Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

sjukdom (tillstånd) aikakauslehdet diplomaatit huviretket junat koti köyhyys kuningattaret kuvitus lääkärit maailmannäyttelyt maaseutu mallit (ammatti) matkat musiikki politiikka prinssit raskaus sää sanomalehdet seuraelämä talous teatteritaide tilaukset toimittajat vaatteet

Paris 3 juni 1888
Älskade Mamma,
30° i skuggan! I min atelier är det allde-
les outhärdligt på efermiddagen, då soken ligger
och baddar på den stora fönsterrutorna. Utom
att de sista dagarnes klimat gjort mig lat
har jag också haft otur med modeller som
icke kommit, porträttseancer som blifvit uppskjutna
o.s.v. så att det ej blifvit mycket gjorde pre-
cis. Det är Madame Vallery Radot och den
Sinebrychoffska pastellen det gäller. – I förrgår
var det afskedsmiddag för Prinsen hos Lewenhaupts
Inga andra än herrskapet Celsig och herskapet Edelfelt
voro bjudna – ehuru Mme Edelfelt, som var litet
trött skref ett artigt bref och ursäktade sig. Ulla
var glad att resa och lemna det odrägliga Paris
ryggen – hon är då så kritisk och missnöjd med
allt att man alls ej har några händer med
henne. – I går var hela svenska konstnärs-
kolonin och vi med vid jernvägen (kl. 8 aftonen,
samma tåg som vi i verlden reste med) för att
säga Prinsen och Celnings ett sista farväl. Unge
Eugen kommer igen i Oktober, men då utan Celsings,
blott med en adjutant; hyr rum och atelier till-
sammans och installerar sig som en rigtig rapèn.
Vid jernvägen hurrades för prinsen och åt Ulla räcktes

en massa vackra buketter i gult och blått.
Grefvinnan Lewenhaupt, som (till min stora glädje)
ser att hålla af Ellan, lofvade komma i morgon
och ha henne ut att åka i Boulognerskogen.
Der voro vi i går också i Chambures vagn.
"La fête de fleurs var ej mycket att komma
med, ty dertill är Paris för stort och menniskor
na känna hvarandra för litet, men det
var en defilé af vagnar som aldrig ville ta
slut, vi åkte alldeles jemnsides med drottning
Isabella och en af infanterna – gumman är
ändå bra strykful och obehaglig. –
Häromdagen voro vi ute och sågo på rekonstruktio-
nen af Bastiljen före 1789 – och här blef jag igen
som ofta i Paris alldeles förbluffad öfver huru
bra och storartadt det var gordt. Tänk en
hel gata, så lång som Helenegatan, ett torg
och hela Bastiljem med vattengrafvar, vallar
och vindbryggor allt bygdt i sten och i natur-
lig storlek, med skyltar från tiden, handt-
verkare och handlande (i tidens drägt) ett detache-
ment soldater med musikkorps af gardes fran-
casier, jongleurer, komedianter, akrobater bar-
berare, kockar, våffelförsäljare, ballett allt
upperligt gjordt. – Hela tiden gick jag
bara och tänkte: ack om Butti finge
se detta! Hvarför ha förhållandena varit
så dumma i år att B ej kommit hit.
Tänk hvad hon skulle ha haft roligt här!

Musiker spelte marscher från den tiden,
med rigtig orkestrering: pukor, flöjter och
klarinetter, få kom och enkla harmonier.
Många af he gamla marscherna på-
minte om "O min kung, när trumman
slår larm" – Jag kände mig så innerligen
hemmastad i allt detta: det var så
mycket som påminte om Bellman och
vårt 1700tal, som ju var så genomfranskt
– Offentliga skrifa
re, gatsångare
göturtroflare
(med sånger och
rop från den
tiden – tryckeri,
stråkorkester
som spelte
Mozart,
Rameau och
Geutry – det
var hörst be-
synnerligt.
– Kl. 4 spelades
en komedi
eller dram
ute på takena – man ser ett fönster
galler
småningom
sågas sönder i ett af Bastiljens torn – en
fånge sticker ut hufvudet, halar sig ned på
ett rep, kastar sig på taket af ett när-
liggande hus – blir upptäckt af soldater

som förfölja honom, skjuta på honom
och såra honom – efter många klättringar
hit och dit lyckas han dock undkomma
till publikens stora förnöjelse. De
gamla populära slagdängorna sjön
gos mycket bra af ett herrskap som
kallade sig Mr et Mme Sans Chagrin.–
Fransmän äro
som klippta
och skurna
att spela
sjuttonhundra
talets men
niskor.
På theater
français
äro de
aldrigr så
varma i
kläderna,
så hem-
stadda
som då
de
uppträda
i peruk
och stång
piska –
några af
de här upp
Mr et Mme Sans Chagrin

trädande voro verkligen ypperliga, och
så som i sina roler – Publiken var också
ytterst lifvad och kände sig så hemmastad –
den der perioden lefver i så friskt minne ännu
— Ellan var mycket lifvad – Vi åto våfflor
och jag lät raka mig af en barberare i stång-
piska och blå strumpor – Några af visorna med-
sändas, likaså också en tidning som trycktes på
stället med handpress, allt under korsband
— Hela detta kolossala spektakel en pluis
air kommer att fortgå hela sommaren
och är egentligen ämnadt för nästa som-
mar och utställningen 1889 – Måtte nu ej
några politiska svårigheter komma i vägen
så att expositionen ej blir af – Mest för Bs
skull önskar jag det, ehuru jag naturligtvis
också lifligt intressera mig för Frankrikes
öde och Europas fred. – Apropos Tiszas
tal i ungerska kammaren har uppretat
dem (och med rätta) här i allra högsta grad
Nog är den der Österrikiska monarkin allt
bra utusel – Sedan de fått så kapitalt smörj
af Preussen nöja de sig ej med att kyssa
aiset utan fjeska och gnida fides för
Bismarck på ett äckligt sätt. – Är detta
tacken för de storartade fester man gifvit
här for Szegedins undsättning? —

Gunnars ha rest. måtte han få arbeta
litet derhemma utan att tänka på sina
Krämpor och alla de Marthas bekymmer
har dessutom hade att dras med.
Hvad det är rysligt sorgligt med
Brandtens. Behöfva de läkare så skall
Mamma ej ett ögonblick tveka att skaffa
sådan på min räkning. Jag skall reglera
räkningen när jag kommer till Helsingfors.
Det var nu riktigt bra att Mamma
bad Mille gå dit upp. Således går det
ej alls med deras inackorderingar?
Mamma säger att de ej alls veta hvad
de skola ta sig till i höst. När blir
Thyra färdig? Ack om man kunde
hitta på något slags arbete åt flickorna
som verkligen skulle ränta sig. Mintus
50 mk plus Päivän Uutisets lilla inkomst skulle
nog vara en bra hjelp för henne ensam, men
dessa många munnar som skola äta,
många fötter som skola ha skoplagg och dessa
många kroppar som måste klädas! Parasoller
handskar och billga sommarhattar skola
vi skicka med det allra första.
Bra gerna skulle jag skjuta upp det
Grosjeanska arbetet till september,
om vi nämligen kunna komma till-

baka i september, hvilket jag så
gerna skulle önska. I hörst skulle jag
då måla den lilla spanska flickan
samt M. & Mme Grancher, – något
annat säkert har jag ej. – Huru var
det med Topelius? – Var det en ordenstig
beställning eller bara löst tal ‒
Ellan mår bra af hetta – hon har
dessa sista dagar sett ut som en ros,
så grann färg har hon haft. För resten
mår hon
alltid
bra bara hon får vara i
fred. Ingenting, (promenader, åkande
och ordentlig sysselsättning) tröttar
henne så som sällskaps hållande. I det
fallet liknar hon mig och Mamma.
Och kom ihog hur tjocka Thyra sade att
hon, Ellan "bare vilde löbe i Selskaber" –
gyllene ord i Tjocka Thyras mun.
Nu börjar det bli rigtigt dugtigt varmt
härinne i salen. Kl. är 3, men jag
skrifver vid ljus, ty gardiner och persienner
äro nedfälda – annars skulle vi ha det
för varmt, ty salen, matsalen och
sängkammaren ligga åt Solsidan.
— Farväl nu för denna gång – om en
vecka reser ni till landet och Haiko, lyckliga
menniskor – tusen helsngar från oss genom
Eder Atte vänd!

P.S. Hvilken är gossarne Etters
adress i Petersburg. Jag hade nämli-
gen tänkt adressera Child och Thullstrup
til Polja, då de i sommar skola
besöka Pburg och lägret. Polja bör ej
vara orolig att få några depenser genom
dem – de äro all ej af den sorten –
för resten utmärkt hyggliga, gentlemen
båda två – tvärtom tror jag gossarne
Etter bara skulle ha roligt af dem.
Föst i Juli komma de – kanske passera
de genom Helsingfors på hemresan,
då får jag fara dit och roga dem
en dag. – Har går det med Mischas
och fru Etters ädla Strid om villan
Scandinavia? – Blir ej Scandinavia,
som ingen menniska skött om alldeles
Ruti Hilda småningom?

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö