Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

rättsfall transportmedel sjukdom (tillstånd) metro aikakauslehdet arkkitehdit arkkitehtuuri hotellit Jumala kaiverrukset kalusteet kansanluonne kaupungit kevät kihlaus kuljetus kuolema kuvitus maailmannäyttelyt museot näyttelyt onnettomuudet pääsiäinen patsaat politiikka puolalaiset ranskalaiset sää suomalaiset taidenäyttelyt täysihoitolat turkit vaatteet venäläiset vesimittarit (luteet) vuodenajat

Paris 28. (jag tror det är den 28, onsdag är
det i alla fall) mars 1900
Älskade Mamma,
Min snufva börjar nu gå om sedan jag i
allt följt Berthas kloka ordinationer.
Jag följde henne till Karin
Elsa
Born och träffar
henne i afton igen till middagen. Bertha
har icke allenast stått mig bi med karameller
kinin, terpentin och råd och dåd samt
men
isynnerhet med det helsobringande hån
som mera än allt annat verkar upp-
stramande på mig. Jag har naturligtvis varit
ute under hela denna snufva, icke någon
slags influenza, utan en ren, rinnande,
klassisk snufva. Jag har några dagars
ledighet nu emedan snickarena arbeta
i den sal som engång skall blifva
de finska konstverkens, och som aldrig
från början varit ämnad till tafvel-
utställningslokal. Jag valde den ändå
emedan den är alldeles skild från
den ryska. Vi får dela den med polacker-
na. Som den ligger åt söder och
har sidoljus blir der sol hela dagen –
får se huru vi skola kunna afhjelpa
detta. Emellertid är jag mycket nöjd
med att ha Mr Jouanne som medhjelpare.

han har från börjat varit arbetare,
sedan chef de Sevice 1889 och vid alla
Champ de Marsutställningar, och har
den största erfarenheten i Paris då
det gäller expositioner. – Jag har tills
vidare kommit mycket bra öfverens
med ryssarne Loboykoff och Wiesel, båda
två i högsta grad beroende af min
erfarenhet. Wiesel är mycket hygglig
och erkänner när som helst finnarnes
öfverlägsenhet i artistiska ting. –
Så här se salarna ut

Då nu rotundans enda stora fönster tills
vidare saknar bågar och glas och endast
är behängdt med bastmattor kan man
naturligtvis ej bedöma ljuset det minsta;
derför vet jag ännu ej om vi finnar ta
rotundan och halfa salen eller om vi
taga afdelningen A. C D E B. der väggen
X är mycket god. – Jag låter bekläda
allt trävirke på de utskjutande skärmar-
na med oblekt tyg som jag senare låter
måla. Saarinen har komponerat en
fris som vi i trafarett måla på skär-
marna öfverst. – Otäckt är att inne i
muren vid Y finnas en massa afträden
som jag nödvändigt vill ha stängda, ty
det går ej an att folk springer dit
bakom våra finska taflor. Man får
ej tag i någon menniska här och
jag får väl vända mig till öfverkukku
Picard för denna sak. Arkitekten
säger att han icke har annat att göra
än leverera byggnaden efter ritningen.
Dessa skärmar hålla nu på att
byggas a och b äro redan färdiga och
de öfriga fås (lofvas åtminstone) till
lördag. – Våra finska taflor äro
alla här i god ordning intet
fel på dem. De stå uppställda i lådor-
na i källaren. Värre är det med panneau
erna till paviljongen – de äro borta.

Sanmark är afsändare och Runeberg adressat.
Jag är så lycklig att jag ej har någon slarfva
i det byket. – Paviljongen väcker
allmän förtjusning. Direktören för
tidskriften Art et Decoration har lofvat
skrifva en skild artikel om vår finska
paviljong. Jag har möte med honom
och Saarinen der i morgon. Soulié sade
ordagrannt: C'est ce qu'il y a de mieux
dans toute l'Exposition, och det är ej
så litet då man tänker på de hundrade
byggnader som äro uppförda enkom för
utställningen. Faktiskt är en hel ny stad
uppbyggd ut i Seinen, ett Venedig
som räcker så långt ögat når. Det
är isynnerhet om kvällen alldeles
feeriskt, ty då ser man ej de många
barbariska detaljerna. Det hela verkar
som en sagostad, bizarrt och pittoreskt,
men består ej för en lugn artistiskt pröfning
Det är ändå bankirtidehvarfvets arkitektur.
Sak samma huru det är, bara det
verkar förbluffande och rikt. Usch en
sådan tid vi lefva i! Längst borta
på invalidhotellets facad rider Louis
XIV. Han har alltid varit led för
mina ögon, le roi soliel, men nu,
då hans stenögon och mina råkades
då vi skådade öfver all denna grannlåt
med samma förakt kände jag en slags

sympati för den som ändå skapat
Versailles och förstod att uppskatta
Molière.
"Es sind nicht die alten Franzosen mehr
Auch tragen Sie andere Hosen"
låter Heine Vater Rhein säga.
Hvart har den franska enkelheten,
stilen, smaken tagit vägen? Det är
ändå herrligt med bildande konst, den
kan ej ljuga. Och allt detta här
talar ändå om Panama och Dreyfus-
saken och pengar och aktier och jobberi
så tydligt att inga granna fraser
någonsin kunna öfverskyla dekadensen.
Då står vår lilla, mycket lilla finska
kyrka der, med ädelhet i hvarje linje,
med stil i hvarje detalj och talar om
ett fattigt folk som lidit och sjungit sig
fram till denna enkla skönhet som
man sakna öfverallt annorstädes i denna
karnavalsorgie.
Omöjligt, absolut omöjligt tyckes det
mig vara att få allt detta färdigt till den
13 på aftonen. Öppnandet skall nämligen
ske den 14, påskaftonen, då den 15 är påsk-
dag. Hvad är det nu också för fånighet
att brådska? Den 15 är ju ingen historisk
dag och alla utställningar hittils ha öppnats
i Maj. ―

B. har det mycket bra i sin pension.
Hon har slutit sig till två mycket hyggliga
svenskor fröknarna Bennett och deras
guvernant fr. Johansson. De äro fader
och moderlösa och ha endast en gammal
styffar, grefve Ehrensvärd, som lär vara mycket
afsigkommen (bror till Albert Ehrensvärd, tror
jag) den yngre fr. Bennett ser mycket
bra ut. En ryska, född Obolensky, är
rätt tillgjord liflig – B. tål henne ej.
fröken Baltscheffsky är snäll och i Mintu Brandts
stil hvad naiviteten beträffar. Jag äter
ofta middag der. Bs rum är rätt varmt
ty köksmuren värmer.
Rysligt förargligt är det att Sparre ej
kommer. Jag har ingen annan än
den flegmatiska Gebhardt att hålla
mig till och sedan, framför allt Ville
Vallgren, som har en utmärkt förmåga
att arrangera.
Bara det ville bli varmt och vårlikt!
man är alldeles ur humör med denna
köld och detta drag!
– Det var jag rysligt med Klippans
brand och Nybergs död! Hvad betyder
detta? Skada för Helsingfors att ej ha
det vackra värdshuset der.

t
Jag hoppas staden styr om att det
byggs upp igen!
Westzynthius förlofning har gladt oss.
han är en mycket hygglig menniska
fast han är sjuklig.
Brander, skräddaren från London var
här och åtog sig att skyla min
nakenhet. – Med pelsar blir det
ändå för varmt att gå, det konsta
terade jag i går och förrgår. I går
voro B. och jag på Louvren. Der
är också allting opp och nedvändt
De skola nu för första gånger försöka
att systematisera uppställningen
der. Paris är jämmerligt nu.
Alla gator upprifna och afspärrade
Stora gapande hål i gatorna – stationen
till den underjordiska jernvägen, som
faktiskt ej blir färdig till Utställningens
öppnande.
Gud ske lof för att Ni fått vara
friska och raska. Vi vore förfärligt
olyckliga och oroliga om ni hade det
minsta fel. – Afundas icke vår vår,
ty vi ha ingen. Helsa alla hjertligt
från Mammas Atte.
Telefonera till Wenzel Hagelstam att plåten till
raderingen af fru Mascha finnas hos Tilgmann.

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Min snufva börjar nu gå om sedan jag i allt följt Berthas kloka ordinationer. Jag följde henne till Elsa Born och träffar henne i afton igen till middagen. Bertha har icke allenast stått mig bi med karameller kinin, terpentin och råd och dåd men isynnerhet med det helsobringande hån som mera än allt annat verkar uppstramande på mig. Jag har naturligtvis varit ute under hela denna snufva, icke någon slags influenza, utan en ren, rinnande, klassisk snufva.

    Berta Edelfelt Elsa von Born
  • Jag har några dagars ledighet nu emedan snickarena arbeta i den sal som engång skall blifva de finska konstverkens, och som aldrig från början varit ämnad till tafvel-utställningslokal. Jag valde den ändå emedan den är alldeles skild från den ryska. Vi får dela den med polackerna. Som den ligger åt söder och har sidoljus blir der sol hela dagen – får se huru vi skola kunna afhjelpa detta.

  • Emellertid är jag mycket nöjd med att ha Mr Jouanne som medhjelpare. han har från börjat varit arbetare, sedan chef de Sevice 1889 och vid alla Champ de Marsutställningar, och har den största erfarenheten i Paris då det gäller expositioner.

    Pariisi Marsfältet Jouanne
  • Jag har tills vidare kommit mycket bra öfverens med ryssarne Loboykoff och Wiesel, båda två i högsta grad beroende af min erfarenhet. Wiesel är mycket hygglig och erkänner när som helst finnarnes öfverlägsenhet i artistiska ting.

    Valerian Lobojkov Emil Wiesel
  • Illustration: bottenplan av salen. Så här se salarna ut. Då nu rotundans enda stora fönster tills vidare saknar bågar och glas och endast är behängdt med bastmattor kan man naturligtvis ej bedöma ljuset det minsta; derför vet jag ännu ej om vi finnar ta rotundan och halfa salen eller om vi taga afdelningen A. C D E B. der väggen X är mycket god. – Jag låter bekläda allt trävirke på de utskjutande skärmarna med oblekt tyg som jag senare låter måla. Saarinen har komponerat en fris som vi i trafarett måla på skärmarna öfverst. – Otäckt är att inne i muren vid Y finnas en massa afträden som jag nödvändigt vill ha stängda, ty det går ej an att folk springer dit bakom våra finska taflor. Man får ej tag i någon menniska här och jag får väl vända mig till öfverkukku Picard för denna sak. Arkitekten säger att han icke har annat att göra än leverera byggnaden efter ritningen. Dessa skärmar hålla nu på att byggas a och b äro redan färdiga och de öfriga fås (lofvas åtminstone) till lördag.

    Eliel Saarinen Alfred Picard
  • Våra finska taflor äro alla här i god ordning intet fel på dem. De stå uppställda i lådorna i källaren. Värre är det med panneauerna till paviljongen – de äro borta. Sanmark är afsändare och Runeberg adressat. Jag är så lycklig att jag ej har någon slarfva i det byket.

    Robert Runeberg Carl Gustaf Sanmark
  • Paviljongen väcker allmän förtjusning. Direktören för tidskriften Art et Decoration har lofvat skrifva en skild artikel om vår finska paviljong. Jag har möte med honom och Saarinen der i morgon. Soulié sade ordagrannt: C'est ce qu'il y a de mieux dans toute l'Exposition, och det är ej så litet då man tänker på de hundrade byggnader som äro uppförda enkom för utställningen.

    Eliel Saarinen Gustave Soulier
  • Faktiskt är en hel ny stad uppbyggd ut i Seinen, ett Venedig som räcker så långt ögat når. Det är isynnerhet om kvällen alldeles feeriskt, ty då ser man ej de många barbariska detaljerna. Det hela verkar som en sagostad, bizarrt och pittoreskt, men består ej för en lugn artistiskt pröfning Det är ändå bankirtidehvarfvets arkitektur. Sak samma huru det är, bara det verkar förbluffande och rikt. Usch en sådan tid vi lefva i! Längst borta på invalidhotellets facad rider Louis XIV. Han har alltid varit led för mina ögon, le roi soliel, men nu, då hans stenögon och mina råkades då vi skådade öfver all denna grannlåt med samma förakt kände jag en slags sympati för den som ändå skapat Versailles och förstod att uppskatta Molière.

    Versailles Venetsia Seine Hôtel des Invalides Molière Ludvig XIV
  • "Es sind nicht die alten Franzosen mehr Auch tragen Sie andere Hosen" låter Heine Vater Rhein säga. Hvart har den franska enkelheten, stilen, smaken tagit vägen? Det är ändå herrligt med bildande konst, den kan ej ljuga. Och allt detta här talar ändå om Panama och Dreyfussaken och pengar och aktier och jobberi så tydligt att inga granna fraser någonsin kunna öfverskyla dekadensen. Då står vår lilla, mycket lilla finska kyrka der, med ädelhet i hvarje linje, med stil i hvarje detalj och talar om ett fattigt folk som lidit och sjungit sig fram till denna enkla skönhet som man sakna öfverallt annorstädes i denna karnavalsorgie.

    Panama Heinrich Heine Alfred Dreyfus Rhein
  • Omöjligt, absolut omöjligt tyckes det mig vara att få allt detta färdigt till den 13 på aftonen. Öppnandet skall nämligen ske den 14, påskaftonen, då den 15 är påskdag. Hvad är det nu också för fånighet att brådska? Den 15 är ju ingen historisk dag och alla utställningar hittils ha öppnats i Maj.

  • B. har det mycket bra i sin pension. Hon har slutit sig till två mycket hyggliga svenskor fröknarna Bennett och deras guvernant fr. Johansson. De äro fader och moderlösa och ha endast en gammal styffar, grefve Ehrensvärd, som lär vara mycket afsigkommen (bror till Albert Ehrensvärd, tror jag) den yngre fr. Bennett ser mycket bra ut. En ryska, född Obolensky, är rätt tillgjord liflig – B. tål henne ej. fröken Baltscheffsky är snäll och i Mintu Brandts stil hvad naiviteten beträffar. Jag äter ofta middag der. Bs rum är rätt varmt ty köksmuren värmer.

    Berta Edelfelt Helmina Brandt Lovisa Bennet Madeleine Bennet Gösta Ehrensvärd Albert Ehrensvärd Obolenskij Baltscheffsky
  • Rysligt förargligt är det att Sparre ej kommer. Jag har ingen annan än den flegmatiska Gebhardt att hålla mig till och sedan, framför allt Ville Vallgren, som har en utmärkt förmåga att arrangera.

    Louis Sparre Ville Vallgren Albert Gebhard
  • Bara det ville bli varmt och vårlikt! man är alldeles ur humör med denna köld och detta drag!

  • Det var jag rysligt med Klippans brand och Nybergs död! Hvad betyder detta? Skada för Helsingfors att ej ha det vackra värdshuset der. Jag hoppas staden styr om att det byggs upp igen!

    Helsinki Klippan (epävarma yhteys) Nyberg
  • Westzynthius förlofning har gladt oss. han är en mycket hygglig menniska fast han är sjuklig.

    Woldemar Westzynthius
  • Brander, skräddaren från London var här och åtog sig att skyla min nakenhet. – Med pelsar blir det ändå för varmt att gå, det konstaterade jag i går och förrgår.

    Lontoo Brander
  • I går voro B. och jag på Louvren. Der är också allting opp och nedvändt De skola nu för första gånger försöka att systematisera uppställningen der.

    Louvren Berta Edelfelt
  • Paris är jämmerligt nu. Alla gator upprifna och afspärrade Stora gapande hål i gatorna – stationen till den underjordiska jernvägen, som faktiskt ej blir färdig till Utställningens öppnande.

    Pariisi
  • Gud ske lof för att Ni fått vara friska och raska. Vi vore förfärligt olyckliga och oroliga om ni hade det minsta fel. – Afundas icke vår vår, ty vi ha ingen. Helsa alla hjertligt från Mammas Atte.

    Alexandra Edelfelt
  • Telefonera till Wenzel Hagelstam att plåten till raderingen af fru Mascha finnas hos Tilgmann.

    Wentzel Hagelstam Ferdinand Tilgmann Marie Hagelstam