Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

åska sommarvillor tidningspress hagel flyttning ateljeet ateriat huonekalut kansanpuvut kielet lapset (perheenjäsenet) lumi mallit (ammatti) näyttelyt norjalaiset ranskan kieli sää seuraelämä suomalaiset talous talvi vaatteet vuodenajat

Paris 12 Juni 1891
Älskade Mamma, Den arbetsvefva i hvilken
jag befinner mig nöjer sig ej med att förfäa
min intelligens – den har äfven förstenat mitt
hjerta på ett sorgligt sätt. Jag tror att jag aldrig
förr låtit Mamma vänta så länge på bref.
Jag föraktar mig allt hvad jag orkar för denna
min försumlighet – jag trodde att jag skulle
få alla möjliga fel och laster, men att jag
skulle bli en dålig son det hade jag ej väntat
mig, och dock är jag på god väg nu, då
jag låter min käraste korrespondent skrifva
till mig upprepade gånger utan att ge ett ljud
ifrån mig. – Jag hoppas att ni, trots snö och
hagel och storm kommit lyckligt fram till
Haiko. det har varit vinterväder öfverallt
snö i England, Schweiz med flere länder, och
här är det omöjligt att röra sig utan
öfverplagg, t o m då solen skiner. Kölden
hindrar ej vädret att vara åskdigert – det
är ofta qvaft och qvalmigt, ehuru termo-
metern ej går öfver 14, 15 grader. Vallery-
Radots pojke är nu färdig och familjen
jubilera öfver porträttet. Jag hade sista seancen
senaste tisdag, och gjorde derefter en skizz
af flickan i hennes kommunient drägt –
mindre lik men "tilltalande" – Sedan dess
har jag fått skynda mig som en besatta för

att få några illustrationer till Figaro färdiga –
de ha blifvit det i dag – Ledsamt är det
att arbeta för dålig betalning – dessa illustra-
tioner kosta mig i det hela taget lika
mycket som de inbringa då jag ej kan
göra dem så alldeles fort. Och så i mor-
gon Mme Grancher. De ha varit mycket
vänliga men mycket envisa med storleken
och jag ser mig derför tvungen att göra en
tafla i demensionen som jag ej är särdeles
förtjust. – d v s hufvudet 14 centimeter
och helfigur – ungefär som Ruokolaks gum-
morna. Det tar lika mycket tid som att
måla naturligt storlek och tar sig på långt
när ej så bra ut. Dessutom har jag
börjat en Arlesienne – och skrifvit efter en
kostym till Arles. Här fins näml en modell
från le midi som är alldeles utmärkt
vackert och typisk, och jag har ej hjerta
att låta tillfället gå mig ut händerna,
nu, då jag ännu har intrycket från
det förlofvade landet så friskt. Jag tror
mig verkligen kunna göra något rigtigt
bra med henne. Beklagligtvis kan jag
få henne bara engång i veckan, så upp
tagen är hon. Jag njuter af att arbeta
i min atelier – den är ändå så genom-
strålad af ljus, att det är en fröjd deråt,

och då jag annan nu passera min
tid med att gå omkring i husen, käns
det så herrligt stolt att kunna vara
à son aise i ateliern, vara klädd och
uppträda som man vill, äta frukost när
man vill kommendera Emile och vara
för en kort minut till egen herre. –
Vår flyttning, ja flyttning till Finland
är nu en verklighet Ellan har låtit
packa in mattor, taflor en del möbler
o.d för att afsända allt detta öfver
Nävse. Jag hade tänkt mig en vinter
hemma som en ekonomi – jag ser nu
att det blir dyrare än allt annat
ty det gäller ingenting mer och ingen
ting mindre än en ny bosättning.
Det är dyrt att vara familjefar, skall
jag säga! Då jag ändå har en af-
lägsen misstanke om att jag en gång
i framtiden kommer tillbaka hit, så
blir det då igen nödvändigt att köpa
allt nytt. Och så får jag två installatio
ner, två hyror och resorna dessutom.
Det har engång blifvit skrifvit i stjernor
na att jag skall njuta af lifvet på
det dyraste sättet, och jag får väl då
som en lydig planeternas skyddsling, foga
mig i mitt öde. Det är det här, rysligt,
men jag kan ändå ej hjelpa att jag anser

det som en pligt mot mig sjelf och min konst
att komma hit igen. – Dr Terrillon
sade mig här om dagen, på tal om
Paris och nervansträngningen här. "Jag
ser på mina promotions kamrater som
stannat i provinsen, att hjernan antin-
gen blir atrofierad, såsom hos dem, eller
öfverretad som hos oss i Paris, och skall
der engång gälla att välja, så väljer jag att
vara öfverretad" Naturligtvis fins det
skäl för vårt möbelskickande till Finland –
här kostar oss hyran för möblerna bara
500 frcs året – utom atelierhyran – och
i ateliern få de ej rum. Ack, Finland
vore ju ypperligt och jag der bara finge
vara med Er – men det blir så mycket
Aina och Heddi och Cronstedts och fan
och hans mor! Att man i sitt eget
land, i sin egen stad skall vara så ofri,
att man måste anse sig tvungen att
ha att göra mest med de ofullkomligaste
tankemaskiner, med de tarfligaste
exemplar af landsmän och -innor, det
kommer mig att hoppa af harm.
Och våra konstnärer i all ära! Hvad
kan jag egentligen har för ett utbyte af
dem. – På Galléns saker här på Salongen
ser man bäst att han skulle ha godt
af att vara här litet mera. Man nöjer
sig med alldeles för litet derhemma

med alldeles för små ansträngningar.
Det är intet tillräckligt för honom, som
har talent, att skicka upp två små
taflor som alls ej verka på längre håll,
och som egentligen icke erbjudit några
rigtiga svårigheter vid målningen. Norr-
männen äro de enda af nordborna, som
spänna bågen rigtigt, de må sedan sitta
uppe i bergen i Norge eller här de
lyckas icke alltid, men de ha ångan uppe,
det ser man. Häromaftonen träffade
jag på gatan Jonas Lie med fru och vi gingo
några timmar och spatserade tillam-
mans. Han var då förtjust i min
tafla, och jag hade gerna, velat, för Mammas
skull, att han gifvit sitt uslåtande skriftligen.
– "Med det billedet är du ofvenpå nu"
sade han gång på gång. Han ansåg detta
som en seger, men Skredsvigs som ett
nederlag. – Roligt är det att alla
kloka menniskor anse mig ha gått
framåt och anse mig ärlig. Angående
Pehr Brahe har jag länge talat med
Puvis de Chavannes. Han bad mig ej
ett ögonblick hesitera att oläsligt
och erbjöd sig att komma upp till
mig har mycket som helst. Han
trodde mig, tvärt emot min fruktan,

mycket lämplig att göra stora och dekorati
va saker Vous avez tout a qu'il
fait pour cela, et vous allez le
faire trés bien" sade han. Dagnan
hörde på detta tal och höll med
Puvis de Ch. För resten fick jag höra
mycket vackert den aftonen, det var
på en konstnärsmiddag. Alla de
som jag sätter mest varde på, förstå mig –
hvad betyder då de andra?
Önska mig litet ro – jag har för många
jern i elden och för mycket att tänka
på. Jag känner mig så trött och
slut i bland, ehuru mitt lynne ändå
är godt och jag gläds åt lifvet. Min
älskade son mår bra – han är mycket
herrlig när han om morgonen (den enda
stund jag ser honom, från 7 till 1/2 9). kom-
mer in till mig i sin långa nattskjorta,
dugtig och stadig och lång och alltid glad –
Gud låte Er alla få vara friska
och raska Helsa alla, helsa
Haiko och Etters från oss genom
Eder
Atte
Några mondaina notiser. Senaste söndag soirée oläsligt
på cerclen måndags middag hos Marcel imorgon lördag
middag hos Chambure med Mme och Mlle de Lurcy – nästa
lördag hos Portalis med herrarna de Fontance – i går åt
Vallery Radot här. I dag reser han med Pasteurs till kusten.

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Den arbetsvefva i hvilken jag befinner mig nöjer sig ej med att förfäa min intelligens – den har äfven förstenat mitt hjerta på ett sorgligt sätt. Jag tror att jag aldrig förr låtit Mamma vänta så länge på bref. Jag föraktar mig allt hvad jag orkar för denna min försumlighet – jag trodde att jag skulle få alla möjliga fel och laster, men att jag skulle bli en dålig son det hade jag ej väntat mig, och dock är jag på god väg nu, då jag låter min käraste korrespondent skrifva till mig upprepade gånger utan att ge ett ljud ifrån mig. –

    Alexandra Edelfelt
  • Jag hoppas att ni, trots snö och hagel och storm kommit lyckligt fram till Haiko. det har varit vinterväder öfverallt snö i England, Schweiz med flere länder, och här är det omöjligt att röra sig utan öfverplagg, t o m då solen skiner. Kölden hindrar ej vädret att vara åskdigert – det är ofta qvaft och qvalmigt, ehuru termometern ej går öfver 14, 15 grader.

    Sveitsi Haikko Iso-Britannia
  • Vallery-Radots pojke är nu färdig och familjen jubilera öfver porträttet. Jag hade sista seancen senaste tisdag, och gjorde derefter en skizz af flickan i hennes kommunient drägt – mindre lik men "tilltalande" –

    René Vallery-Radot Marie-Louise Vallery-Radot Louis Vallery-Radot Camille Vallery-Radot
  • Sedan dess har jag fått skynda mig som en besatta för att få några illustrationer till Figaro färdiga – de ha blifvit det i dag – Ledsamt är det att arbeta för dålig betalning – dessa illustrationer kosta mig i det hela taget lika mycket som de inbringa då jag ej kan göra dem så alldeles fort.

  • Och så i morgon Mme Grancher. De ha varit mycket vänliga men mycket envisa med storleken och jag ser mig derför tvungen att göra en tafla i demensionen som jag ej är särdeles förtjust. – d v s hufvudet 14 centimeter och helfigur – ungefär som Ruokolaks gummorna. Det tar lika mycket tid som att måla naturligt storlek och tar sig på långt när ej så bra ut.

    Jacques-Joseph Grancher Grancher
  • Dessutom har jag börjat en Arlesienne – och skrifvit efter en kostym till Arles. Här fins näml en modell från le midi som är alldeles utmärkt vackert och typisk, och jag har ej hjerta att låta tillfället gå mig ut händerna, nu, då jag ännu har intrycket från det förlofvade landet så friskt. Jag tror mig verkligen kunna göra något rigtigt bra med henne. Beklagligtvis kan jag få henne bara engång i veckan, så upp tagen är hon. Jag njuter af att arbeta i min atelier – den är ändå så genomstrålad af ljus, att det är en fröjd deråt,och då jag annan nu passera min tid med att gå omkring i husen, käns det så herrligt stolt att kunna vara à son aise i ateliern, vara klädd och uppträda som man vill, äta frukost när man vill kommendera Emile och vara för en kort minut till egen herre. –

  • Vår flyttning, ja flyttning till Finland är nu en verklighet Ellan har låtit packa in mattor, taflor en del möbler o.d för att afsända allt detta öfver Nävse. Jag hade tänkt mig en vinter hemma som en ekonomi – jag ser nu att det blir dyrare än allt annat ty det gäller ingenting mer och ingenting mindre än en ny bosättning. Det är dyrt att vara familjefar, skall jag säga! Då jag ändå har en aflägsen misstanke om att jag en gång i framtiden kommer tillbaka hit, så blir det då igen nödvändigt att köpa allt nytt. Och så får jag två installationer, två hyror och resorna dessutom. Det har engång blifvit skrifvit i stjernorna att jag skall njuta af lifvet på det dyraste sättet, och jag får väl då som en lydig planeternas skyddsling, foga mig i mitt öde. Det är det här, rysligt, men jag kan ändå ej hjelpa att jag anser det som en pligt mot mig sjelf och min konst att komma hit igen. – Dr Terrillon sade mig här om dagen, på tal om Paris och nervansträngningen här. "Jag ser på mina promotions kamrater som stannat i provinsen, att hjernan antingen blir atrofierad, såsom hos dem, eller öfverretad som hos oss i Paris, och skall der engång gälla att välja, så väljer jag att vara öfverretad" Naturligtvis fins det skäl för vårt möbelskickande till Finland – här kostar oss hyran för möblerna bara 500 frcs året – utom atelierhyran – och i ateliern få de ej rum.

    Suomi Ellan de la Chapelle Octave Terrillon
  • Ack, Finland vore ju ypperligt och jag der bara finge vara med Er – men det blir så mycket Aina och Heddi och Cronstedts och fan och hans mor! Att man i sitt eget land, i sin egen stad skall vara så ofri, att man måste anse sig tvungen att ha att göra mest med de ofullkomligaste tankemaskiner, med de tarfligaste exemplar af landsmän och -innor, det kommer mig att hoppa af harm.

    Suomi Hedvig Cronstedt Aina Cronstedt
  • Och våra konstnärer i all ära! Hvad kan jag egentligen har för ett utbyte af dem. – På Galléns saker här på Salongen ser man bäst att han skulle ha godt af att vara här litet mera. Man nöjer sig med alldeles för litet derhemma med alldeles för små ansträngningar. Det är intet tillräckligt för honom, som har talent, att skicka upp två små taflor som alls ej verka på längre håll, och som egentligen icke erbjudit några rigtiga svårigheter vid målningen.

    Suomi Axel Gallén
  • Norrmännen äro de enda af nordborna, som spänna bågen rigtigt, de må sedan sitta uppe i bergen i Norge eller här de lyckas icke alltid, men de ha ångan uppe, det ser man. Häromaftonen träffade jag på gatan Jonas Lie med fru och vi gingo några timmar och spatserade tillammans. Han var då förtjust i min tafla, och jag hade gerna, velat, för Mammas skull, att han gifvit sitt uslåtande skriftligen. – "Med det billedet är du ofvenpå nu" sade han gång på gång. Han ansåg detta som en seger, men Skredsvigs som ett nederlag. – Roligt är det att alla kloka menniskor anse mig ha gått framåt och anse mig ärlig.

    Norja Jonas Lie Thomasine Lie Christian Skredsvig
  • Angående Pehr Brahe har jag länge talat med Puvis de Chavannes. Han bad mig ej ett ögonblick hesitera att oläsligt och erbjöd sig att komma upp till mig har mycket som helst. Han trodde mig, tvärt emot min fruktan, mycket lämplig att göra stora och dekorativa saker Vous avez tout a qu'il fait pour cela, et vous allez le faire trés bien" sade han. Dagnan hörde på detta tal och höll med Puvis de Ch. För resten fick jag höra mycket vackert den aftonen, det var på en konstnärsmiddag. Alla de som jag sätter mest varde på, förstå mig – hvad betyder då de andra?

    Pascal Dagnan-Bouveret Pierre Puvis de Chavannes
  • Önska mig litet ro – jag har för många jern i elden och för mycket att tänka på. Jag känner mig så trött och slut i bland, ehuru mitt lynne ändå är godt och jag gläds åt lifvet.

  • Min älskade son mår bra – han är mycket herrlig när han om morgonen (den enda stund jag ser honom, från 7 till 1/2 9). kommer in till mig i sin långa nattskjorta, dugtig och stadig och lång och alltid glad –

    Erik Edelfelt
  • Gud låte Er alla få vara friska och raska Helsa alla, helsa Haiko och Etters från oss

    Haikko Emilie von Etter Emilia (Emilie) von Etter
  • Några mondaina notiser. Senaste söndag soirée oläsligt på cerclen måndags middag hos Marcel imorgon lördag middag hos Chambure med Mme och Mlle de Lurcy – nästa lördag hos Portalis med herrarna de Fontance – i går åt Vallery Radot här. I dag reser han med Pasteurs till kusten.

    Emile de Chambure Louis Pasteur Roger de Portalis René Vallery-Radot Marie Pasteur de Lurcy Genéviève de Lurcy Fontarce Henri Marcel