Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

opera (konstart) sjukdom (tillstånd) hotellit ilmasto junat kirjailijat kirjeet korut kylmyys lääkeaineet laulajat matkat museot musiikki naiset ravintolat rokokoo sää seuraelämä valokuvat

att
att
Dresden söndag d 28 nov 86
Älskade Mamma
Jag kom mig ej att skrifva från Berlin, emedan
jag var grundligt förkylt der och på temmeligen
skralt humör. Nu är jag glad som en spelman
ty jag har kommit till ett mildareklimat
min snufva är öfver och jag har, som jag hoppas
dag farväl, för denna vinter åt det ohyggligt
roa, dimmiga iskalla vädret som förföljde mig
i Petersburg och Berlin. På jemvägsresan kom
jag ej att tala med någon menniska – få menniskor
voro för resten på tåget. I tvåttrummet i kupé
hittade jag en vacker ting med graveradt vapen,
gick igenom tåget och gaf den åt egarinnan
en östersjöfröken, som tackade mig. grymt
helt var det i sofkupèn och förfärligt rätt ute
alltnog, då jag kom fram till Antrathstellet
såg jag verlden i svart, kostade och söt mig
och förargade mig åt vinterresor, senare på f. m
gick jag till museet. Har glömde jag mina
krämpor; der finnas utmärkt ting, Velasquez
och de gamla italienarne gjorde att jag gick
omkring med denna glada och odmjuka beundra
som endast gammal konst kan inga. Kl. 3
skickades jag ett bad till Vallensköld, som jag bjöd

på middag i en grekisk restaurant "hur
stad atken." Vinerna som hette "Agamennon
och "Helena, o. s. d gjorde en lifvande verkan
på mig. Vallensköld är ju en hygglig ung man
något diskuterande, men det är ej så farligt,
bättre för mycket än för litet. Som jag emeller-
tid fortfarande kände mig ruskigt, gingo
vi och sökte Clopatt. Han var just i
ett finskt bolag: Wasenus en Siljeblad och
Crysimiez, den der ulliga menniskan, som
dessutom nu är nästan döf och stund har
han alltid varit. dessa ungdomar tycktes
vara glada att jag kom med nyheter från
Helsingfors. Ingen menniska tycks egentligen
trifvas i Berlin. Min själ vändas och lider
af dessa vinkelruta gator. Clopatd skref
åt mig ett recept på dovers pulver och
så skildes vi åt sedan vi suttit en stund
och juttat om Helsingfors förhållande.
följande morgon steg jag upp kl. 6 och kl.
5 var jag på tåget till Dresden. Resan
räcker ej mer än tre timmar, men jag kände
mig för mig, hur klimatet blef mildare,
himlar klarade och jag muntrare. Just
då vi kommo fram skan salen så vackert,
floden var så klar och den trefligt rococo

eller.
oss
staden så innerligt pittoresk att jag var
alldeles utom mig af glädje. Först till nu-
seet, der jag var tills det stängdes d. v. s till
3. – helt annan stil än museet i Berlin.
Här finnas alls inga mantegna, Botticelli
Filippo Lippi o. a. gamla italienare – men deremot
små holländare, corregio, Tikian och Holbein
Nolbein, Holbeim samt sist och slutligen sextinska
Madonnan, som för ögonblicket är min sista
flamma. Hvad det är vackert i färgen också.
Hela öfver delen, Madonnan och barnen, är kanske
det bästa Rafael någonsin gjort – Beklagligtvis
af
fessor!
har något få tant och retoucherat draperier o. d
det syns tydligt. Holbeins porträtt af Henrik
d. 83 vapensmed! 6 och ack – jag kan ju ej
börja med banala utgjutelser om sådana
saker. Jag var upphängd och nersläppt, alldeles
galen af fröjd! Den der heliga familjen af
Holbein d. v. s den der votidtaflan, är bestämdt
det
en kopia, som ju också anses temmeligen all-
man, utom af i Dresden, naturligtvis. Hol-
barn målare bättre än så, och ändå är det
utmärkt bra. Alla alla tyckte jag om
d. v. s. icke naturligtvis Callo Dolie och andra
publiken favoriter, men t. o. m. Correggio)
som jag aldrig förstått mig på, förekom mig
nu rigtigt bra. Men "en revient toujouss
till Holbein och Rafael och Tizian.
kl 3 gick jag ut till Snoilsky – han bor i ett
elegant hus i en alldeles ny stadsdel

ungefär en halftimme promenad.
mycket folk ute, gemytliga och glada.
Det måtte finnas mycken polsk blod i qvinna
norna här ändå, de äro ej så lunsiga som
tyska i allmänhet, och jag såg många som
säga rigtigt bra ut. Vädret var alldeles
magnifikt. sol och denna kontinent-
vår-fick i luften som lifva upp en
fattiga lappman som kommer i från Sappland.
snille var ej hemma, men kom en timme
efteråt till hotellet och gjorde kontraviset samt
satt här en del af en. – Han var glad och
mycket kärvanlig, säflig som alltid. Bekla-
gode att de sjelfva skulle bort i går afton,
men bjöd mig till sig i dag. Helsningar.
framfördes och mottagas, frågor om Finland
och vännerna der gjordes och besvarades.
På aftonen gick jag på operan, som är
utmärkt vacker. Der spelades en ny opera
af Kretschier "de Folkungen" således
spanska motiv, fastän lika mycket svenska
som musiker, hvilken var ett mixtum compo-
situm af Wagner och Verdi. Orkestern var
utmärkt och goda röster hade de, fastän
de skrek och tyckte till så underligt.
Lustig var att se t. ex svenska folkdan-
ser : Stranssiska valser i bizarna kostymer
haft polsktoicke Karin, en dalekarlisches
maviken" liknade som ett här fru Aspegren

Ämnet var hemtade är en glödande
bildnings sköte" utan historisk grand.
Gustaf vara, Engelbrekt och folkningar-
ne. Lustig var det, vid ett af de
mest tragiska momangerna, då folket
med förtviflad vände sig till Magnus
Erikson och sjunger: Sprick, o sprick
o du Erikson! Abedissan hette
Rosa Nydal o. s. v. som naturligtvis
föreföll högst berätta för svenska öron.
Men roligt var det att höra god orkester
och se en så vacker theater. Publiken
gemytlig i högsta glad. Primadonnan
har det vackra namnet Fraulin Papier.
Posten är stängt i dag till kl. 6. då skall jag
gå och se om det finna bref från Mamma.
Snolle måste komma i rappet. Jag skickar
några fotografier. Är icke Zwingern
en bijou i rococo? I dag skola vi
gå upp på museet och sedan till ett porslin
museum som enligt Ms utsågo skall vara
det förnämsta i verlden. I morgon
reser jag kl 8, 30 öfver Zerbot Magdeburg
till Köln och är således om tisdag, 9, 45
f. m i Paris. Helsa alla ifrån mig, och
må väl! Gud vara med Eder mina käraste
Mammas Atte.

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Edelfelt var grundligt förkyld i Berlin; skrev därför inte till Alexandra Edelfelt därifrån.

    Berliini Alexandra Edelfelt
  • Nu har Edelfelt kommit till ett mildare klimat och humöret är bättre.

  • Det var kallt och rått väder i S:t Peterburg och Berlin.

    Pietari Berliini
  • På tåget var det få passagerare.

  • Edelfelt hittade en ring med ett graverat vapen i tvättrummet på tåget; gav den till ägarinnan.

  • Det var hett i sovkupén och kallt ute, vilket gjorde förkylningen värre.

  • Edelfelt har varit på museet i Berlin; var glad att se Velasquez och gamla italienska konstnärers verk.

    Berliini Diego Velázquez
  • Edelfelt har bjudit Wallensköld på middag på en grekisk restaurang; beskrivning av Wallensköld, en glad och pratsam ung man.

    Axel Wallensköld
  • Edelfelt kände sig fortfarande sjuk och sökte därför upp Clopatt, som befann sig i sällskap av Wasenius, Liljeblad, Cryszmiez; de var glada över nyheter från Helsingfors.

    Helsinki Arthur Clopatt Wasenius Liljeblad Cryszmiez [?]
  • Ingen tycks trivas i Berlin; Edelfelt lider av de vinkelräta gatorna i staden.

    Berliini
  • Clopatt skrev ett recept på Dovers pulver mot förkylningen.

    Arthur Clopatt
  • Klimatet blev mildare och humöret bättre under resan till Dresden; solen sken i rokokostaden Dresden.

    Dresden
  • Först till museet i Dresden, som inte liknar museet i Berlin; på museet i Berlin finns Mantegna, Botticelli, Filippo Lippi andra "gamla italienare"; i Dresden finns verk av holländare, Correggio, Tizian och Holbein.

    Berliini Dresden Correggio Tizian Hans Holbein Andrea Mantegna Sandro Botticelli Filippo Lippi
  • På museet i Dresden: Edelfelt blev förtjust i sixtinska madonnan av Rafael och Holbeins porträtt av Henrik VIII:s vapensmed.

    Dresden Rafael Hans Holbein Henrik VIII
  • På museet i Dresden: heliga familjen av Holbein är en kopia.

    Dresden Hans Holbein
  • På museet i Dresden: Edelfelt tyckte om Correggio, men inte om Carlo Dolci och andra publikfavoriter.

    Dresden Correggio Carlo Dolci
  • Man återvänder alltid till Holbein, Rafael och Tizian, konstaterar Edelfelt.

    Rafael Tizian Hans Holbein
  • Edelfelt gjorde visit hos Snoilsky, som bor i en ny stadsdel.

    Dresden Carl Snoilsky
  • Under promenaden till Snoilsky såg Edelfelt mycket folk ute, glada människor.

    Carl Snoilsky
  • Kvinnorna i Dresden måste ha mycket polskt blod; de är inte så "lunsiga" som tyskorna i allmänhet.

    Dresden
  • Vädret och klimartet har livat upp Edelfelt; han beskriver sig som "en fattig lappman som kommer från Lappland".

    Lappi
  • Snoilsky var inte hemma, men gjorde kontravisit hos Edelfelt på hotellet en timme senare; beskrivning av Snoilsky; de talade om Finland och vännerna där.

    Suomi Carl Snoilsky
  • Edelfelt är bjuden till Snoilsky denna kväll.

    Carl Snoilsky
  • Edelfelt har varit på Operan; såg ny opera av Kretschmer: ”die Folkungen”, där musiken var en blandning av Wagner och Verdi; sångerskan i rollen som Karin liknade fru Aspegren; övriga personer i operan var Gustav Vasa, Engelbrekt, Magnus Erikson; abbedissan hette Rosa Nydal; primadonnan heter fröken Papier.

    Richard Wagner Giuseppe Verdi Edmund Kretschmer Aspegren Gustav I Engelbrekt Engelbrektsson Magnus Eriksson Rosa Nydal Papier
  • Edelfelt ska gå till posten för att se om det finns brev från Alexandra Edelfelt.

    Alexandra Edelfelt
  • Snoilsky kommer snart.

    Carl Snoilsky
  • Edelfelt skickar fotografier [från staden] med brevet; palatset Zwinger är "en bijou i rococo", ett smycke i rokoko.

    Zwinger
  • Reser i morgon via Zerbst, Magdeburg, Köln till Paris; framme i Paris om tisdag.

    Pariisi Köln Zerbst Magdeburg