Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

ålänningar hattar keramik bulgarer hebreiska ansiomerkit ateljeet juhlat Jumala juutalaiset kalenterit Kalevala kansalliseepokset kielet kirjeet kuninkaalliset kuninkaat kunniamerkit linnat liput maailmannäyttelyt matkat mitalit näyttelijät palvelusväki presidentit ranskalaiset ruotsalaiset sää sähkeet sanomalehdet seuraelämä suomen kieli taiteilijat tanskalaiset tanssiaiset teatteritaide valamiehet

Paris 15 juni 1900 kl. 1/2 11 e.m
Älskade Mamma,
Om jag utan vidare förklaringar skulle berätta hvad vi
för ögonblicket göra allesamman, så skulle Mamma tro
sig ha att göra med idel rubbade personer. Ellan
och Mario Krohn äro upp i det illuminerade Eiffel-
tornet, Kicki och Missi äro på theatern och se –
l'Aiglon, efter Kickis eget val, Krohn läser Nornan
från 1890 och jag författar ett bref till le Président
de la Republique. Först och främst ser Mamma
att Ellan och Kicki ännu äro här. Ténischeffs monster
bjudning om söndag och en invitation till en minister
bal ha gjort att Ellan förlängt sin vistelse här med
en vecka. Ellan ligger i ateliern. Kicki och Missi i
den lilla ateliern. Krohn och Mario i den undre
ateliern och jag kinesar i Mueniers atelier, sedan
jag fått telegrafisk tillåtelse dertill. Kicki har
med ens blifvit mycket mondän. 2 gånger
skulle han få gå på teatern och var första gången
efter eget val och såg Mme Sans Gène, och har nu
tiggt och bedt om att få se I'Aiglon – han
bryr sig om ingenting annat säger han. Missi och
han skola komma hem på tu man hand i droska
från Sarah Bs teater som ligger vid Chatelet. Krohn
är mycket upptagen af sin jury, der han är vice-
president, och tar denna värdighet, som allting,

ytterst grundligt och allvarligt. Jag är säker
på att han ensam arbetar mera än hela
ceramikjuryn tillsammantagen! Han var trött
i kväll och sökte bland husets bundna bokför-
råd ut Nornan som säkrast sömngifvande.
Jag är mycket lycklig att nu få se honom
litet mera. Vi resa alla morgnar kl. litet
efter 8 tillsammans till juryn. Mario är redan
mycket hemmastadd i utställningen, är en öfver-
dängare i fadrens alla fack och talar med
Krohn om fabriksmärken och pate tendre och
Meissen och Sèvres så att det låter som hebreiska
för mig. – Hela dagen d.v.s. den ringa del
deraf som juryn lemnat mig öfrig, har jag
användt att springa efter en bjudning på
middag till Loubet för i morgon som alla
andra jurymen fått
sedan en vecka
utom Repin och jag, hvilket
ju bevisar att de 160 tschinovnikorna och 80
judarne på kommissariatet icke äro mönstergilla
hvad ordning beträffar. Då jag ändtligen kom
hem hade en betjent från Elyseen suttit här
och väntat en timme på svaret, som jag nu, under
munter kritik från Herrarne Krohn och Ellan fått
lof att skrifva till M. Loubet – ja till hvem
skall jag skrifva. Han har bjudit mig, och intet
vet jag ju hvad hejdukarna och byråerne heta.
Till 1, 2 och 3 sitta vi i Juryn och sedan man då

fått mat i sig någonstans på utställningen, är
man rätt omöjlig för något ordentligt arbete.
I dag mötte jag i finska paviljongen först en
högst originel ålendsk äldre fru, som bodde i
Petersburg – såg ut som en handtverkarfru,
pladdrande, reflekterande och kriticerande på
det befängdaste sätt, så herrskapet Julius
Osberg, så general Lindfors, så Coquelin med
hvilken jag visiterade tyska paviljongen och
dess franska konstskatter. Så kom Ellan och
JB. Pasteur med fru, hvilka vi stämt möte med.
Med dem voro vi i engelska paviljongen, som
är mycket karakteristisk, inrättad som den
är till boning åt prinsen af Wales, som kommer
hit en af dagarna. Der finnas de herrligaste
taflor af Reynolds, Gainsborough, Romney,
Turner m.fl. Hela huset är mycket karakteristiskt
engelskt, icke så mycket Studioaktigt som
genuint engelskt, gammaldags med rum kopierade
från slott på landet, allt patent som Morbror G.
skulle ha sagt.
Ni vet af tidningarne att Gallén och Järnefelt
fått guldmedalj – med många röster. Af ryssar
endast Korovin och Maliavin, två unga, under
det Wasnetzoff och Wl. Makowsky föllo igenom
med glans. Berta kan inse huru det måste
svida i de gamla akademisternas minnen. Nu gäller
det att få 2dra medaljen åt Halonen, Wester-
holm och Enckell, och i morgon kl. 1/2 9 skall

jag igen vara beredd till kamp. Några stora
orättvisor har juryn på sitt samvete – men
hvad skall man göra, då det finnes så många
falska gossar i juryn och röstningen sker
med slutna sedlar. Gerôme är en utmärkt
president, mycket bättre än engelsmannen Davis,
som tar vid då G. icke orkar mera eller är för-
hindrad. Utlänningarna ha ingenting att klaga
öfver – jag tycker de ha fått flere medaljer än
de förtjena. Ville Vallgren fick guldmedelj
åt sin bulgar, Markovicki, och hela juryn
applåderade ironiskt: Vive la Bulgarie, vive Vall-
gren. Vissa menniskor gå ej så t.ex. Chartran,
i Sverige R. Bergh (denna gång) i Danmark Ham-
mershöy som fransmännen icke rigtigt förstå sig på.
Jag hoppas innerligt att detta gräsligt ansträngande
arbete (att rösta på tusentals namn, summera röster-
na, kollationen o.d) måtte ta slut inom 14 dagar. I detta
fall som i många andra har jag det goda med-
vetandet att jag tagit på mig detta allsicke för
egen skull utan för landsmännens. Början visar ett
godt resultat. Jag lär ha varit så vältalig
i paviljongen då jag talade om Gallens målningar
och Kalevala för juryn, att Besnard talat derom
i ett sällskap der Gaston Deschamps från Figaro var.
Denne blef i sin tur så lifvad att han stämt möte med
mig om Måndag för att tala om saken och möjligen
göra en ledare i figaro om dessa bilder. (A propos,
Enckell har kommit, var här i går – såg rask ut
men har lemnat sina saker i Chartres – hvarför?!

häromdagen, i tisdag voro vi hela familjen
bjudna på middag till gamla Mme Pasteur,
och det var uttryckligen tillsagt att
Kiki skulle följa med. Han var litet gene-
rad men mycket lämplig och lyckad, svarade
ordentligt på alla frågor och tycktes resonnera
med Loulou Vallery R. vid det lilla spelmans-
bord der de sutto. Kicki var mycket stolt
att bli tagen så der på allvar som utländsk
skolgosse och redogjorde ganska bra för
deras kurser derhemma. Och nu är den
lilla token på theatern och ser Sarah Bernhardt
som B. ej såg – Jag hoppas han kan redogöra
för henne väl om allting. Jag tror att
K. småningom börjar längta till mera landtliga
förhållanden, som han ju får i Schweitz.
Under Ellans frånvaro var han engång
på Combat Naval med Conciergens barn
Den store gossen, Alphonse, vaktmästare i
finska paviljongen rutschade med honom
i le Cauase en annan barack här i närheten,
och Kicki var mycket uppbyggd. På gatorna
här är han mycket vaken och reder sig, Gud
ske lof, rätt väl. När han måste så kan han
nog hålla tankarna tillsammans.
Hos Mme de la Roche-Aymond var jag (Ellan
hittade på en pretext) på middag med Stackelbergs
en fru bredvid sofvit sade att Sarah skrek att Réjane var bra mycket bättre!

Der var det mycket gemytligt och trefligt,
och alla talade med sådan saknad och
värme om B, som, décidément, har en
afgjord pariser succès. Jag skall skicka
till B. matsedeln (ypperlig för resten) på
hvilken alla närvarande skrefvo sina namn
och der grefvinnan S. skref: "Th. Stackelberg
aina muistaa Bertouchka." Skulle Mamma,
efter Kickis lektioner kunna skrifva så mycken
finska? – Madame Menard hade frågat
mycket efter B af fru Nolegsen. När
B. kommer igen hit och det gör hon
un jour ou l'autre får hon se huru trogna
hennes vänner varit – det äro de verkligen
här.
Roligt är att Krohn är så mycket, mycket
raskare. Han ställde sig i spetsen för en
middag för Thaulow i går, der det var 15 personer
och mycket roligt. Vi hade allt möjligt
skoj för oss. bl.a. höllos tal så att alla
herrarne talade den ena efter den andra –
Jag som slutade hade le beau rôle och
kunde göra allt detta skoj litet rörande.
Så hade Grönvold lagat ihop amerikanska
bref som sågo absolut autentiska
Lördag morgon: Kicki kom hem från l'Aiglon, ville ej medgifva att det varit långtråkigt, men talade om att

ut, med beställningar på Thaulow Collectionen
på minst 50 taflor till museet i Minnea
polis, St Louis o.s.v. – 10 sådana bref
(med tryckta stämplar – hur hade han fått
dem) kommo under aftonens lopp,
och underligt nog märkte Thaulow
skojet först vid det 4. De två första
stoppade han med en betydelsefull blick i
fickan sedan han läst dem mycket omorgs-
fullt. – Jag hade ritat matsedeln en
jord glob fullstucken med små "rene norske
flag" och krönt af Thaulows nu historisk
vordna amiralsmössa, som B. nog
känner. Tänk att den tokiga menniskan
på Loubets soirée för Kungen uppträdde i
frack och ordnar och denna kommodors-
mössa under armen! – Snart få vi väl
ett Zornkalas också. Vi lefva verkligen
i ett tidehvarf...
Som sagdt Enckell kom och var frisk
och glad och ännu ej anfäktad af polisen
för lösdrifveri. Han hade gjort många bekant-
skaper i Spanien och var förtjust i Toledo
och Sevilla – I Madrid hade han haft regnväder
hela tiden och alls ej för varmt.
Nu säger jag Mamma Godnatt. Den -
och sedan skrifva ytterligare om Finland.

na nu instundande vecka äro vi
bjudna af våra franska kolleger på en ban-
kett – af Versaillesfesten blef ingenting.
Om fredag går den troligen af stapeln.
Några dagar efteråt skola vi ha ett tack-
sägelsekalas. – Ellan reser om onsdag
tänker jag till Schweiz – Krohn och Mario
flytta då upp i den nyinredda fina säng-
kammaren och jag ner igen.
Gud låte Er alla vara friska och raska!
Om en månad kommer jag väl också
hemåt och då måste det arbetas värre
med fänr. Stål. ty hittills har det blifvit
bra litet af, och det är icke min skuld utan
de vidriga omständighetenas. Jag längtar
efter att få måla och rita igen. Äro vi
gjorda till att sitta och summera röster? –
Nej, nej och tusen gånger nej! – För resten
äro medaljer ett otyg, verldsutställningar
en galenskap och stora konstutställningar
ut förargelse! –
Nej nu Godnatt. Ellan kom just nu hem och mycket
uppbyggd af illuminationen. – Alla helsa –
Jag väntar på Ki och hans intryck af 5 akter alexandriner
Tusen helsningar till alla från Mammas Atte.
Hos Anatole France ha jag varit och levererat boken. Han var verkligen rörd och lofvade skrifva och tacka (än mig

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Om jag utan vidare förklaringar skulle berätta hvad vi för ögonblicket göra allesamman, så skulle Mamma tro sig ha att göra med idel rubbade personer. Ellan och Mario Krohn äro upp i det illuminerade Eiffeltornet, Kicki och Missi äro på theatern och se – l'Aiglon, efter Kickis eget val, Krohn läser Nornan från 1890 och jag författar ett bref till le Président de la Republique.

    Eiffeltornet Alexandra Edelfelt Pietro Krohn Erik Edelfelt Mario Krohn Ellan de la Chapelle Émile Loubet Missi
  • Först och främst ser Mamma att Ellan och Kicki ännu äro här. Ténischeffs monsterbjudning om söndag och en invitation till en ministerbal ha gjort att Ellan förlängt sin vistelse här med en vecka.

    Alexandra Edelfelt Erik Edelfelt Vjatjeslav Nikolajevitj Tenisjev Maria Klavdijevna Tenisjeva Ellan de la Chapelle
  • Ellan ligger i ateliern. Kicki och Missi i den lilla ateliern. Krohn och Mario i den undre ateliern och jag kinesar i Mueniers atelier, sedan jag fått telegrafisk tillåtelse dertill.

    Pietro Krohn Erik Edelfelt Mario Krohn Ellan de la Chapelle Jules-Alexis Muenier Missi
  • Kicki har med ens blifvit mycket mondän. 2 gånger skulle han få gå på teatern och var första gången efter eget val och såg Mme Sans Gène, och har nu tiggt och bedt om att få se I'Aiglon – han bryr sig om ingenting annat säger han. Missi och han skola komma hem på tu man hand i droska från Sarah Bs teater som ligger vid Chatelet.

    Théâtre Sarah-Bernhardt Châtelet Sarah Bernhardt Erik Edelfelt Missi Cathérine Hübscher
  • Krohn är mycket upptagen af sin jury, der han är vicepresident, och tar denna värdighet, som allting, ytterst grundligt och allvarligt. Jag är säker på att han ensam arbetar mera än hela ceramikjuryn tillsammantagen! Han var trött i kväll och sökte bland husets bundna bokförråd ut Nornan som säkrast sömngifvande. Jag är mycket lycklig att nu få se honom litet mera. Vi resa alla morgnar kl. litet efter 8 tillsammans till juryn.

    Pietro Krohn
  • Mario är redan mycket hemmastadd i utställningen, är en öfverdängare i fadrens alla fack och talar med Krohn om fabriksmärken och pate tendre och Meissen och Sèvres så att det låter som hebreiska för mig.

    Pietro Krohn Mario Krohn
  • Hela dagen d.v.s. den ringa del deraf som juryn lemnat mig öfrig, har jag användt att springa efter en bjudning på middag till Loubet för i morgon som alla andra jurymen fått sedan en vecka utom Repin och jag, hvilket ju bevisar att de 160 tschinovnikorna och 80 judarne på kommissariatet icke äro mönstergilla hvad ordning beträffar. Då jag ändtligen kom hem hade en betjent från Elyseen suttit här och väntat en timme på svaret, som jag nu, under munter kritik från Herrarne Krohn och Ellan fått lof att skrifva till M. Loubet – ja till hvem skall jag skrifva. Han har bjudit mig, och intet vet jag ju hvad hejdukarna och byråerne heta.

    Élyseepalatset Pietro Krohn Mario Krohn Ilja Repin Ellan de la Chapelle Émile Loubet
  • Till 1, 2 och 3 sitta vi i Juryn och sedan man då fått mat i sig någonstans på utställningen, är man rätt omöjlig för något ordentligt arbete. I dag mötte jag i finska paviljongen först en högst originel ålendsk äldre fru, som bodde i Petersburg – såg ut som en handtverkarfru, pladdrande, reflekterande och kriticerande på det befängdaste sätt, så herrskapet Julius Osberg, så general Lindfors, så Coquelin med hvilken jag visiterade tyska paviljongen och dess franska konstskatter.

    Pietari Benoît Constant Coquelin Julius Lindfors Julius Osberg
  • Så kom Ellan och JB. Pasteur med fru, hvilka vi stämt möte med. Med dem voro vi i engelska paviljongen, som är mycket karakteristisk, inrättad som den är till boning åt prinsen af Wales, som kommer hit en af dagarna. Der finnas de herrligaste taflor af Reynolds, Gainsbourugh, Romney, Turner m.fl. Hela huset är mycket karakteristiskt engelskt, icke så mycket Studioaktigt som genuint engelskt, gammaldags med rum kopierade från slott på landet, allt patent som Morbror G. skulle ha sagt.

    Gustaf Brandt Jean Baptiste Pasteur Ellan de la Chapelle Edvard VII Joshua Reynolds Thomas Gainsborough George Romney William Turner
  • Ni vet af tidningarne att Gallén och Järnefelt fått guldmedalj – med många röster. Af ryssar endast Horovin och Maliavin, två unga, under det Wasnetzoff och Wl. Makowsky föllo igenom med glans. Berta kan inse huru det måste svida i de gamla akademisternas minnen. Nu gäller det att få 2dra medaljen åt Halonen, Westerholm och Enckell, och i morgon kl. 1/2 9 skall jag igen vara beredd till kamp. Några stora orättvisor har juryn på sitt samvete – men hvad skall man göra, då det finnes så många falska gossar i juryn och röstningen sker med slutna sedlar. Gerôme är en utmärkt president, mycket bättre än engelsmannen Davis, som tar vid då G. icke orkar mera eller är förhindrad.

    Berta Edelfelt Axel Gallén Jean-Léon Gérôme Eero Järnefelt Vladimir Jegorovitj Makovskij Filipp Andrejevitj Maljavin Viktor Michailovitj Vasnetsov Victor Westerholm Magnus Enckell Pekka Halonen Konstantin Korovin Henry William Banks Davis
  • Utlänningarna ha ingenting att klaga öfver – jag tycker de ha fått flere medaljer än de förtjena. Ville Vallgren fick guldmedelj åt sin bulgar, Markovicki, och hela juryn applåderade ironiskt: Vive la Bulgarie, vive Vallgren. Vissa menniskor gå ej så t.ex. Chartran, i Sverige R. Bergh (denna gång) i Danmark Hammershöy som fransmännen icke rigtigt förstå sig på.

    Ruotsi Tanska Bulgaria Ville Vallgren Richard Bergh Markovicki Théobald Chartran Vilhelm Hammershøi
  • Jag hoppas innerligt att detta gräsligt ansträngande arbete (att rösta på tusentals namn, summera rösterna, kollationen o.d) måtte ta slut inom 14 dagar. I detta fall som i många andra har jag det goda medvetandet att jag tagit på mig detta allsicke för egen skull utan för landsmännens.

  • Början visar ett godt resultat. Jag lär ha varit så vältalig i paviljongen då jag talade om Gallens målningar och Kalevala för juryn, att Besnard talat derom i ett sällskap der Gaston Deschampe från Figaro var. Denne blef i sin tur så lifvad att han stämt möte med mig om Måndag för att tala om saken och möjligen göra en ledare i figaro om dessa bilder.

    Axel Gallén Albert Besnard Gaston Deschamps
  • (A propos, Enckell har kommit, var här i går – såg rask ut men har lemnat sina saker i Chartres – hvarför?!

    Magnus Enckell
  • häromdagen, i tisdag voro vi hela familjen bjudna på middag till gamla Mme Pasteur, och det var uttryckligen tillsagt att Kiki skulle följa med. Han var litet generad men mycket lämplig och lyckad, svarade ordentligt på alla frågor och tycktes resonnera med Loulou Vallery R. vid det lilla spelmansbord der de sutto. Kicki var mycket stolt att bli tagen så der på allvar som utländsk skolgosse och redogjorde ganska bra för deras kurser derhemma.

    Erik Edelfelt Marie Pasteur Louis Vallery-Radot
  • Och nu är den lilla token på theatern och ser Sarah Bernhardt som B. ej såg – Jag hoppas han kan redogöra för henne väl om allting.

    Théâtre Sarah-Bernhardt Berta Edelfelt Sarah Bernhardt Erik Edelfelt
  • Jag tror att K. småningom börjar längta till mera landtliga förhållanden, som han ju får i Schweitz. Under Ellans frånvaro var han engång på Combat Naval med Conciergens barn Den stor gossen, Alphonse, vaktmästare i finska paviljongen rutschade med honom i le Cauase en annan barack här i närheten, och Kicki var mycket uppbyggd. På gatorna här är han mycket vaken och reder sig, Gud ske lof, rätt väl. När han måste så kan han nog hålla tankarna tillsammans.

    Sveitsi Erik Edelfelt Ellan de la Chapelle Alphonse
  • Hos Mme de la Roche-Aymond var jag (Ellan hittade på en pretext) på middag med Stackelbergs Der var det mycket gemytligt och trefligt, och alla talade med sådan saknad och värme om B, som, décidément, har en afgjord pariser succès. Jag skall skicka till B. matsedeln (ypperlig för resten) på hvilken alla närvarande skrefvo sina namn och der grefvinnan S. skref: "Th. Stackelberg aina muistaa Bertouchka." Skulle Mamma, efter Kickis lektioner kunna skrifva så mycken finska?

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Thekla Pavlovna Stackelberg Erik Edelfelt Ellan de la Chapelle Perrot Gustav Alexander von Stackelberg
  • Madame Menard hade frågat mycket efter B af fru Nolegsen. När B. kommer igen hit och det gör hon un jour ou l'autre får hon se huru trogna hennes vänner varit – det äro de verkligen här.

    Berta Edelfelt Aline Ménard-Dorian Nolegsen [?]
  • Roligt är att Krohn är så mycket, mycket raskare. Han ställde sig i spetsen för en middag för Thaulow i går, der det var 15 personer och mycket roligt. Vi hade allt möjligt skoj för oss. bl.a. höllos tal så att alla herrarne talade den ena efter den andra – Jag som slutade hade le beau rôle och kunde göra allt detta skoj litet rörande. Så hade Grönvold lagat ihop amerikanska bref som sågo absolut autentiska ut, med beställningar på Thaulow Collectionen på minst 50 taflor till museet i Minneapolis, St Louis o.s.v. – 10 sådana bref (med tryckta stämplar – hur hade han fått dem) kommo under aftonens lopp, och underligt nog märkte Thaulow skojet först vid det 4. De två första stoppade han med en betydelsefull blick i fickan sedan han läst dem mycket omorgsfullt. – Jag hade ritat matsedeln en jord glob fullstucken med små "rene norske flag" och krönt af Thaulows nu historisk vordna amiralsmössa, som B. nog känner. Tänk att den tokiga menniskan på Loubets soirée för Kungen uppträdde i frack och ordnar och denna kommodorsmössa under armen!

    Minneapolis Saint Louis Pietro Krohn Berta Edelfelt Oskar II Frits Thaulow Émile Loubet Bernt Grønvold
  • Snart få vi väl ett Zornkalas också. Vi lefva verkligen i ett tidehvarf...

    Anders Zorn
  • Som sagdt Enckell kom och var frisk och glad och ännu ej anfäktad af polisen för lösdrifveri. Han hade gjort många bekantskaper i Spanien och var förtjust i Toledo och Sevilla – I Madrid hade han haft regnväder hela tiden och alls ej för varmt.

    Madrid Sevilla Toledo Espanja Magnus Enckell
  • Nu säger jag Mamma Godnatt.

    Alexandra Edelfelt
  • Denna nu instundande vecka äro vi bjudna af våra franska kolleger på en bankett – af Versaillesfesten blef ingenting. Om fredag går den troligen af stapeln. Några dagar efteråt skola vi ha ett tacksägelsekalas.

    Versailles
  • Ellan reser om onsdag tänker jag till Schweiz – Krohn och Mario flytta då upp i den nyinredda fina sängkammaren och jag ner igen.

    Sveitsi Pietro Krohn Mario Krohn Ellan de la Chapelle
  • Gud låte Er alla vara friska och raska!

  • Om en månad kommer jag väl också hemåt och då måste det arbetas värre med fänr. Stål. ty hittills har det blifvit bra litet af, och det är icke min skuld utan de vidriga omständighetenas. Jag längtar efter att få måla och rita igen. Äro vi gjorda till att sitta och summera röster? – Nej, nej och tusen gånger nej! – För resten äro medaljer ett otyg, verldsutställningar en galenskap och stora konstutställningar ut förargelse!

    Stål
  • Nej nu Godnatt. Ellan kom just nu hem och mycket uppbyggd af illuminationen. – Alla helsa – Jag väntar på Ki och hans intryck af 5 akter alexandriner Tusen helsningar till alla från Mammas Atte.

    Alexandra Edelfelt Erik Edelfelt Ellan de la Chapelle
  • *Hos Anatole France ha jag varit och levererat boken. Han var verkligen rörd och lofvade skrifva och tacka (än mig *och sedan skrifva ytterligare om Finland.

    Suomi Anatole France
  • *Lördag morgon: Kicki kom hem från l'Aiglon, ville ej medgifva att det varit långtråkigt, men talade om att *en fru bredvid sofvit sade att Sarah skrek att Réjane var bra mycket bättre!

    Sarah Bernhardt Erik Edelfelt Gabrielle Réjane