Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

eskimåer landskap (fysiska helheter) militärer (personer) kolonisation sjukdom (tillstånd) aateli akatemiat diplomaatit henkilökuvat hotellit illalliset insinöörit instrumentit itävaltalaiset junat juomat juutalaiset keisarinnat kirjeet kreikkalaiset kulttuuri kuninkaalliset kuvataideoppilaitokset lapset (perheenjäsenet) matkat museot musiikki naiset näyttelyt osoitteet rautatiet saksalaiset samppanja seuraelämä sodat suomalaiset taidenäyttelyt taiteilijat tilaukset turkkilaiset ulkonäkö unkarilaiset vaatteet valokuvat varallisuus venäläiset

Petersburg, söndag 14 mars 1897
Älskad Mamma
Jag är rigtigt stolt öfver att jag kunnat bli resfärdig
till i morgon, tisdag morgon kl. 11 f.m är jag i Warschau
och jag hoppas jag ej behöfver stanna der mera än
högst 4 dagar. Etters tyckas ha ett ansvarskänsla
vis à vis mitt Warschaufarande – Fru Etter ser helt ångslig
ut när jag talar om att jag en tid ansåg det onödigt.
Efter allt hvad jag hört, isynnerhet af andra, är han
rätt skral, – och mycket förändrad. den goda fru Etter gick
så långt att hon sade "puisque vous passer par Warsowie
toukours quand vous à l'étranger" – oläsligt, – icke precis.
Friherrinnan Mengendorff tyckes visserligen vara glad
att jag far. Jag har varit der två gånger, fått så
många fotografier jag kan släpa med mig, får
dessutom hans uniform, sabel, ordensband m.m
med mig till Paris (han kommer väl aldrig att
bära dem mera, då han är lam i hela venstra sidan),
Så att nog göra de allt hvad de kunna för
att göra arbetet lätt för mig. I dag spelade
6 af barnen en balalaika orkester för mig – det
var rigtigt vackert, med en ensemble som hvilken
spansk oläsligt som helst. De ha 13 barn hos
Megendorffs och jag såg dem alla tretton oläsligt till bords

i dag. Hon målar, likasom hennes syster,
Grefvinnan Stackelberg (Matilda Wredes vän) båda
rätt bra. Det gör att de i alla fall ha litet bättre
reda på hvad konst är än vanliga Pburgare.
– Mina språng till Akademin ha tagit en
betydlig tid. Der har varit de rysligaste
tumult med eleverna, uppviglade af Kuindji
emot Tolstoy – alla ha berättat mig ordrikt
och råddigt som ryssarne kunna – utan att jag
fått annan "der langen Rede kuzer Sinn"
än att motparten var "des cochons". Jag tror dock
att Tolstoy har mera rätt än de andra. De
ta det verkligen för legert. Så min vän Kusnetzoff
som varit borta i Odessa månadtal, t.ex.
De flesta äro emot Tolstoj – men gubben Sokoloff
är för honom; Kuindji har fått afsked och
storfursten Wl. är "furieux". Inga princip
frågor i verlden – konstens intressen äro alldeles
främmande för denna underliga strid – endast
indisciplin som Tolstoy fogligt velat motarbeta.
– Det var en rigtig lisa att se den
tyskskottska aqvarellutställningen Arrangerad
af min vän unge Diagilew. Europa, Europa

älskade Europa, hvad jag åter beundrade Dig och
längtade till dig då jag såg detta! Finess och
Smak och gammal kultur det är ändå nå-
got! Här sakna de det ej, likasålitet som
Eskimåen saknar Pears soap. Denna utställning
diskuteras mycket och Societén går dit för att
finna det orimligt "Quies que c'iest? och
så det vanliga "Jag förstår mig visserligen
ej på konst, men jag tycker det är drafvel."
– Den senare delen af meningen gör ju den
förra fullkomligt onödig. Jag svarar derför
alla som fråga hvad jag tycka om den Diagilevska
utställning "admirable". Och färgen
d.v.s. en verkligt fin färg förstå de ej.
I de bästes t.ex. i Repins taflor fins
det alltid något af nianiornas och
padushkornas förfärligt, obarmhertigt
hjertlöst rosenröda, ett rosenrödt som
skär i nerverna som när man täljer kork
eller rifver med en spik mot en ruta.
– Nej, att lemna denna konstmetropol blir
ingen saknad för mig. Reuterskiöld undfägna
de mig med förfärligt mycket politik och

klagomål öfver utställningskomiten i Stock-
holm. Flickans porträtt tyckte jag rigtigt
om. – I afton ville de Rs att jag skulle
kl. 1/2 12 komma till Lövenörn som har
kalas för herrskapet Schack nej, jag
orkade ej klä om mig för att gå dans le
monde. Schacks såg jag i dag hos Etters –
de kommo från Enkekejsarinnan – han var
i dansk gardesuniform, ty han är löjtnant
hon mycket elegant – såg särdeles förnäm
ut, som det egnar och anstår kungligt blod.
De resa i morgon så att jag har sällskap
af dem till Wilna. Koki är förtjust att
komma till Paris, ehuru han visst får kno-
ga och skrifva der rätt mycket. 1200 frcs
har han i året och fria rum i själfva ambassaden.
Alla mena att hans carrière är gjort. – Enke-
kejsarinnan hade gråtit då hon med Koki
talte om grekiska kungafamiljen. – Märk
värdigt att opinionen här är så afgjordt
mot Grekland – fru Etters naturligtvis också –
Turkarne och stormakterna äro "sidimidimoj –
man söti bror" som i Ville Vallgrens visa – Hon
tycker naturligtvis att grekerna äro "horribles"
för att de äro en fara för freden.
I går var jag på middag hos Armfelts
för Cedercreutzarna och Kræmers. Friherrinnan
Kræmer är afgjodt grekiskt sinnad.
Oskar berättar få historier men upprepar
tre gånger hvarje historia för mera eftertrycks
skull. De reste i dag. Paul Etter kommer

kanske med till Warschau. Det vore bra roligt
dels för att den långa vägen då blefve helt treflig
dels emedan han är så lierad med Schuvaloffs. –
På tåget från Helsingfors i nattkupén var der
en Österrikisk ingeniör – Han sade mig efter
Walkeasaari: Im Bagagewagen habe ich einen
Kisten gesehen wo es "Edelfelt" und "tableaux"
darauf stand – sollte der berühmte Maler hier
auf dem Züge sein?, ich wollte ihn Sehen!" –
Stor presentation. Han hade sett mina taflor i
München. Jag är arg på mitt måleri (med undan-
tag af de två porträtten hos Reuterskiölds) och har
en brinnande lust att måla, måla bra, måla med
färg – mycket mindre lust har jag att exponera. Jag bör-
jar tycka att det är fint att ej ställa ut så
ofta. Lenbachs 15 porträtt här på Diagilews utställning
skulle ej ta sig så bra ut om man såga dem

alla ut-
ställningar. Ledsamt att jag ej fått se Repins ut-
ställning och den Samling som furstinnan Tenischeff
utställt. Hon är Diagilews vän och älskar Euro-
peisk konst – mycket rik. På tysk skottska utställ
ningen gick jag omkring med en ung fru, Diagilews

utmärkt vacker och söt. Hon var också "fond of
picture" och det var så roligt att se hur hon
rodnade af glädje framför något som var rigtigt
vackert i färgen. – Efter Armfelts var
jag hos Albert Benois och såg der en familj
från sydligaste Ryssland, tyska kolonister från
1700 talet Pfalz-Fein hette de. Mycket lutherskt
sinnade, mycket beresta och språkkunniga,
och många många gånger miljonärer. Deras
förmögenhet består i får. Då Esterhazy
den ungerske grefven, skröt för den härs
farfar öfver att han ägde hundra tusen får
sade tysken: det är ungefär så många
hundra jag har för att vakta mina får.
En 20 årig mycket söt flicka beskref
rigtigt poetiskt om steppen dernere, 30
verst utan ett träd eller en hydda, bara
gräs och boskap. Så var der en ung fru från
östligaste Sibirien, fast för ett år sedan
kom hon från denna landsort, men lemnar
ingenting öfrigt att önska i vesterländskt
koketteri. Lille Gadon var hos Benois
och frågade så mycket efter Er alla, talte om
Haiko som om ett Paradis, och bad om sina
helsningar. Efteråt gingo vi herrar på supé
till belgiske ingeniören Acker, der det
dracks champagne till kl. 3. Jo nog är
det Petersburgskt lif alltid. Hos Benois
är det då musik så det förslår. Alla spela
der fiol och piano. De sjunga och spela i
qvartett och äro eklektiska i sin musikaliska
smak som ryska äro d.v.s de tycka om allt

som låter bra utan att hänga upp sig på någon
skola eller rigtning.
Albert
Benois ha fått en
god och hedrande plats – han är utnämnd
eller skall utnämnas till direktör för det nya
Nationalmuseet som i höst skall invigas i
Michailoffska palatset. Han kommer nog
att vara på sin plats der. Det är roligt att
få dit en man som bl.a. är så vänligt
stämd mot Finland. Då jag kom in till
Benois' igår spelade och sjöngo de Suomis
sång piano, två fioler och tre sång-
stämmor med svenska ord – var det ej en
hyllning. Han har mycket bidragit att
i konstnärskretsar i Pburg stadfästa fin
narnes rykte som konstnärer. –
Nej nu går kl. till half två – jag skall upp
i morgon kl 7 och lemnar Mamma derföre
för att nästa gång skrifva från Warschau,
Hôtel de l'Europe. – Zichy, hos hvilken
jag åt middag i dag sade att jag skulle se jud-
qvarteret i Warschau samt rester af gammal
arkitektur. "Vous allez voir, il y a une culture
ancienne la – C'est bien la capitale d'un ancien
royaume, sade han.
Och nu godnatt, måtte Ni alla få vara
friska och raska – Besynnerligt att jag
ej fått något bref eller brefkort ännu. –
Helsa alla från Mammas egen
Atte.

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Jag är rigtigt stolt öfver att jag kunnat bli resfärdig till i morgon, Tisdag morgon kl. 11 f.m. är jag i Warschau och jag hoppas jag ej behöfver stanna der mera än högst 4 dagar.

    Varsova
  • Etters tyckes ha en ansvarskänsla vis à vis mitt Warschaufarande – fru Etter ser helt ängslig ut när jag talade om att jag en tid ansåg det onödigt. Efter allt vad jag hört, isynnerhet af andra, är han rätt skral, – och mycket förändrad. Den goda fru Etter gick så långt att hon sade "puisque vous passez par Warsowie toujours quand vous à l'étranger" – pardon, – icke precis.

    Varsova Emilie von Etter Pavel Andrejevitj Sjuvalov
  • Friherrinnan Meyendorff tyckes verkligen vara glad öfver att jag far. Jag har varit der två gånger, fått så många fotografier jag kan släpa med mig, får dessutom hans uniform, sabel, ordensband m.m. med mig till Paris (han kommer väl aldrig att bära dem mera, då han är lam i hela venstra sidan), så att nog göra de allt hvad de kunna för att göra arbetet lätt för mig.

    Pariisi Elena Pavlovna Meyendorff
  • Hon målar, likasom hennes syster, Grefvinnan Stackelberg (Matilda Wredes vän) båda rätt bra. Det gör att de i alla fall ha litet bättre reda på hvad konst är än vanliga Pburgare.

    Elena Pavlovna Meyendorff Thekla Pavlovna Stackelberg Mathilda Wrede
  • Mina språng till Akademin ha tagit en betydlig tid. Der har varit de rysligaste tumult med eleverna, uppviglade af Kuindji emot Tolstoy – alla ha berättat mig ordrikt och råddigt som ryssarne kunna – utan att jag fått annan "der langen Rede kuzer Sinn" än att motparten var "des cochons". Jag tror dock att Tolstoy har mera rätt än de andra. De ta det verkligen för legert. Så min vän Kusnetzoff som varit borta i Odessa månadtal, t.ex. De flesta äro emot Tolstoj – men gubben Sokoloff är för honom; Kuindji har fått afsked och storfursten Wl. är "furieux". Inga principfrågor i verlden – konstens intressen äro alldeles främmande för denna underliga strid – endast indisciplin som Tolstoy fogligt velat motarbeta.

    Odessa Ryska konstakademien Archip Kuindzji Nikolaj Dmitrievitj Kuznetsov Pjotr Petrovitj Sokolov Ivan Ivanovitj Tolstoj Vladimir Alexandrovitj
  • Det var en rigtig lisa att se den tyskskottska aqvarellutställningen Arrangerad af min vän unge Diagilew. Europa, Europa älskade Europa, hvad jag åter beundrade dig och längtade till dig då jag såg detta! Finess och Smak och gammal kultur det är ändå något! Här sakna de det ej, likasålitet som Eskimåen saknar Pears soap. Denna utställning diskuteras mycket och Societén går dit för att finna det orimligt "Quies que c'iest? och så det vanliga "Jag förstår mig visserligen ej på konst, men jag tycker det är drafvel." – Den senare delen af meningen gör ju den förra fullkomligt onödig. Jag svarar derför alla som fråga hvad jag tycka om den Diagilevska utställning "admirable". Och färgen d.v.s. en verkligt fin färg förstå de ej. I de bästes t.ex. i Repins taflor fins det alltid något af nianiornas och padushkornas förfärligt, obarmhertigt hjertlöst rosenröda, ett rosenrödt som skär i nerverna som när man täljer kork eller rifver med en spik mot en ruta.

    Eurooppa Sergej Pavlovitj Djagilev Ilja Repin
  • Nej, att lemna denna konstmetropol blir ingen saknad för mig.

  • Reuterskiöld undfägnade mig med förfärligt mycket politik och klagomål öfver utställningskomiten i Stockholm. Flickans porträtt tyckte jag rigtigt om.

    Tukholma Louise Reuterskiöld Lennart Reuterskiöld
  • I afton ville de Rs att jag skulle kl. 1/2 12 komma till Lövenörn som har kalas för herrskapet Schack nej, jag orkade ej klä om mig för att gå dans le monde.

    Lovisa Reuterskiöld Poul de Løvenørn Lennart Reuterskiöld Frands Brockenhuus-Schack Dagmar Louise Brockenhuus-Schack
  • Schacks såg jag i dag hos Etters – de kommo från Enkekejsarinnan – han var i dansk gardesuniform, ty han är löjtnant hon mycket elegant – såg särdeles förnäm ut, som det egnar och anstår kungligt blod. De resa i morgon så att jag har sällskap af dem till Wilna.

    Vilna Maria Fjodorovna Emilie von Etter Frands Brockenhuus-Schack Dagmar Louise Brockenhuus-Schack
  • Koki är förtjust att komma till Paris, ehuru han visst får knoga och skrifva der rätt mycket. 1200 frcs har han i året och fria rum i själfva ambassaden. Alla mena att hans carrière är gjort.

    Pariisi Nikolaj von Etter
  • Enkekejsarinnan hade gråtit då hon med Koki talte om grekiska kungafamiljen. – Märkvärdigt att opinionen här är så afgjordt mot Grekland – fru Etters naturligtvis också – Turkarne och stormakterna äro "sidimidimoj – man söti bror" som i Ville Vallgrens visa – Hon tycker naturligtvis att grekerna äro "horribles" för att de äro en fara för freden.

    Kreikka Maria Fjodorovna Emilie von Etter Nikolaj von Etter Ville Vallgren
  • I går var jag på middag hos Armfelts för Cedercreutzarna och Kræmers. Friherrinnan Kræmer är afgjodt grekiskt sinnad. Oskar berättar få historier men upprepar tre gånger hvarje historia för mera eftertrycks skull. De reste i dag.

    Sofia von Kræmer Emilia Maria Sofia Cedercreutz (epävarma yhteys) Nadine Armfelt Carl Alexander Armfelt Emil Cedercreutz (epävarma yhteys) Oskar von Kræmer
  • Paul Etter kommer kanske med till Warschau. Det vore bra roligt dels för att den långa vägen då blefve helt treflig dels emedan han är så lierad med Schuvaloffs.

    Varsova Paul von Etter Pavel Andrejevitj Sjuvalov
  • På tåget från Helsingfors i nattkupén var der en Österrikisk ingeniör – Han sade mig efter Walkeasaari: Im Bagagewagen habe ich einen Kisten gesehen wo es "Edelfelt" und "tableaux" darauf stand – sollte der berühmte Maler hier auf dem Züge sein?, ich wollte ihn Sehen!" – Stor presentation. Han hade sett mina taflor i München.

    Helsinki München Valkeasaari / Beloostrov
  • Jag är arg på mitt måleri (med undantag af de två porträtten hos Reuterskiölds) och har en brinnande lust att måla, måla bra, måla med färg – mycket mindre lust har jag att exponera. Jag börjar tycka att det är fint att ej ställa ut så ofta. Lenbachs 15 porträtt här på Diagilews utställning skulle ej ta sig så bra ut om man såga dem på alla utställningar.

    Sergej Pavlovitj Djagilev Lovisa Reuterskiöld Franz von Lenbach Lennart Reuterskiöld
  • Ledsamt att jag ej fått se Repins utställning och den Samling som furstinnan Tenischeff utställt. Hon är Diagilews vän och älskar Europeisk konst – mycket rik.

    Sergej Pavlovitj Djagilev Ilja Repin Maria Klavdijevna Tenisjeva
  • På tysk skottska utställningen gick jag omkring med en ung fru, Diagilews utmärkt vacker och söt. Hon var också "fond of picture" och det var så roligt att se hur hon rodnade af glädje framför något som var rigtigt vackert i färgen.

    Sergej Pavlovitj Djagilev
  • Efter Armfelts var jag hos Albert Benois och såg der en familj från sydligaste Ryssland, tyska kolonister från 1700 talet Pfalz-Fein hette de. Mycket lutherskt sinnade, mycket beresta och språkkunniga, och många många gånger miljonärer. Deras förmögenhet består i får. Då Esterhazy den ungerske grefven, skröt för den härs farfar öfver att han ägde hundra tusen får sade tysken: det är ungefär så många hundra jag har för att vakta mina får. En 20 årig mycket söt flicka beskref rigtigt poetiskt om steppen dernere, 30 verst utan ett träd eller en hydda, bara gräs och boskap. Så var der en ung fru från östligaste Sibirien, fast för ett år sedan kom hon från denna landsort, men lemnar ingenting öfrigt att önska i vesterländskt koketteri. Lille Gadon var hos Benois och frågade så mycket efter Er alla, talte om Haiko som om ett Paradis, och bad om sina helsningar. Efteråt gingo vi herrar på supé till belgiske ingeniören Acher, der det dracks champagne till kl. 3. Jo nog är det Petersburgskt lif alltid.

    Pietari Venäjä Siperia Haikko Nadine Armfelt Acker Carl Alexander Armfelt Albert Benois Esterházy Gadon Pfalz-Fein
  • Hos Benois är det då musik så det förslår. Alla spela der fiol och piano. De sjunga och spela i qvartett och äro eklektiska i sin musikaliska smak som ryska äro d.v.s de tycka om allt som låter bra utan att hänga upp sig på någon skola eller rigtning.

    Albert Benois
  • Albert Benois ha fått en god och hedrande plats – han är utnämnd eller skall utnämnas till direktör för det nya Nationalmuseet som i höst skall invigas i Michailoffska palatset. Han kommer nog att vara på sin plats der. Det är roligt att få dit en man som bl.a. är så vänligt stämd mot Finland. Då jag kom in till Benois' igår spelade och sjöngo de Suomis sång piano, två fioler och tre sångstämmor med svenska ord – var det ej en hyllning. Han har mycket bidragit att i konstnärskretsar i Pburg stadfästa finnarnes rykte som konstnärer.

    Suomi Pietari Alexander III:s kejserliga museum för rysk konst Albert Benois
  • Nej nu går kl. till half två – jag skall upp i morgon kl 7 och lemnar Mamma derföre för att nästa gång skrifva från Warschau, Hôtel de l'Europe.

    Varsova Hôtel de l'Europe Alexandra Edelfelt
  • Zichy, hos hvilken jag åt middag i dag sade att jag skulle se judqvarteret i Warschau samt rester af gammal arkitektur. "Vous allez voir, il y a une culture ancienne la – C'est bien la capitale d'un ancien royaume, sade han.

    Varsova Mihály Zichy
  • Och nu godnatt, måtte Ni alla få vara friska och raska – Besynnerligt att jag ej fått något bref eller brefkort ännu. – Helsa alla från Mammas egen Atte.

    Alexandra Edelfelt