Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

barnskötare järnvägsstationer förorter lägenheter hautaus kuolema lapset (perheenjäsenet) riidat suru

Stockholm lördag 3 okt
91
Älskade Mamma,
Hvad jag är djupt sorgsen öfver att
ej ha fått vara hemma då Tajta
gick bort från denna jemmerdalen
och hvad jag sörjer henne! Jag
skulle ha velat bära henne till
grafven, och det fick jag ej heller
göra. Huru har Annie burit
detta? Gud vare lofvad för att
döden var plågfri. Jag är som
sagdt, alldeles förtviflad öfver
att ej ha varit hemma nu
Hvilket stort tomrum det ändå
blir efter henne, och hvad jag alltid
kommer att saknar henne. Utom
att hon var en så kär personlighet
för mig var hon dessutom represen-
tant för ett slägte som nu är alldeles

utdödt. Jag hade så gerna
velat vara hos Er i dag. Hvem
hade varit närmare än jag att
bära henne till grafven, – Det
är så ledsamt att vara skild
från Er, så utan
färska och regelbundna
underrättelser.
Jag gläder mig åt att Ellan
och pojken äro väl anlända
och att de bo på Societetshuset.
Gud låte dem komma helbregda
in i den Bornska våningen.
V. de la Chapelle, Junior, har skrifvit
ett mycket lakonisk ursäkts
bref – det till fredställer mig dock
icke.
Jag var i går afton på middag
hos Palmes på Djursholm
och har legat der öfver natten

De ha det mycket vackert, beqvämt
och fint derute, men det är
ändå bra långt från Stockholm,
isynnerhet som stationen, Stockholm
östra, redan ligger utom staden.
Jag tänker bara på Tajta och
på Er – allt annat är mig lik-
giltigt för ögonblicket.
Mot slutet af veckan tänker
jag resa hemåt. Helsa hjertligt
Annie, Bertha Ellan pojken Tante Gadd
Jag har er hvart ögonblick i
mina tankar och skulle gifva
mycket för att nu på denna
sorgens dag vara hos Eder
Gud välsigne Eder alla –
Mammas
Atte

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Hvad jag är djupt sorgsen öfver att ej ha fått vara hemma då Tajta gick bort från denna jemmerdalen och hvad jag sörjer henne! Jag skulle ha velat bära henne till grafven, och det fick jag ej heller göra. Huru har Annie burit detta? Gud vare lofvad för att döden var plågfri. Jag är som sagdt, alldeles förtviflad öfver att ej ha varit hemma nu Hvilket stort tomrum det ändå blir efter henne, och hvad jag alltid kommer att saknar henne. Utom att hon var en så kär personlighet för mig var hon dessutom representant för ett slägte som nu är alldeles utdödt. Jag hade så gerna velat vara hos Er i dag. Hvem hade varit närmare än jag att bära henne till grafven, –

    Alexandra Edelfelt Fredrika Snygg
  • Det är så ledsamt att vara skild från Er, så utan färska och regelbundna underrättelser.

  • Jag gläder mig åt att Ellan och pojken äro väl anlända och att de bo på Societetshuset. Gud låte dem komma helbregda in i den Bornska våningen.

    Francisca von Born (epävarma yhteys) Erik Edelfelt Ellan de la Chapelle
  • V. de la Chapelle, Junior, har skrifvit ett mycket lakonisk ursäkts bref – det till fredställer mig dock icke.

    Victor de la Chapelle
  • Jag var i går afton på middag hos Palmes på Djursholm och har legat der öfver natten De ha det mycket vackert, beqvämt och fint derute, men det är ändå bra långt från Stockholm, isynnerhet som stationen, Stockholm östra, redan ligger utom staden.

    Djursholm Hanna von Born Sven Palme
  • Jag tänker bara på Tajta och på Er – allt annat är mig likgiltigt för ögonblicket. Mot slutet af veckan tänker jag resa hemåt. Helsa hjertligt Annie, Bertha Ellan pojken Tante Gadd Jag har er hvart ögonblick i mina tankar och skulle gifva mycket för att nu på denna sorgens dag vara hos Eder Gud välsigne Eder alla –

    Berta Edelfelt Adelaide Gadd Alexandra Edelfelt Erik Edelfelt Fredrika Snygg Ellan de la Chapelle