Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

aateli aikakauslehdet ateljeet avioliitto esitelmät juhlat kauppiaat kirjailijat kirjeet kyläily lähetystöt laulajat musiikki naiset näyttelijät rakkaus ruoka sää seuraelämä talous tanssi tilaukset toimittajat uusivuosi viinit

Nyårsdagen 1886.
Älskade Mamma
Mamma var den sista jag skref
till 1885 och är den första jag upp-
vaktar 1886. Godt nytt år!!
Vädret är ruskigt, duggregnigt
och mörkt, och jag har alls ingen
lust att gå och göra nårsvisiter
hvilket jag ändå lär får lof att beqvä-
ma mig till, åtminstone till Pasteur
Munkacsy och några andra. Till ryska
ambassaden är det väl bäst att gå ryska
nyårsdagen, det ser ju mycket orthodoxare
ut.
Nå igår blef jag först uppehållen af
herrskapet Neovius som jag råkade
på middagsstället, dem och Boije. Nevoius
bjöd på champagne och allehanda goda
saker, hvaröfver jag förargade mig, ty det
tvingar mig nästan att bjuda dem till-
baka, och jag har ingen kallelse dertill. Hvad
hon ändå är för ett sjåp med all den
der konstnärsentusiasmen. Alla som icke
äro rigtigt blödsinta från barndomen, äro

"stora genier" för henne. Och så blän-
ger hon mot himlen och smickrar
Finland och finnarne och hvem som
bara är närvarande. Han är nu så
egenkär och märkvärdigt sjelfförnöjd
att jag blir alldeles nervös deraf. Kanske
är det bara mitt eget elaka sinne – men
mina omdömen, tysta naturligtvis, om
dem på nyårsaftonen, voro allt annat än
milda. Jag kunde ej, jag kunde ej låta
bli att kriticera, emedan de ha så mycken
pretention. – Emellertid slogo de embargo
på mig, min konstnärlighet, allt, och jag
har dem väl här i morgon. Hvad hade
jag att göra der på restaurationen? "Ou'
avait-il à faire dans cette galère!!
Så gick jag till Ehrenborg, der det var
såsom jag tänkt mig det, baroner,
grosshandlare och sångerskor. Genom
att der ej fanns någon värdinna var
man ytterst ogenerad nästan som på ett
värdshus. Löjtnant Rosenblad från Stock-
holm, Hanna Palmes vän, var också
der och hade mycket roligt åt Hannas
föredrag som han ej hört om förut.

På slaget tolf sjöng Björksten
mycket vackert brandvaktsången
och Ehrenborg utbragte nyårsskålen.
Sedan dansades, musicerades m.
m. – till supén, ett enkelt smörgåsbord
med många handa viner till. Något
särdeles roligt var det icke, dertill
kände jag alla dessa menniskor
för väl. Björksten skall ändtligen ha
fått
engagement på Opera comique, får
se om hans röst skall fylla salen.
Jag tror jag drar mig undan skan-
dinavernas jublande festlif nu till
en tid. Det är de gifta som äro de
värsta med att fundera ut
fester
Kaufmanns,
som tydligen ha tråkigt i ensamheten
och längtar att se folk, proponera-
de någonslags subskriberad middag
om söndag. I morgon är det en
subskriberad bal o. s. v. – Kauf-
manns reklamera också någonslags
soirée hos mig à la den då Mamma
var här, men nu har jag ingen lust
att ställa till något. För resten bli de

tråkiga, Kaufmanns, med deras eviga
gnäll öfver att de bli klädda och att
lifvet är så dyrt. De måste ju vara
särdeles oförståndiga och opraktiska
båda två, han dertill krånglig med
mat. Skulle jag bjuda Kaufmanns
så kan jag ej bjuda Björnson, ty
de kunna ju ej se hvarandra i synet.
Ack det här är en sådant kråk-
vinkel!
Det är annars lustigt med de der un-
ga menagerna, allesammans. De ha
bestämdt tråkigt i bland, fastän de
inte för något pris vilja tillstå det.
Det finns troligen intet område der det
ljugs mera och der det finns mera conventioner
än
inom det
äktenskapliga. De tala om
sin luttring om hur de bli andra menniskor
och hur de förakta de utan för stående.
Hvarför? För att de ha haft sin illusion
tidigare än de andra – deras tid kommer
nog ändå och äktenskapet är väl den
mest rasande illusion man kan tänka
sig. Man har engång gjort upp för sig ett
ideal äktenskap, en idealkärlek, som

är så skön och så oupphinnelig, att
desillusionen måste bli tio gånger
värre. I Norden får man låta bli
att tro på allt annat, låta bli att
tro på Gud, på kärleken mellan föräldrar
och barn, men låt bli att tro på
äktenskapet, på kärleken till en qvinna,
och man är förlorat, utpekad, varg
i Veum. Och sådana der som prata,
som Meyer t. ex, är han derför
fin känsligare, hyggligare, verkligen bättre
med sin hustru än någon annan. Nej,
Nej, nej. – Hvad jag ger Hamlet
rätt i hans "ord ord, ord, – och
ju mera de prata, desto mindre göra
de. I äktenskapsfrågan t. ex. så börjar
jag allt mera sätta värde på Vallgrens.
De prata ej, men de äro lyckliga, hyggli
ga mot hvarandra, lida tyst
af yttre förargelser
och se
glada ut. Hon är en hjerte god men-
niska, och om hennes hår också är
litet burrigt och hon tar poser för
fotografen, så betyder det så litet.
Hon är en god menniska och han

är enkel, sann och snäll i grunden.
Det der dröfvelsestetiserandet,
det der utusla, förderfliga pratet,
resonnemanget, ord, ord, ord med
ett ord, det bry Vallgrens sig icke
om och derför trifs jag rätt bra
med dem ändå.
Jag kom att tänka på allt detta
genom Neoviuses som i går plågade
mig med giftermål. Nu var det nå-
gonslags danska judinna. Fru N.
skref på rak arm ett rekommen-
dationskort för mig till modren
något vrövl om "Finlands geni"
jag något så galet, löjligt och
hassigt att jag alltid kommer
att bevara det som ett kuriosum.
Och detta på fullaste allvar!
Och så bråka de med min karaktär,
alla, alla. Kan de ej låta mig vara
i fred? Tro de verkligen att jag visar
mig för dem som jag är? Jag

är en slags kristallklar, kall
verldsman, troligen beräknande
(– jag, dumheter idiotismer!
Och så är jag en fjäril – jag som inte
ser åt en fruntimmer en gånger
och så gå de förfärligt åt Ellan de la Ch.
Hvar-
för skola de alla bråka med mig?
– A propos beräkning – jag har
nu förfärligt mycket pengar här.
Mechelin har näml. skickat kejsarens
femtusen i vexel. Jag behöfver den
inte alls och skulle gerna vilja
returnera vexeln så att Mamma
skulle få ta ut pengarna och göra
med dem som Mamma finner
för godt. Går det an? Vexeln
är ställd på Rothschild. Tag
reda på det. Det vore ju tas-
sigt att här gå och ta ut dem,
betala 20 frcs eller mera i karta
och lika mycket för en ny vexel
hem. – Vald. Frenckell, till hvil-
ken jag skickade det der qvinnohufvu
det och som fått två bref har ej

bevärdigat mig med ett ord till
svar. Är det icke fäaktigt?
Jag struntar i hans 500 frcs, men
svara måste han väl ändå,
och säga ifrån om han vill ha
taflan eller ej.
– Annis artikel i F. T. tog
sig ju rigtigt bra ut. Mera
härom i det bref jag kommer
att skrifva till någon af systrar-
na.
Helsa nu alla rigtigt hjertligt
från mig, Bos bland andra.
Jag kan ej säga hur jag saknar
Er och hur jag önskar Er allt godt.
Helsa Brandtens
Eder
Atte

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Alexandra Edelfelt var den Edelfelt skrev till sist 1885 och först 1886.

    Alexandra Edelfelt
  • Önskar modern gott nytt år.

  • Det är ruskigt väder.

  • Edelfelt har ingen lust att göra nyårsvisiter, men är tvungen att göra det: till Pasteur och Munkacsy och några andra.

    Mihály Munkácsy Louis Pasteur
  • Edelfelt tänker att det är bäst att göra nyårsvisit till ryska ambassaden på ryska nyårsdagen [enligt julianska kalendern]; det ser bättre ut.

  • Har träffat herrskapet Neovius i sällskap med Boije; Neovius bjöd på champagne och annat gott, vilket tvingar Edelfelt att bjuda tillbaka, och det vill han inte.

    Knut Boije af Gennäs Edvard Rudolf Neovius Thyra Neovius
  • Edelfelt beskriver fru Neovius och hennes "konstnärsentusiasm": "hvad hon ändå är för ett sjåp" [är sjåpig, är ett våp].

    Thyra Neovius
  • Beskriver Neovius som är egenkär och märkvärdigt självförnöjd; Edelfelt känner sig elak, men tycker de har höga pretentioner; Edelfelt förebådar att han har paret Neovius hos sig följande dag; utbrister "qu'avait-il faire dans cette galère" ["vad gjorde han på den galären", ett stående uttryck som betyder ungefär att någon befinner sig i en besvärlig situation, och hänvisar till replik i en pjäs av Molière].

    Edvard Rudolf Neovius Thyra Neovius
  • Hos Ehrenborgvar baroner, grosshandlare, sångerskor; sällskapet var i avsaknad av värdinna ogenerat – nästan som på värdshus; löjtnant Rosenblad, Hanna Palmes vän, hade roligt åt Hannas föredrag som han inte hade hört om förut; Björksten sjöng brandvaktssången; Ehrenborg utbringade nyårsskålen; dans, musik, enkelt smörgåsbord med många viner; inte roligt.

    Hanna von Born Theodor Björksten Carl Rosenblad Sigurd Ehrenborgh
  • Björksten har fått engagemang på Opera comique.

    Theodor Björksten
  • Edelfelt vill dra sig undan skandinavernas "jublande festliv" för en tid; det är de gifta som helst vill festa.

  • Edelfelt är bjuden på middag hos Kaufmanns på söndag.

    Richard Kaufmann Anna Kaufmann
  • Följande dag är det bal.

  • Kaufmanns vill att Edelfelt arrangerar soaré i sin ateljé, som då Alexandra Edelfelt var i Paris, men han vill inte.

    Alexandra Edelfelt Richard Kaufmann Anna Kaufmann
  • Kaufmanns är tråkiga: de talar om att allt är så dyrt och att de blir lurade; Edelfelt konstaterar: de är opraktiska och Kaufmann är krånglig med maten.

    Richard Kaufmann Anna Kaufmann
  • Edelfelt kan inte bjuda Kaufmanns och Bjørnson samtidigt.

    Bjørnstjerne Bjørnson Richard Kaufmann Anna Kaufmann
  • Tankar kring äktenskapet som en illusion; det tänkta idealäktenskapet, idén om idealkärleken leder till att besvikelsen måste bli stor; äktenskapet har inte gjort Södehjelm bättre, han uppför sig inte bättre mot sin fru; Edelfelt ger Hamlet rätt då han säger "ord, ord, ord"; Edelfelt sätter värde på Vallgrens som inte pratar tomma ord, utan är lyckliga och hyggliga mot varandra.

    Antoinette Råström Ville Vallgren Werner Söderhjelm Sigrid Wilhelmina Söderhjelm Hamlet
  • Beskriving av fru Vallgren och Ville Vallgren; fru Vallgren är en god människa.

    Antoinette Råström Ville Vallgren
  • Edelfelt kom att tänka på äktenskapsfrågan, eftersom herrskapet Neovius har "plågat" honom med giftermålsprat; fru Neovius har skrivit rekommendationskort åt Edelfelt till potentiell blivande svärmor i Danmark; Edelfelt fann hennes kort lustigt, han blev av henne utkårad till "Finlands geni".

    Edvard Rudolf Neovius Thyra Neovius
  • "Alla bråkar" om Edelfelts karaktär; de ser honom som kall och beräknande världsman; Edelfelt undrar om de verkligen tror att han visar sig för dem som han är? Folk kallar honom fjäril, trots att han inte ens ser åt en kvinna; och så går de förstulet åt Ellan de la Chapelle.

    Ellan de la Chapelle
  • Edelfelt har mycket pengar: Mechelin har skickat kejsarens 5000; Edelfelt skulle vilja skicka växeln till Alexandra Edelfelt, växeln är ställd på Rothschild.

    Alexandra Edelfelt Alexander III Leopold Mechelin Alphonse de Rothschild
  • Edelfelt har skickat kvinnohuvud och två brev till Wald. Frenckell, men har inte fått ett ord till svar: föraktligt; struntar i hans 500 franc, men han måste svara om han tar tavlan eller inte.

    Waldemar von Frenckell
  • Annie Edelfelts artikel i Finsk Tidskrift tog sig bra ut; skickar mera beröm i brev till Annie eller Berta Edelfelt.

    Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt
  • Hälsa alla; Bos, Brandtens.

    Brandt Berndt Otto Schauman
  • Saknar Alexandra, Annie och Berta Edelfelt.

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt