Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

tidningspress chilenare hetta aikakauslehdet amerikkalaiset arkkitehdit avioliitto englannin kieli espanjalaiset flaamin kieli hotellit junat kesä kielet kirjastot kuninkaalliset kylmyys lämpö lapset (perheenjäsenet) laulajat lumi lyriikka matkustaminen musiikki naiset näytelmäkirjallisuus näyttelyt ranskalaiset ranskan kieli sää sade taidekokoelmat taidekritiikki talous tavaratalot teatteritaide tilaukset vaatteet vuodenajat

Paris 20 maj 1890 [med blyerts: 1891]
Älskade Mamma,
Jag måste anropa Mammas mest stor
artade förlåtande moderlighet för att
kunna hoppas på tillgift få min nöt-
aktighet att ej skrifva må mitt half
och heltassiga jagade själstillstånd under
den sista veckan, tjena som ursäkt
Paris har rigtigt slagit sina klor i mig
och ej lemnat mig en minut. Allt
detta är oläsligt godt och väl för den som
har ingenting att göra men som jag tillika
börjat porträttet af lilla Vallery Radot och
annat dertill, har jag fallit tillsammans
som en liflös massa om qvällarne, sent
naturligtvis, ty annars vore man ju ej i Paris.
Summa summarum af allt detta öfverretade
nervlif, af all ångest, glädje, bråk, trifvel
etc. är ändå att jag öfverhufvudtaget
är nöjd och glad, och att vår Herre hulpit
mig bättre igenom än jag hade trott
Primo (det är det första momentet historiskt
icke efter värdigheten) har jag fått pengar,
mycket pengar – och är således alldeles
laga för den materiella delen – Secondo
erkännande på Salongen, om än några
missljud blandat sig i koncerten och om
än största delen af Pariser publiken går

temmeligen lugnt förbi Magdalena, (så
litet chic och så litet parisisk!)
Wolff var ju mycket välvillig, och
många af de andra tidningarna likaså,
några idioter skrattar åt taflan, andra
tycka att jag går bakut – mina vän-
ner, målare och allvarligare bourgeoiser
tycka alla att jag gjort framsteg och
arbetat ärligt. – Jag var alldeles
modlös på vernissagedagen, icke så mycket
för att jag ej fick höra vackra saker, ty
der bestås beundrande fraser som goddag
och god morgon utan emedan jag såg
hur idiotiskt publiken rusade till
Madeleine Lemaire's five o'clock tea, en
modjournals bild och till alla aktör- och
aktris porträtt. Fastän Dagnan gjort ett
mästerverk, djupt kändt, fastän tricoloren
borde tillåta alla dessa menniskor, hade
han ej mera succès infört den stora publiken
än jag. – Chambure, som representerar
denna stora publik i dess lyxupplaga gick
igen på med sitt: faites done, l'année
prochaine, le portiait d'une mondaine
Cousine, très bien mise etc. etc. –
Louvre och Bon Marché och Printemps –
Voyez Loierces, confections rubans
et articles de Paris! – Vernissagedagen
var gräsligt het, likaså dagen derpå
25 grader i vanlig skugga, och i skuggan

af Marsfältets blå kupoler minst 250
– Wolkoffs träffade jag ej der i den rysliga
röran, men följande dag tog jag afsked
af dem och öfverlemnade åt pojken
en mycket stor konfektask. Sista
dagen fick fru Etter och Lily litet mera
intryck af Paris – men i brådskan och
inpackningsfebern och uppköpsångesten
blef intrycket ändå bra flygligt, tror
jag. Då Mischa ej rörde sig för att
följa dem och hjelpa dem bad fru
Etter mig följa dem till bangården – der
köpte jag biljetter åt dem och inskref
bagaget och var glad att kunna vara
dem till nytta. Senare kom M.W. rak
och tjock och tog ett kallt farväl af
dem, utan att tänka på allt ursäkta
sig – I all denna vefva frågade fru
Etter hvad jag ville ha för porträttet
och jag hade, tack vare Ellans allvarliga
förmaningar, mod att säga 1000 rubel
(de få 2 porträtt derför) – och fru Etter
kom en stund
efter,
till min glädje och öfverraskning
med 10 hundrarubelssedlar som fru M. försäkrade
sig kunna undvara. Måtte de nu inte
anse mig vara en klåbracka! – Emellertid
ber jag Mamma vara god och så snart
Mamma träffar fru Etter betala de 500
markerna till baka – de återstånde hackor
na ber jag Mamma använda till sommar
flyttningen, efter godtfinnande, jag behöfver

dem Gudskelof ej. – Sofi. Wolkoff är
visserligen olycklig öfver att M.W. ej är
så väl upptagen i familjen som hon hade
önskat för harmonins skull, men som
jag ändå tror henne vara rätt okänslig
och rätt grund, tar hon saken kallt
och är mera ledsen öfver att ej roa
sig mera i le monde än hon till följd
af många omständigheter gör. – Jag
tänker med tacksamhet på de tillfällig
heter som gjorde mitt gifter mål med henne
omöjligt – Jag hade bestämdt känt mig
ytterst olycklig och främmande, främmande
tom förtviflad. Inga miljoner hjelpa der
vidlag tror jag. Hon är sig mycket lik
litet gulblekare, men ej äldre. Så
snart Manzeys hade rest voro de som fioler,
han och hon, och proponerade mig att
gå på något rigtigt skoj – dagen derpå
voro de särdeles artiga mot Ellan och
mig, då vi voro der på afsked. M. W
isynnerhet var på tå för Ellan, tack vare
Ellans ytterst högdragna sätt i början –
sådan smörja skall det lädret ha.
Dagen efter vernissage dagen 30 grader
och sommartoiletter och låga skor och
solfjädersfläktande och pustande sjönk
termometern till 5 grader, och det
hällregnade, ja småsnöade om morgonen
då vi förvånade blickade ut genom fönstret

Sedan dess har detta novemberväder fort-
farit Vi kunna tacka Gud för att vi
alla, pojken med varit friska trots
detta barbariska väderleksombyte.
Pojken är en krona – nöjd och glad.
Vi ha det mycket bra i denna pension
(der jag bara äter middag och sofver), utmärkt
god mat och hyggligt folk – Jag hade
trott mig absolut okänd som förr
i Ospedaletti, då jag i förr går afton
med ens märkte att alla dessa ameri-
kanska, chileniska, spanska och fransyska
damer kände till allt hvad jag gjort,
voro bekanta med mina bekanta, hvar
och en inom sin respektive nationalitet
och att mitt incognito existerat endast
i min egen inbildning. Jag är ändå
bra hemvan i Paris. – Här finns en
utmärkt vacker Amerikanska, 19 år, som
studerar sång – det var ett sådant ung-
doms minne att prata med henne, och
mina gamla flammerier för Sarah Austin
och andra vackra ontre-mer misser
stodo lefvande för min inre syn. Anglo
Sachsiska damer ha något så snällt,
så bekant i sitt sätt. Pojken har här
slutit vänskaps förbund, med en liten pojke
som heter Henry Hnot och med en liten
flicka, Annie Taylor, hans jemnåring.
De tre leka tillsammans och resonnera
hela tiden – tacka vara vår Kickis språkkun

skap, som på denna resa varit honom
till stor nytta. – Han är nöjd med Paris.
Utkommen på Av. de Bois de Boulogne
utbrast han, andra dagen af sin härvaro
I never saw such a beautiful street
in my life! och deri kunde han ha
rätt, ty vill vädret vara menskligt, så
är det bra vackert här i Paris, och
här i detta qvarter.
Hos Vallery Radots är jag alla för middagar.
De äro sig lika han skämtsam och
rolig, frun himlande sig på sitt allvarliga
sätt öfver sin man. Pasteur som jag sett
flere gånger och som gick arm i arm med
mig på salongen i lördags, är raskare än
förr. Om några dagar skall jag börja
Madame Grancher – det blir ett intressant
porträtt. Hon är några och 40 år, har hvitt
hår och svarta ögon – icke vacker, men
ser god ut, och är stenrik så att toilett
och accessoirer nog kunna bli pariser
badand'erna i smaken – olyckligtvis
är hon bara en stor vetenskapsmans fru
och ej en avanturière eller en af oläsligt
på Concours hippique – det blir således
ej ännu den af Chambures drömda
mondaine – På biblotheket har
jag varit. Henri Bouchot författaren
Claire Chevaliers man är stor mogul
i gravyrernas rike der – Tänk så bra
och han har skaffat mig allt allt

som jag kan behöfva för Snoilsky
och Per Brahe – han försäkrade att
la biliotheque Nationale hade mera
svenska saker än de hade i Stockholm,
och det ser jag nu. Då jag i går var
der andra gången, hade han samlat
ihop ett berg af stora folianter
bl. a. en hel volym med porträtt,
karrikatyrer o.a af drottning Christina
och ett stort planschverk koloreradt
öfver furstliga intåg i Holland på 1600
talet. Det är som gjordt enkom för
Pehr Brahe. Arbetet heter (enorm
skönskift) Blyde Inkomst van
der allerdoorlischtegste koninginne
Maria van Medicis t'amsterdam –
och folktyper, soldater, quirlander
vagnar, processioner, deputationer
finnas der "geschildred". Linné, Sveden
borg alla franska kungar – nog är ändå
Paris en guldgrufva för den som vill
arbeta. Jag kan, hoppas jag, om några
veckor skicka en fullständigt aperell
till Snoilsky. I Erik Dahlberg behöfva
jag en Carnaval i Rom på 1600 talet
– det får jag i herrliga gravurer på
bibkliotheket, Augsburg, Lützen, Carl
XII likaså, huru mycket som helst.
Era Vasar voro våra Bourboners bästa
vänner, sade Bouchot, och
vi
ha' pleusement
gardé allt som angår Sverige.

Albert Wolff ville köpa mina två
röda flickor i skogen, likaså Proust.
Jag var hos den förre i dag och sade
att taflan var såld till Leborgy vid
Com. française – Oh l'animal, l'animal!!
sade Wolff
om Leborgý naturligtvis
– qail beau tableau,
comme j'aurais voulu l'avoir – jag
bjöd landskap men det ville han ej
ha, Magdalena var ej just något
stafflistycke och han bad mig visa
honom härnäst mina mindre figur-
taflor. – Han sade att han tyckte
min utställning vara "très bien", och
jag var den bästa af skandinaverna.
Kröyer är icke bra i år, snarare
dålig, – jag hade ej kunnat tänka
mig att den taflan var af honom
och fick lof att två gånger läsa signa-
turen. Zorn slarfvar för mycket. Wolff
sade att det var i "degoutant
att så vanvårda en stor talent.
C'est Sargent qui l'a perdre voyez
vous, pep han. Hvad han är
gräsligt ful, Wolff. Men vackra
taflor har han. – Jag skickar alla
mina taflor till München, der jag
får medalj helt säkert, sade Kühl –
de ha bara väntat på en större tafla
af mig och prins regenten Luitpold
skall sätta stort värde på min målning.

I dag lättjas jag Jag behöfver också
gå litet och slå dank här hemma
se på min pojke och vara menniska
– I afton är Chambure här på middag
och bjuder oss sedan på teater – då
är det slut med menniskan igen
och Pariser lustdjuret tar vid.
Hvad Ibsen gjort för framsteg här
sedan ett år. Hos Vallery Radots
äro de alldeles utom sig af beundran
för Vildanden och Nora! De tala
om Ibsen i allmänhet tillsammans
med Goethe och Shakespeare och Tolstoi,
det var mera än jag hade trott
parisarne om. Vallery Radot har skrifvit
oläsligt nya saker och är stadig medarbetare
i Revue Bleue. Fabrice Carré, hans vän, som
Bertha såg, tror jag, har haft liten succès
de sista tiderna och dras med penninge
bekymmer. – Häromaftonen voro vi
på middag hos Emile Bastien. Dagnan
med fru, Muenier med fru, Courtois,
Aublet och Stetten. Det var så eget
att tala om gamla minnen och sedan omkring
sig se illustrationer till dem i de vackra
taflor, så innerligt bekanta af Batien Lepage,
rundt kring väggarna. – Dessa taflor
förde alltjemnt min tanke till Mussets vers
"Ce livre là est toute ma jeunesse" och
jag behöfde ej skämmas för min entusiasm
från fordom – Alla de tyckte om

min utställning – Dagnan mest. Han
har ännu aldrig (utom vid Pasteur) varit
så ampelt erkännande. Om den lilla
"i skogen" sade han admirable, exquit,
d'un vrai peintre o.s.v. – och sade
det till andra, utan att jag visste veta
att jag hörde på. – Om ni visste hvad
Dagnans tafla är utmärkt, storartad
ja om parisarne, som se den, visste
det! Det är ett karlatag! Han,
Dagnan, Puvis de Chavannes och några
andra rättfärdiga hindra ännu him-
melens ilskor att slå med på all
den rysliga medelmåttan i de två
konsthallarna här.
Farväl, tusen saker skulle jag ännu ha att
berätta och tala om. De trängas i min trötta
och utspända hjerna, så att jag ej
nu får tag i dem, efter rang och
ordning, men de komma väl ändå
i dagen då de fått sätta sig litet. Paris
är herrligt att komma till om det
också är tröttsamt att lefva här.
Gud låte Er alla få vara friska
måtte Mammas rygg nu bli alldeles
bra och rak och stark till sommaren.
Sparre kommer till er om en vecka
med helsningar från oss alla.
Mammas Atte.
Vallery Radots be helsa Berta

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Jag måste anropa Mammas mest storartade förlåtande moderlighet för att kunna hoppas på tillgift få min nötaktighet att ej skrifva må mitt half och heltassiga jagade själstillstånd under den sista veckan, tjena som ursäkt Paris har rigtigt slagit sina klor i mig och ej lemnat mig en minut. Allt detta är oläsligt godt och väl för den som har ingenting att göra men som jag tillika börjat porträttet af lilla Vallery Radot och annat dertill, har jag fallit tillsammans som en liflös massa om qvällarne, sent naturligtvis, ty annars vore man ju ej i Paris. Summa summarum af allt detta öfverretade nervlif, af all ångest, glädje, bråk, trifvel etc. är ändå att jag öfverhufvudtaget är nöjd och glad, och att vår Herre hulpit mig bättre igenom än jag hade trott

    Alexandra Edelfelt Louis Vallery-Radot
  • Primo (det är det första momentet historiskt icke efter värdigheten) har jag fått pengar, mycket pengar – och är således alldeles laga för den materiella delen –

  • Secondo erkännande på Salongen, om än några missljud blandat sig i koncerten och om än största delen af Pariser publiken gårtemmeligen lugnt förbi Magdalena, (så litet chic och så litet parisisk!) Wolff var ju mycket välvillig, och många af de andra tidningarna likaså, några idioter skrattar åt taflan, andra tycka att jag går bakut – mina vänner, målare och allvarligare bourgeoiser tycka alla att jag gjort framsteg och arbetat ärligt. – Jag var alldeles modlös på vernissagedagen, icke så mycket för att jag ej fick höra vackra saker, ty der bestås beundrande fraser som goddag och god morgon utan emedan jag såg hur idiotiskt publiken rusade till Madeleine Lemaire's five o'clock tea, en modjournals bild och till alla aktör- och aktris porträtt. Fastän Dagnan gjort ett mästerverk, djupt kändt, fastän tricoloren borde tillåta alla dessa menniskor, hade han ej mera succès infört den stora publiken än jag. – Chambure, som representerar denna stora publik i dess lyxupplaga gick igen på med sitt: faites done, l'année prochaine, le portiait d'une mondaine Cousine, très bien mise etc. etc. – Louvre och Bon Marché och Printemps – Voyez Loierces, confections rubans et articles de Paris! – Vernissagedagen var gräsligt het, likaså dagen derpå 25 grader i vanlig skugga, och i skuggan af Marsfältets blå kupoler minst 250 –

    Marsfältet Emile de Chambure Pascal Dagnan-Bouveret Albert Wolff Madeleine Lemaire
  • Wolkoffs träffade jag ej der i den rysliga röran, men följande dag tog jag afsked af dem och öfverlemnade åt pojken en mycket stor konfektask. Sista dagen fick fru Etter och Lily litet mera intryck af Paris – men i brådskan och inpackningsfebern och uppköpsångesten blef intrycket ändå bra flygligt, tror jag. Då Mischa ej rörde sig för att följa dem och hjelpa dem bad fru Etter mig följa dem till bangården – der köpte jag biljetter åt dem och inskref bagaget och var glad att kunna vara dem till nytta. Senare kom M.W. rak och tjock och tog ett kallt farväl af dem, utan att tänka på allt ursäkta sig –

    Emilie von Etter Alexandra Ivanovna Manzey Sophie Manzey Emilia (Emilie) von Etter Michail Sergejevitj Volkov
  • I all denna vefva frågade fru Etter hvad jag ville ha för porträttet och jag hade, tack vare Ellans allvarliga förmaningar, mod att säga 1000 rubel (de få 2 porträtt derför) – och fru Etter kom en stund efter, till min glädje och öfverraskning med 10 hundrarubelssedlar som fru M. försäkrade sig kunna undvara. Måtte de nu inte anse mig vara en klåbracka! – Emellertid ber jag Mamma vara god och så snart Mamma träffar fru Etter betala de 500 markerna till baka – de återstånde hackorna ber jag Mamma använda till sommar flyttningen, efter godtfinnande, jag behöfver dem Gudskelof ej. –

    Alexandra Edelfelt Emilie von Etter Alexandra Ivanovna Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey Ellan de la Chapelle
  • Sofi. Wolkoff är visserligen olycklig öfver att M.W. ej är så väl upptagen i familjen som hon hade önskat för harmonins skull, men som jag ändå tror henne vara rätt okänslig och rätt grund, tar hon saken kallt och är mera ledsen öfver att ej roa sig mera i le monde än hon till följd af många omständigheter gör. – Jag tänker med tacksamhet på de tillfälligheter som gjorde mitt gifter mål med henne omöjligt – Jag hade bestämdt känt mig ytterst olycklig och främmande, främmande tom förtviflad. Inga miljoner hjelpa dervidlag tror jag. Hon är sig mycket lik litet gulblekare, men ej äldre.

    Emilie von Etter Alexandra Ivanovna Manzey Sophie Manzey Emilia (Emilie) von Etter Michail Sergejevitj Volkov
  • Så snart Manzeys hade rest voro de som fioler, han och hon, och proponerade mig att gå på något rigtigt skoj – dagen derpå voro de särdeles artiga mot Ellan och mig, då vi voro der på afsked. M. W isynnerhet var på tå för Ellan, tack vare Ellans ytterst högdragna sätt i början – sådan smörja skall det lädret ha.

    Emilie von Etter Alexandra Ivanovna Manzey Sophie Manzey Emilia (Emilie) von Etter Michail Sergejevitj Volkov Ellan de la Chapelle
  • Dagen efter vernissage dagen 30 grader och sommartoiletter och låga skor och solfjädersfläktande och pustande sjönk termometern till 5 grader, och det hällregnade, ja småsnöade om morgonen då vi förvånade blickade ut genom fönstret Sedan dess har detta novemberväder fortfarit Vi kunna tacka Gud för att vi alla, pojken med varit friska trots detta barbariska väderleksombyte.

    Erik Edelfelt
  • Pojken är en krona – nöjd och glad.

    Erik Edelfelt
  • Vi ha det mycket bra i denna pension (der jag bara äter middag och sofver), utmärkt god mat och hyggligt folk – Jag hade trott mig absolut okänd som förr i Ospedaletti, då jag i förr går afton med ens märkte att alla dessa amerikanska, chileniska, spanska och fransyska damer kände till allt hvad jag gjort, voro bekanta med mina bekanta, hvar och en inom sin respektive nationalitet och att mitt incognito existerat endast i min egen inbildning. Jag är ändå bra hemvan i Paris. –

    Ospedaletti
  • Här finns en utmärkt vacker Amerikanska, 19 år, som studerar sång – det var ett sådant ungdoms minne att prata med henne, och mina gamla flammerier för Sarah Austin och andra vackra ontre-mer misser stodo lefvande för min inre syn. Anglo Sachsiska damer ha något så snällt, så bekant i sitt sätt.

    Sarah Austin
  • Pojken har här slutit vänskaps förbund, med en liten pojke som heter Henry Hnot och med en liten flicka, Annie Taylor, hans jemnåring. De tre leka tillsammans och resonnera hela tiden – tacka vara vår Kickis språkkunskap, som på denna resa varit honom till stor nytta. – Han är nöjd med Paris. Utkommen på Av. de Bois de Boulogne utbrast han, andra dagen af sin härvaro I never saw such a beautiful street in my life! och deri kunde han ha rätt, ty vill vädret vara menskligt, så är det bra vackert här i Paris, och här i detta qvarter.

    Erik Edelfelt Henry Hnot Annie Taylor
  • Hos Vallery Radots är jag alla för middagar. De äro sig lika han skämtsam och rolig, frun himlande sig på sitt allvarliga sätt öfver sin man. Pasteur som jag sett flere gånger och som gick arm i arm med mig på salongen i lördags, är raskare än förr.

    Louis Pasteur René Vallery-Radot Marie-Louise Vallery-Radot
  • Om några dagar skall jag börja Madame Grancher – det blir ett intressant porträtt. Hon är några och 40 år, har hvitt hår och svarta ögon – icke vacker, men ser god ut, och är stenrik så att toilett och accessoirer nog kunna bli pariser badand'erna i smaken – olyckligtvis är hon bara en stor vetenskapsmans fru och ej en avanturière eller en af oläsligt på Concours hippique – det blir således ej ännu den af Chambures drömda mondaine –

    Emile de Chambure Jacques-Joseph Grancher Grancher
  • På biblotheket har jag varit. Henri Bouchot författaren Claire Chevaliers man är stor mogul i gravyrernas rike der – Tänk så bra och han har skaffat mig allt allt som jag kan behöfva för Snoilsky och Per Brahe – han försäkrade att la biliotheque Nationale hade mera svenska saker än de hade i Stockholm, och det ser jag nu. Då jag i går var der andra gången, hade han samlat ihop ett berg af stora folianter bl. a. en hel volym med porträtt, karrikatyrer o.a af drottning Christina och ett stort planschverk koloreradt öfver furstliga intåg i Holland på 1600 talet. Det är som gjordt enkom för Pehr Brahe. Arbetet heter (enorm skönskift) Blyde Inkomst van der allerdoorlischtegste koninginne Maria van Medicis t'amsterdam – och folktyper, soldater, quirlander vagnar, processioner, deputationer finnas der "geschildred". Linné, Svedenborg alla franska kungar – nog är ändå Paris en guldgrufva för den som vill arbeta. Jag kan, hoppas jag, om några veckor skicka en fullständigt aperell till Snoilsky. I Erik Dahlberg behöfva jag en Carnaval i Rom på 1600 talet – det får jag i herrliga gravurer på bibkliotheket, Augsburg, Lützen, Carl XII likaså, huru mycket som helst. Era Vasar voro våra Bourboners bästa vänner, sade Bouchot, och vi ha' pleusement gardé allt som angår Sverige.

    Ruotsi Tukholma lukumuistit Amsterdam Lützen Augsburg Bibliothèque Nationale Carl Snoilsky Karl XII Maria av Medici Kristina Carl von Linné Claire Chevalier Henri Bouchot Emanuel Swedenborg Erik Dahlberg
  • Albert Wolff ville köpa mina två röda flickor i skogen, likaså Proust. Jag var hos den förre i dag och sade att taflan var såld till Leborgy vid Com. française – Oh l'animal, l'animal!! sade Wolff om Leborgý naturligtvis – qail beau tableau, comme j'aurais voulu l'avoir – jag bjöd landskap men det ville han ej ha, Magdalena var ej just något stafflistycke och han bad mig visa honom härnäst mina mindre figurtaflor. – Han sade att han tyckte min utställning vara "très bien", och jag var den bästa af skandinaverna. Kröyer är icke bra i år, snarare dålig, – jag hade ej kunnat tänka mig att den taflan var af honom och fick lof att två gånger läsa signaturen. Zorn slarfvar för mycket. Wolff sade att det var i "degoutant att så vanvårda en stor talent. C'est Sargent qui l'a perdre voyez vous, pep han. Hvad han är gräsligt ful, Wolff. Men vackra taflor har han. –

    Peder Severin Krøyer John Singer Sargent Albert Wolff Anders Zorn Antonin Proust (epävarma yhteys) Leborgy
  • Jag skickar alla mina taflor till München, der jag får medalj helt säkert, sade Kühl – de ha bara väntat på en större tafla af mig och prins regenten Luitpold skall sätta stort värde på min målning.

    München Kühl Luitpold
  • I dag lättjas jag Jag behöfver också gå litet och slå dank här hemma se på min pojke och vara menniska – I afton är Chambure här på middag och bjuder oss sedan på teater – då är det slut med menniskan igen och Pariser lustdjuret tar vid.

    Emile de Chambure Erik Edelfelt
  • Hvad Ibsen gjort för framsteg här sedan ett år. Hos Vallery Radots äro de alldeles utom sig af beundran för Vildanden och Nora! De tala om Ibsen i allmänhet tillsammans med Goethe och Shakespeare och Tolstoi, det var mera än jag hade trott parisarne om.

    Lev Tolstoj Henrik Ibsen William Shakespeare René Vallery-Radot Johann Wolfgang von Goethe Marie-Louise Vallery-Radot
  • Vallery Radot har skrifvit oläsligt nya saker och är stadig medarbetare i Revue Bleue. Fabrice Carré, hans vän, som Bertha såg, tror jag, har haft liten succès de sista tiderna och dras med penninge bekymmer. –

    René Vallery-Radot Fabrice Carré
  • Häromaftonen voro vi på middag hos Emile Bastien. Dagnan med fru, Muenier med fru, Courtois, Aublet och Stetten. Det var så eget att tala om gamla minnen och sedan omkring sig se illustrationer till dem i de vackra taflor, så innerligt bekanta af Batien Lepage, rundt kring väggarna. – Dessa taflor förde alltjemnt min tanke till Mussets vers "Ce livre là est toute ma jeunesse" och jag behöfde ej skämmas för min entusiasm från fordom – Alla de tyckte om min utställning – Dagnan mest. Han har ännu aldrig (utom vid Pasteur) varit så ampelt erkännande. Om den lilla "i skogen" sade han admirable, exquit, d'un vrai peintre o.s.v. – och sade det till andra, utan att jag visste veta att jag hörde på. – Om ni visste hvad Dagnans tafla är utmärkt, storartad ja om parisarne, som se den, visste det! Det är ett karlatag! Han, Dagnan, Puvis de Chavannes och några andra rättfärdiga hindra ännu himmelens ilskor att slå med på all den rysliga medelmåttan i de två konsthallarna här.

    Anne-Marie Dagnan-Bouveret Jules Bastien-Lepage Gustave Courtois Pascal Dagnan-Bouveret Marie Muenier Louis Pasteur Carl von Stetten Alfred de Musset Albert Aublet Émile Bastien-Lepage Pierre Puvis de Chavannes Jules-Alexis Muenier
  • Farväl, tusen saker skulle jag ännu ha att berätta och tala om. De trängas i min trötta och utspända hjerna, så att jag ej nu får tag i dem, efter rang och ordning, men de komma väl ändå i dagen då de fått sätta sig litet. Paris är herrligt att komma till om det också är tröttsamt att lefva här.

  • Gud låte Er alla få vara friska måtte Mammas rygg nu bli alldeles bra och rak och stark till sommaren.

    Alexandra Edelfelt
  • Sparre kommer till er om en vecka med helsningar från oss alla.

    Louis Sparre