Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

kanoter aikakauslehdet artikkelit (julkaisut) asunnot ateljeet avioliitto hevonen huolestuneisuus keisarinnat kokoelmat kuninkaalliset lapset (perheenjäsenet) maailmannäyttelyt maaseutu mallit (ammatti) matkat naiset näyttelyt poliitikot politiikka sää sanomalehdet seuraelämä talous tilaukset uni vaatteet valokuvaajat valokuvat

Paris 5 juni 1890. kl 6 på morgonen.
Älskade Mamma,
Om jag på mycket länge icke skrifvit så är det der-
för att jag återigen varit ständigt i redet
som en gammal åkarkaross utan rast och
ro – Ack hvad jag skulle behöfva ro och
hvila. Men gud vet när jag får tänka på
att komma hem – det är ändå min käraste
tanke. Jag ville så innerligen träffa och se Mamma,
vara med Mamma litet igen. – I natt har
Jag ej fått sömn – sedan kl. 3 är jag uppe och
fullklädd – kl. 7, 8, skall jag till Ateliern och
sedan resa till Asnières der jag har en studie
att göra af en canotière – De der odrägliga
illustrationerna till Figaro Illustré – de ha då
förorsakat mig förargelser! Så svårt det varit
att få denna Canotière gjord! Det kan ingen
tänka sig – Jag var derute med en fotograf –
den enda plåten som skulle lyckats var natur-
ligtvis dimmig – så var jag der med en modell
i går – då blåste dit så att staffli och allt
föll ikull. Så fick jag ej den kostym jag skulle
ha – så en modell som var lång som fattigåret

och alla dessa förargelser för några hundra
mark. – Martis porträtt är nu färdigt
men så har jag Mme Cohens, två barnpasteller
och kejsarinnans tafla.
Alltmera börjar jag fundera på att
tillbringa nästa vinter på någon annan
ort än Paris. Här är för dyrt.
Jag trälar och sliter ut mig och får
det att gå jemnt upp, ingenting mera,
och får aldrig tid att måla för konstens
skull. Nordau, som jag igår träffade
hos Kaufmanns (vi voro der på middag
för våra synders skull) försäkrade att
Venedig ej vore så kafft och fuktigt om
vintern som man sagt. Det olyckliga
är att man hemma i Finland får lof
att ha en så fullständig installation dels
för klimatets skull dels för att man är
så allmänt känd och måste lefva med.
Till Alger känner jag mig ej dragen –
jag fick så nog af det packet under
verldsutställningen, och har sett tillräckligt
af sådana der hundturkar i målning.
– Tills vidare har det varit mycket
uthärdligt här i Paris – svalt och skönt.

Af tidningarnes metereologiska rapporter
ser jag att ni fortfarande ha fasligt
kallt derhemma – Så ledsamt att under
sådana omständigheter vara på Haiko.
Jag tänker ni ofta med vemod tänker
på Helsingfors och dess varma rum.
– Lilles än fortfarande här. Vi äro
rätt ofta tillsammans med dem.
När man är rigtigt trött efter dagens
målning och sedan skall sällskapa,
då vet man att man lefver. Lille
är ju en hedersman och en vänlig själ.
Men henne kan jag ej med – det der
träaktiga som skall låtsa föreställa karakter
och hennes besynnerligt styfva sätt mot
honom misshaga mig fortfarande. Och han
står på tå för henne, far på kapplöpningar
och skulle vara färdig att göra sig till
stalldräng för att behaga Aina, hvilken
är ett ljus i märrologin, denna
utmärkta nutidsvetenskap. Emellertid
är Aina missnöjd med hästarna här. Vid
kapplöpningen i Chantilly (le Derby français)
voro de icke i hennes tycke. Får se om hon
vid Grand prix de Paris eller vid Epsom
i England får se hästar som mera motsvara

hennes ideal. Jag tycker det är synd
om Lille. Icke ett försök att som koketteri
ens sätta sig in i hans tankegång, i saker
som intressera honom! Det är ändå ynkligt
att se karlarnes eviga hopp i galen tunna.
Outsöfd, uttröttad till kropp och själ ser
jag naturligtvis nu på morgonqvisten allting
temmeligen mörkt. Kanske sörjer jag onödigtvis
öfver deras äktenskapliga opasslighet för
hvarandra.
Det ser hemskt ut derhemma. Mechelin
som fått afsked på grått papper – så ser
det ju ut. Är det herr Ordins verk?
Artikeln af Wille Ch. kommer in – jag har
för några daga sedan fått bref derom af
Mme Adam Originalet till detta bref skall Annie
få till sin autografsamling – det är ytterest
Karakteristiskt.
Nu vaknar min son – jag skall gå in och
helsa på honom. bysten blir rätt bra, fastän
jag tycker pojken ser fiffigare ut i verklig-
heten. – Med undantag af mig och min
son sofva alla i hela huset. – Helsa Haiko
och alla der hjertligt från Mammas
Atte

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Har inte skrivit; arbetat mycket; skulle behöva ro och vila; vet inte när hemfärden till Finland kan bli av; längtar efter att träffa Alexandra Edelfelt.

    Alexandra Edelfelt
  • Har vaknat klockan 3 i natt; ska gå till ateljén vid 7-8 och sedan åka ut till Asnieres för att göra en studie av en canotière; illustrationerna till Figaro Illustré är besvärliga; har varit i Asnieres med en fotograf, men den enda plåten som lyckades var dimmig; igår modell, men det blåste så att staffliet föll omkull; förargelser med kostymer och modeller.

  • Porträttet av Marti är färdigt nu; återstår: porträttet av Madame Cohen, två "barnpasteller" och "Från Köpenhamns redd" för kejsarinnan.

    Alexandra Fjodorovna Samuel Marti Cohen Elisabeth Kahn
  • Funderar på att tillbringa nästa vinter någon annanstans än i Paris: det är för dyrt i Paris; kan aldrig måla för konstens skull, bara för att få det ekonomiska att gå ihop; träffade Nordau på en middag hos Kaufmanns och han menar att Venedig inte är så kallt; nackdelen med Finland är att familjen Edelfelt måste ha en "fullständig installation" eftersom Edelfelt är så känd; känner sig inte dragen till Alger: fick nog av algerierna vid världsutställningen och har sett "hundturkar" inom konsten.

    Erik Edelfelt Ellan de la Chapelle Max Nordau
  • Tillsvidare har det varit svalt i Paris; ser av tidningarna att det fortfarande är kallt i Finland: ledsamt att vara i Haiko när det är kallt; Alexandra, Annie och Berta Edelfelt tänker väl ofta på Helsingfors och de varma rummen där.

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt
  • Lilles är fortfarande i Paris; umgås ofta med dem; det är tungt att "sällskapa" efter dagens målande; Lille är "en hedersman och en vänlig själ"; Edelfelt "kan inte med" Aina Lille och hur hon behandlar Lille; Aina Lilles intresse är "märrologin", den nya tidens vetenskap; Lille skulle göra sig till stalldräng för att behaga henne; Aina Lille är missnöjd med hästarna i Frankrike, på le Derby Francais; hoppas att hon ser hästar som motsvarar hennes ideal på Grand Prix de Paris eller vid Epson i England; Edelfelt tycker synd om Lille: Aina Lille koketterar inte och visar ingen vilja att sätta sig in i saker som intresserar honom; Edelfelt ser allting mörkt så här på morgonen: kanske han sörjer i onödan över deras "äktenskapliga opsslighet för hvarandra"; män "hoppar alltid i galen tunna" då det gäller äktenskapet.

    Axel Lille Aina Cronstedt
  • Det ser "hemskt" ut i Finland: har Mechelin fått avsked "på grått papper"? Är det Ordin som ligger bakom det?

  • Artikeln av Wille Ch. kommer in; Edelfelt har fått brev om det av Madame Adam; brevet kommer Annie Edelfelt att få till sin brevsamling.

    Juliette Adam Alexandra Edelfelt Jakob Wilhelm Chydenius (epävarma yhteys)
  • Erik vaknar; alla andra sover.

    Erik Edelfelt
  • Wikströms byst av Erik blir bra; Edelfelt: Erik ser "fiffigare" ut i verkligheten.

    Erik Edelfelt Emil Wikström