Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

sommarvillor domstolar diplomaatit englannin kieli hevonen juhannus junat juutalaiset keisarit kielet kilpailut konkurssi kukat kuninkaalliset kuvitus lapset (perheenjäsenet) leikkaushoito maaseutu matkat matkustaminen naiset osakunnat poliisi politiikka puut ranskan kieli sähkeet seuraelämä talous taudit vaatteet

Paris 4 juni (tisdag) 1895
Älskade Mamma,
Nu har jag igen fått ett långt och gladt
bref från Mamma. Fruktan för att jag
skulle ha hört allt detta förut var full-
komligt onödig. Mamma hade ej skrifvit
om allt detta förut. Hvad de 10000 an-
går, så ber jag Mamma af dem ej taga
500 men 1500 – för sommarutgifterna – eller
2000 – det är min uttryckliga önskan.
då jag är så öfverraskad öfver att jag
fått igen dem från domstolar, konkurser
o. d., att jag anser mig ha fått denna
summa till skänks. Jag måtte ha något
af bandit natur i mig, ty så snart jag
hör talas om rättvisan och polisen
faller det mig icke in att jag skall
kunna få rätt mot dessa makter,
som jag instinktmessigt anser för natur-
liga fiender. Jag kryper för Gordie
och för alla domare i Israël.
Jag kom mig icke till den pasteurska
resan. 1° regnade det pingstmorgonen –
2° ansåg jag att 10 timmars resa i jern-
väg på 36 timmars lof var väl mycket.
3° hade Chambure bjudit mig på le
Steeple chase d'Auteuil i hans landau och
i tribunen. I stället för landtlifvets lugn
var det således det mest raffinerade chic-
lif på pingstdagen. På courserna träffade
jag med Chambures alla verldens målade
käringar som jag underhöll mig med, fint
och spirituelt: Mme de Lurcy, Mme de la Vallée
Hos Fredericks var Wolkoff, målaren-amatören, Warinkas Heidens svärfar. Han är
mäkta säker på sig och vi dispurterade i konst – han är något odräglig – jag går

Mme Albert Lefêvre, bekanta från Cannes
och Carmbures väninnor. Det hela var
mycket vackert att se. De vackraste
gladaste färger och så en doft af skog
och gräs som allt verldens smink
och opoponax och patepouli ej kunde
döda. Sjelfva steeplechasen tyckte jag
var idiotisk som alltid ett evigt
väntande och gradhållande för att sedan
ett ögonblick få se dem rusa förbi
Den engelska favoriten bröt nacken
af sig rakt framför mina ögon. –
Den hoppade så nätt öfver ett hinder
föll och kom på nacken – dog ögonblickli
gen, korjades och så var det lika roligt
igen – utom för egaren som betalat jag
vet ej hur många tusen för denna
häst. Och så alla dessa bookmakers
och jockeyer och spelare! Hvilken samling
af intelligenta anleten!
ej så långt som furstinnan Eristoff som igår sade om Wolkoff
C'est l'être le plus assomant de la terre" – ingenting annat än engelskt duger
för honom.

och dessa fransmän, som af franska kypare
i buffetten bestälde "un claret ens"
Lika mycket engelska som franska hör-
des och franskan var också fullblandad
med engelska ord. Och judar sedan
också mycket sportande
och Rochefort, denna det stackars folkets
vän: alltid med der det är fråga om lyx
och chic, och Clemenceau, den
andra proletärernas vän
om de ej ha det bra, de
fattiga, med så hängifna vänner
då är det deras egen skull.
– Damerna voro de roligaste
att se på, på långt håll –
ty så der på örfilshåll ramla-
de många illusioner – Men
vackra färger hade de på sig
och det hela var verkligen
grannt att skåda. Vi hade kommit
i Chambures landau och den hade
ställt sig i filen bakom de tusentals vagnar
ne: i litet mera än 1 och en half timme
fingo vi vänta på den. – Sedan jag
ätit middag hos Chambure, trodde jag mig
kunna njuta af en välbehöflig hvila –
men då hade jag hemma ett telegram af
friherrinnan Freedericks som ändtligen bad mig
komma på soirée till dem, dit Storfursten
af Mecklenburg och hans gemål grefvinnan

Carlow bådat sig. Jag erkänner att
jag är så obevandrad i almanackan,
att jag ej har begrepp om hvem denne
Storfurste är – kusin till Kejsarn hade
Mme Fr. skrifvit. Nå jag fick fracken på
mig och kom upp och pratade länge
med storfursten eller hertigen, som, jemte
gemål både mig komma till Oranienbaum
för att helsa på dem när jag kommer
till Petersburg.
Jo jag har fått Ahrenbergs bref. – han
hoppas deri att jag icke skall åtaga mig
att måla Kejsarens porträtt (Vidolfa kan
ju göra de herrligaste häststudier på villa
Haga, de ha ju egen iswostchik) – men
hvad skulle kan säga om jag åtog mig
det. I hvarje fall kan jag få de bästa
källor då jag känner Rjepin så väl,
och dessutom kunde jag kanske få några
seancer! Jag har lust att åtaga mig
arbetet bara för ro skull! Då jag ändå
under vintern tänker på något sätt göra
fortune i Petersburg, får vore det ej ur
vägen att ha ett godt porträtt af
Kejsaren på min exposition!
Talte jag om att jag skall måla Rabbe
Wrede för Nyländska afdelningen?
Med mina barnporträtt nu ha illustrationer
na blifvit alldeles på efterkälken.
Jag ryser när jag tänker på allt
det jag har att göra och måste göra
men det går nog om jag får vara
lika rask och kry som hittills, ty jag måste
säga att jag Gud vare Tack och lof nu
känner mig innerligt väl disponerad och
arbetsför mera än på många år. Hvaraf

kommer detta? Det vet jag ej men det
är ett faktum.
Från Ellan har jag haft ett brefkort
som säger att pojken nu är alldeles
rask igen, gud vare lof. Får se om
han nu får vara frisk under
de några veckor de äro qvar der
i Schweitz.
Sedan pojkens sjukdom har jag ej
tänkt på Roux. Jag vill dessutom
sluta mina barnporträtt denna
vecka innan jag börjar grubbla
på hvad jag skall göra sedan. –
Härom dagen träffade jag
ministern
grefve
Muraview på boulevarden. Det
var roligt att han talte med sådan
i förtjusning om Koki, – han var
synbart nöjd öfver att ha lyckats
så honom till kammarjunkare och
dannebrogsriddare på en gång. Han
trodde att Koki skulle gå långt
på "la carrière" ty sade han, han
är taktfull, väluppfostrad och försigtig,
och sade han, märker och ser långt mera
än man tror. – Muraview yttrade sin
beundran för fru Etter som uppfostrat
sina söner så väl och som åtagit
sig den enorma bördan af sin mans
skulder. Han sade att gr. Schuwaloff
hade sagt att han lånat omkr 200 000
rubel åt regements och tjenstekamrater –
för Finl. i XIX seklet ligger nu hos Mohrenheim, jag har fått löfte att i denna vecka få
gå med den till Felix Faure.

och att den enda som bryr sig om
att betala ränta, och i allmänhet
låtsar om skulden är fru Etter,
hvaröfver Sch. också han uttryckt
sin stora beundra och respekt.
– Ack hvad ni har det vackert på
Haiko nu, lyckliga ni. Det käns litet
tungt ibland att sitta här i den
här ugnen och måla ostyriga pojkar
när sirènerna blomma (kanske intet ännu)
och midsommarsolen lyser dygnet om.
"Om vintern går nog tabulan
Euklides och grammatikan
Blott man är flink och tro-o-gen :/: –
Jag försöker nog vara flink och trogen
men dessa porträtt ta ändå sin tid.
Det var ju för förligt sorgligt med
Björksten och den operationen, och
Aptis och så många andra derhemma!
Gud låte Er få vara friska och raska.
Måtte Mamma rigtigt njuta af sommarn
och Haiko och måtte mina flinka och
trogna systrar hvila ut sig efter vinterns
besvär. – kommer Acke Andersson
så får Mamma se en klassik hvars
make ej finnes. Han gör ett oblandadt
fånigt intryck, men är rätt lustig.
Au revoir, helsa alla på Haiko från
Mammas egen
Atte.

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Nu har jag igen fått ett långt och gladt bref från Mamma. Fruktan för att jag skulle ha hört allt detta förut var fullkomligt onödig. Mamma hade ej skrifvit om allt detta förut. Hvad de 10000 angår, så ber jag Mamma af dem ej taga 500 men 1500 – för sommarutgifterna – eller 2000 – det är min uttryckliga önskan. då jag är så öfverraskad öfver att jag fått igen dem från domstolar, konkurser o. d., att jag anser mig ha fått denna summa till skänks. Jag måtte ha något af bandit natur i mig, ty så snart jag hör talas om rättvisan och polisen faller det mig icke in att jag skall kunna få rätt mot dessa makter, som jag instinktmessigt anser för naturliga fiender. Jag kryper för Gordie och för alla domare i Israël.

    Israel Alexandra Edelfelt Ivar Gordie
  • Jag kom mig icke till den pasteurska resan. 1° regnade det pingstmorgonen – 2° ansåg jag att 10 timmars resa i jernväg på 36 timmars lof var väl mycket. 3° hade Chambure bjudit mig på le Steeple chase d'Auteuil i hans landau och i tribunen. I stället för landtlifvets lugn var det således det mest raffinerade chic-lif på pingstdagen. På courserna träffade jag med Chambures alla verldens målade käringar som jag underhöll mig med, fint och spirituelt: Mme de Lurcy, Mme de la Vallée Mme Albert Lefêvre, bekanta från Cannes och Carmbures väninnor. Det hela var mycket vackert att se. De vackraste gladaste färger och så en doft af skog och gräs som allt verldens smink och opoponax och patepouli ej kunde döda. Sjelfva steeplechasen tyckte jag var idiotisk som alltid ett evigt väntande och gradhållande för att sedan ett ögonblick få se dem rusa förbi Den engelska favoriten bröt nacken af sig rakt framför mina ögon. – Den hoppade så nätt öfver ett hinder föll och kom på nacken – dog ögonblickligen, korjades och så var det lika roligt igen – utom för egaren som betalat jag vet ej hur många tusen för denna häst. Och så alla dessa bookmakers och jockeyer och spelare! Hvilken samling af intelligenta anleten! och dessa fransmän, som af franska kypare i buffetten bestälde "un claret ens" Lika mycket engelska som franska hördes och franskan var också fullblandad med engelska ord. Och judar sedan också mycket sportande och Rochefort, denna det stackars folkets vän: alltid med der det är fråga om lyx och chic, och Clemenceau, den andra proletärernas vän om de ej ha det bra, de fattiga, med så hängifna vänner då är det deras egen skull. – Damerna voro de roligaste att se på, på långt håll – ty så der på örfilshåll ramlade många illusioner – Men vackra färger hade de på sig och det hela var verkligen grannt att skåda. Vi hade kommit i Chambures landau och den hade ställt sig i filen bakom de tusentals vagnarne: i litet mera än 1 och en half timme fingo vi vänta på den. –

    Cannes Auteuil Emile de Chambure Louis Pasteur Henri Rochefort Georges Clemenceau (epävarma yhteys) de Lurcy Albert Clemenceau (epävarma yhteys) de la Vallée Lefebvre
  • Sedan jag ätit middag hos Chambure, trodde jag mig kunna njuta af en välbehöflig hvila – men då hade jag hemma ett telegram af friherrinnan Freedericks som ändtligen bad mig komma på soirée till dem, dit Storfursten af Mecklenburg och hans gemål grefvinnan Carlow bådat sig. Jag erkänner att jag är så obevandrad i almanackan, att jag ej har begrepp om hvem denne Storfurste är – kusin till Kejsarn hade Mme Fr. skrifvit. Nå jag fick fracken på mig och kom upp och pratade länge med storfursten eller hertigen, som, jemte gemål både mig komma till Oranienbaum för att helsa på dem när jag kommer till Petersburg.

    Pietari Oranienbaum Emile de Chambure Georg Alexander Nikolaj II Natalia von Carlowa Barbara Andrejevna de Freedericksz
  • Jo jag har fått Ahrenbergs bref. – han hoppas deri att jag icke skall åtaga mig att måla Kejsarens porträtt (Vidolfa kan ju göra de herrligaste häststudier på villa Haga, de ha ju egen iswostchik) – men hvad skulle kan säga om jag åtog mig det. I hvarje fall kan jag få de bästa källor då jag känner Rjepin så väl, och dessutom kunde jag kanske få några seancer! Jag har lust att åtaga mig arbetet bara för ro skull! Då jag ändå under vintern tänker på något sätt göra fortune i Petersburg, får vore det ej ur vägen att ha ett godt porträtt af Kejsaren på min exposition!

    Pietari Villa Haga Widolfa Ahrenberg Johan Jacob Ahrenberg Ilja Repin
  • Talte jag om att jag skall måla Rabbe Wrede för Nyländska afdelningen? Med mina barnporträtt nu ha illustrationerna blifvit alldeles på efterkälken. Jag ryser när jag tänker på allt det jag har att göra och måste göra men det går nog om jag får vara lika rask och kry som hittills, ty jag måste säga att jag Gud vare Tack och lof nu känner mig innerligt väl disponerad och arbetsför mera än på många år. Hvaraf kommer detta? Det vet jag ej men det är ett faktum.

  • Från Ellan har jag haft ett brefkort som säger att pojken nu är alldeles rask igen, gud vare lof. Får se om han nu får vara frisk under de några veckor de äro qvar der i Schweitz.

    Sveitsi Erik Edelfelt Ellan de la Chapelle
  • Sedan pojkens sjukdom har jag ej tänkt på Roux. Jag vill dessutom sluta mina barnporträtt denna vecka innan jag börjar grubbla på hvad jag skall göra sedan. –

    Erik Edelfelt Émile Roux
  • Härom dagen träffade jag ministern grefve Muraview på boulevarden. Det var roligt att han talte med sådan i förtjusning om Koki, – han var synbart nöjd öfver att ha lyckats så honom till kammarjunkare och dannebrogsriddare på en gång. Han trodde att Koki skulle gå långt på "la carrière" ty sade han, han är taktfull, väluppfostrad och försigtig, och sade han, märker och ser långt mera än man tror. – Muraview yttrade sin beundran för fru Etter som uppfostrat sina söner så väl och som åtagit sig den enorma bördan af sin mans skulder. Han sade att gr. Schuwaloff hade sagt att han lånat omkr 200 000 rubel åt regements och tjenstekamrater – och att den enda som bryr sig om att betala ränta, och i allmänhet låtsar om skulden är fru Etter, hvaröfver Sch. också han uttryckt sin stora beundra och respekt.

    Emilie von Etter Nikolaj von Etter Pavel Andrejevitj Sjuvalov Michail Muravjev
  • – Ack hvad ni har det vackert på Haiko nu, lyckliga ni. Det käns litet tungt ibland att sitta här i den här ugnen och måla ostyriga pojkar när sirènerna blomma (kanske intet ännu) och midsommarsolen lyser dygnet om. "Om vintern går nog tabulan Euklides och grammatikan Blott man är flink och tro-o-gen :/: – Jag försöker nog vara flink och trogen men dessa porträtt ta ändå sin tid.

    Haikko Euklides
  • Det var ju för förligt sorgligt med Björksten och den operationen, och Aptis och så många andra derhemma!

    Björksten N.N.
  • Gud låte Er få vara friska och raska. Måtte Mamma rigtigt njuta af sommarn och Haiko och måtte mina flinka och trogna systrar hvila ut sig efter vinterns besvär. – kommer Acke Andersson så får Mamma se en klassik hvars make ej finnes. Han gör ett oblandadt fånigt intryck, men är rätt lustig. Au revoir, helsa alla på Haiko

    Haikko Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt Andersson
  • Finl. i XIX seklet ligger nu hos Mohrenheim, jag har fått löfte att i denna vecka få gå med den till Felix Faure.

    Félix Faure Arthur von Mohrenheim
  • Hos Fredericks var Wolkoff, målaren-amatören, Warinkas Heidens svärfar. Han är mäkta säker på sig och vi dispurterade i konst – han är något odräglig – jag går ej så långt som furstinnan Eristoff som igår sade om Wolkoff C'est l'être le plus assomant de la terre" – ingenting annat än engelskt duger för honom.

    Lev Alexandrovitj de Freedericksz Barbara Andrejevna de Freedericksz Maria Eristoff Volkov