Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

aateli ateljeet diplomaatit esitelmät kihlaus kirjailijat kreivit kreivittäret kuninkaat kuolema lapset (perheenjäsenet) lennätin luennot naiset näyttelijät näyttelyt prinssit ruhtinaat seuraelämä tanssi tilaukset ystävät

Paris d. 15 mars 87
Älskade Mamma,
Jag trodde intet att jag skulle vara
så "barnsliger" och nu, då jag
kastat tärningen och beslutit att
ej ställa ut på Salongen, känna
mig så genomstukad. Emot allt
bättre vetande och all reflexion går
jag och inbillar mig att jag gått bakåt,
att jag ej kan måla så bra numera
som när jag gjorde Pasteur o. s. v.
Det der att intet kunna vara med när
alla äro intresserade för en sak, som
salongen nu, det käns så eget, bannlyst
och biltogt. Är det krig i landet är
det tio gånger bättre att vara med än
att sitta hemma och oroa sig – så känner
jag det ungefär. Sedan 1877 har
jag hvarje år, den 15 mars känt som
om en börda lyftats af mina axlar, en
tid af oro har åter stundat vid tiden
före den 1sta maj, och i år äro allt detta

borta.
Grefvinnan Ls porträtt blef ej så bra
att det skulle ha landet mig till någon
heter att ställa ut det. De tre sista
dagarna har jag arbetet så feberaktigt
att jag bara förderfvat helheten och
styrkan i färgen. När en pastell blir
fatigue och grådaskigt är det ingen
ting annat att göra än att låta
den stå någon tid. – Dagnan
som jag litar på fullkomligt, sade
om pastellen att den visserligen
kunde vara bra, men ej på något
sätt var karakteristisk för mig och
n'y retrouve pas tes qualités" såsom
ljus, bestämd effekt, raskhet i
fakturen. – Jag har nu ställt upp
detta opus bredvid Pasteurs porträtt
och egnat mig åt sorgliga betraktelser
– I grunden inser jag att detta
grå smutsiga porträtt af grefvinnan L.
icke alls behöfver utmärka ett bak-
steg – det är helt simpelt ett

misslyckadt arbete, som jag gör bäst
i att ej ställa ut. Man kan ej lyckas
i hvarje drag, isynnerhet inte
jag. Hvar gång jag lyckats har
jag redan i början af målningen
märkt att det skulle gå – och nu
har jag tviflat ända från andra
dagen då jag målade om fonden
och fann att jag fjeskat och gjort
hennes armar för långa.
Det är ändå gräsligt svårt att
teckna med vilja och kraft:
Alla menniskor säga mig något
om "dommage" "nous regretterous"
o. s. v. men jag inser att hvarken
Luxembourgtaflan eller grefvinnan
L. skulle ha blifvit tillräckligt bra,
äfven om jag mycket tidigare tagit
ihop med dem. – Jag hoppas
mycket på nästan sommarn i Fin-
land.
Lewenhaupts sjelfva tycka att por-
trättet är utmärkt, och jag har ej
försökt att få dem från denna ljufva

ville, utan skyllt på att jag ej
kunnat få det färdigt, hvilket
de också fullkomligt accepterat.
– Dagnan har under dessa sista tro
år varit borta från Salongen två gånger
och ingen märker det – man talar ändå
bara
om hans 2, 3 bästa taflor.
Jag ser genom Mammas bref
att Geijerstams uppträdande var
betydligt dummare än jag först genom
tidningarna fick idé om. – Så ledsamt
att ni just skulle vara der då
det der gräsligt trassliga och onödiga
ämnet kom på tapeten. Jag tänkte
hela tiden då jag läste referaterna:
nå det var då bra att de mina ej voro
der, (så tänkte jag enl. edra bref) – men
nu fick jag alldeles samma rysligt
pinsamma intryck som om jag
sjelf hade varit der med Annie. –
Jag trodde i början att G. visserligen –
vidrört svåra ämnen på ett dumt sätt,
men att isynnerhet fru Asp hade
fattat eld och pratat i ogjordt väder –
Nu märker jag att fru Asp, en annan

för mig föga sympathisk varelse,
i grunden hade alldeles rätt. Förlåt
derför att jag, okunnig som jag var
i början grinade åt alltihop – nu gör
jag det alls ej mera.
I morgon är jag bjuden på middag
till prinsen. – Roligt har det varit
att göra närmare bekantskap med
en så hygglig och glad och snäll fru
som grefvinnan Lewenhaupt. Hon
har stort sinne för det komiska, och
är ovanligt ébeillée i allmänhet,
och dertill är hon bestämdt en rigtigt
bra menniska i botten. Hon har två
ytterst herrliga söner 11 och 9 år,
särdeles humoristiska, tjocka och Axel-
breda ungdomar, påminnande om
Reinhold Leuhusen då han var liten
(det är han visst än, men då han var
ändå mindre).
Nu skall jag ta i tu med Luxembourg
taflan derute i Dagnans nya atelier,
der det intet allenast finns en ypper
lig glasbur, men också en trädgård

och en fond med byggnader och
träd.
Om lördag är målarbalen för prinsen
Den skulle nog bli bättre om Larsson
som är rolig och uppfinningsrik vore
här – hur det nu blir med Wahlberg
Hagborg och de andra grosshandlarne
i spetsen, det vet jag ej. Jag
antar att tillställningen på ett
hår kommer att likna baler gifna
af gymnastik klubben eller De skandi-
naviska handelsmännen här.
Först blir det middag och så bal.
här finns en massa svenska dansdockor
nu. En ung fröken Leuhusen, mycket
blyg och tafatt, men rätt nätt, lång
och mager finns här, en liten gås Stackel-
berg, en kokett fröken Törnebladh
frisk och rätt vacker, m. fl. –
I går afton var jag på stor bankett
middag hos Emile Bastien Lepage
inga andra damer än hans fru
och Jeanne Samary (Mme Lagarde).

Man behöfver bara se på denna
sist nämda för att bli glad – det
är ett sådant lif i hennes skratt.
Så heter hennes mor ej Brohan
för ro skull heller. Jag gjorde mina
jemförelse mellan henne och Nilsson
utom scenen, och dessa utföllo
fullkomligt till Samarys för del.
Eget att befinna sig bland bara
gamla kamrater från min första
tid, 1874-75, Courtois, Dagnan,
Collin, Julléen m. fl. omgifven på alla
sidor af Bastien Lepages målningar.
Det var i alla fall en karl, Bastien
Lepage, och jag har det allra största
nöje att återse hans arbeten hos
brodren. – Hans staty skall uppresas
som Mamma vet, olyckligtvis har
Rodin, som skulle utföra den, icke lyckats
med eskissen.
Bastien Lepage var Mlle Baschkirtzeffs
allt i allom (hon som dog vid 22 års ålder
och hennes en vän, en liten serbisk
prins Karageorgevitsh har sedan dessa
begges död kommit in bland ligan af

B. Ls gamla vänner. Denna pojke
skall nu till P.burg för att gå in
vid Chevaliergardet. Kanske få vi
se honom i sommar i Helsingfors
der han var redan i fjol berättade
han, och på Sociétetshuset frågade
efter mig. – Han hör till dessa
"rois en exil" som föra en ynklig
existens här i Paris. Hans bror räknar
sig som Serbiens rättmätiga konung.
Den här målar, låter smådrifva med
sig och kan ej hålla upp sin furstliga
värdighet ett dugg – för resten intet någon
elak pojke, tvärtom.
Farväl för i dag. Jag har fått
telegram från Petit att på e. m.
komma dit och tala om exposition
interationale – en "affaire urgente" heter
det. Måtte det ej vara något förargligt.
Jag har redan haft förargelser
af denna utställning
Jag har lust att skrifva ett gratulations
bref till Schultén, så glad har jag
varit öfver förlofningen. Ännu syns
Neiglick ej till – Helsa alla från
Atte

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Edelfelt känner sig illa till mods över att inte ställa ut på Salongen; han är rädd för att ha gått bakåt i sin konst, för att inte längre kunna måla något sådant som porträttet av Pasteur.

    Louis Pasteur
  • Edelfelt har ställt ut på Salongen varje år sedan 1877.

  • Porträttet av grevinnan Lewenhaupt blev inte tillräckligt bra; Edelfelt arbetade feberaktigt på det de sista dagarna.

    Augusta Lewenhaupt
  • Dagnan menar att porträttet av grevinnan Lewenhaupt inte är karakteristiskt för Edelfelt.

    Augusta Lewenhaupt Pascal Dagnan-Bouveret
  • Edelfelt har ställt porträttet av grevinnan Lewenhaupt bredvid porträttet av Pasteur; han gjort sorgliga betraktelser.

    Augusta Lewenhaupt Louis Pasteur
  • Porträttet av grevinnan Lewenhaupt betyder inte nödvändigtvis ett steg bakåt, det kan också vara ett misslyckande.

    Augusta Lewenhaupt
  • Varje gång Edelfelt har arbetat med ett konstverk som har blivit lyckat har det känts bra från början; med detta porträtt av grevinnan Lewenhaupt har Edelfelt tvivlat från andra dagen .

    Augusta Lewenhaupt
  • Varken "I Luxembourgträdgården" eller porträttet av grevinnan Lewenhaupt skulle ha blivit tillräckligt bra för Salongen, menar Edelfelt; även om han har börjat arbetet i tillräckligt god tid har han inte klarat av att göra verk som han kunde ställa ut på Salongen.

    Augusta Lewenhaupt
  • Edelfelt hoppas kunna måla något bra under inkommande sommar i Finland.

    Suomi
  • Lewenhaupts tycker att porträttet av grevinnan är bra; Edelfelt har sagt åt dem att det inte är färdigt och därför inte kommer till Salongen.

    Augusta Lewenhaupt Carl Lewenhaupt
  • Dagnan har under de senaste tio åren varit borta från Salongen två gånger; ingen märker det; alla talar om hans bästa tavlor.

    Pascal Dagnan-Bouveret
  • Om Geijerstams dumma uppträdande i Helsingfors; Edelfelt har nu förstått att Alexandra och Annie Edelfelt var på just den föreläsningen och att den var mer plump än Edelfelt hade förstått; fru Asp som han annars finner föga sympatisk eller tillförlitlig hade tydligen rätt; Edelfelt skrattar inte alls längre åt händelsen och ber om ursäkt av Alexandra Edelfelt.

    Helsinki Alexandra Edelfelt Alexandra Edelfelt Gustaf af Geijerstam Mathilda Asp
  • Följande dag är det middag hos prins Eugen.

    Eugen
  • Det har varit roligt att göra grevinnan Lewenhaupts bekantskap; hon är hygglig, glad och snäll med ett starkt sinne för det komiska; hon är ovanligt "éveillée", livlig, och bestämt en riktigt bra människa.

    Augusta Lewenhaupt
  • Grevinnan Lewenhaupt har två söner som är nio och elva år gamla; sönerna är humoristiska, tjocka och axelbreda, och påminner om Reinhold Leuhusen då han var liten.

    Augusta Lewenhaupt Reinhold Leuhusen Gustaf Lewenhaupt Erik Lewenhaupt
  • Edelfelt ska ta itu med "I Luxembourgträdgården" i Dagnans nya ateljé där det finns en "glasbur", trädgård och fond med byggnader och träd.

    Pascal Dagnan-Bouveret
  • På lördag är det målarbal för prins Eugen; det skulle vara bättre om Carl Larsson som är rolig och uppfinningsrik skulle vara i Paris; Edelfelt vet inte hur balen blir med Wahlberg och Hagborg och andra grosshandlare i spetsen; han antar att det blir som baler ordnade av gymnastikklubben eller skandinaviska handelsmännen i Paris.

    Carl Larsson Eugen August Hagborg Alfred Wahlberg
  • Det finns många svenska "dansdockor" i Paris just nu: en ung fröken Leuhusen som är blyg och tafatt men rätt nätt, lång och mager, en fröken Stackelberg som är "en liten gås", och en kokett fröken Törnbladh som är frisk och rätt vacker m.fl.

    Pariisi Signe Maria Törnebladh Anna Leuhusen (epävarma yhteys) Stackelberg
  • Föregående dag var det stor kamratmiddag hos Emile Bastien-Lepage; de enda damerna var fru Bastien-Lepage och Jeanne Samary (Madame Lagarde).

    Jeanne Samary Émile Bastien-Lepage Bastien-Lepage
  • Man blir glad av att se Jeanne Samary; det är ett sådant liv i hennes skratt; hennes mor heter "inte för ro skull" Brohan.

    Jeanne Samary Elisabeth Samary
  • Edelfelt jämför Jeanne Samary och Christina Nilsson utanför scenen till Jeanne Samarys fördel.

    Christina Nilsson Jeanne Samary
  • Det var bara gamla kamrater från de tidiga Parisåren hos Emile Bastien-Lepage: Courtois, Dagnan, Collin, Jullien; de var omgivna av [den då avlidne] Jules Bastien-Lepages konstverk.

    Jules Bastien-Lepage Raphaël Collin Gustave Courtois Pascal Dagnan-Bouveret Émile Bastien-Lepage Hippolyte André Jullien (epävarma yhteys)
  • Jules Bastien-Lepage var en verklig karl – "det var i alla fall en karl" – och det är alltid lika glädjande att se hans konst hos brodern Emile; Jules Bastien-Lepages staty ska resas, vilket Edelfelt redan tidigare har berättat för Alexandra Edelfelt, men Rodin som ska utföra statyn har inte lyckats med skissen.

    Jules Bastien-Lepage Émile Bastien-Lepage Auguste Rodin
  • Jules Bastien-Lepage var [konstnären] Mademoiselle Baskirtscheffs vän; hennes vän, en serbisk prins Karageorgevitsh [Karadodevic] har kommit in bland Bastiens gamla vänner.

    Jules Bastien-Lepage Marie Bashkirtseff Bojidar Karadordevic
  • Den unge prins Karadordevic ska åka till S:t Petersburg för att gå in vid Chevaliergardet; kanske kommer han till Helsingfors, där han var redan förra året och frågade efter Edelfelt på Societetshuset.

    Helsinki Pietari Societetshuset Bojidar Karadordevic
  • Karadordevics bror anser sig vara Serbiens rättmätiga kung.

    Serbia Bojidar Karadordevic Alexis Karadordevic (epävarma yhteys)
  • Karadordevic målar; han kan inte hålla upp sin furstliga värdighet.

    Bojidar Karadordevic
  • Edelfelt ska gå till Petit för att tala om utställningen; Petit har telegraferat.

    Georges Petit
  • Edelfelt vill skriva till Schultén för att gratulera till förlovningen.

    Maximus af Schultén
  • Neiglick syns inte till ännu.

    Hjalmar Neiglick