på det minerablaste
humör. Jag tror de ha det mycket svart
att bra sig fram. bo derute högst otrefligt, en-
samma och öfvergifna. flere tidningar ha
knappat in på korrespondenserna och Kauf-
man får konstatera att det är tre gånger dyran
att ha hushålla än att lefva som garion. Han
är nervöst och reumatisk, stackarn – jag tycker
det är så syns om honom. Då jag hingång
på 14 dagar är derute berätta jag honom
pariser nytt. Han har ju inga Paris bekanta
egentligen, och är bronillerad med de flesta
af skandinarerne; och att med allt detta,
penningenöd och sig förargelser inberäknade
sitta ute '"le de la grande sattes och skrifver
om "det Mondaine Paris, ty derom skall hans
2 del af boken handla, det är trage komiskt,
tycker jag. – Och nu farväl – Helsa alla från
Atte

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö