Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

personlighet aateli Jumala kirjeet maailmannäyttelyt näyttelyt professorit taidenäyttelyt tilaukset yliopistot

Paris Söndag d. 4 nov. 1900
Älskade Mamma,
Hvad det var roligt att få Mammas
pratande, bref – Ack, jag bryr mig ej
så mycket om nyheter som Mamma
tror – ursäkterna för att Mamma ej kom-
mer med något nytt från Helsingfors äro
derför fullkomligt öfverflödiga. Tidnin-
garne äro onde" Gud nå's, nu förtiden,
och det som är mig kärare än allt
annat är att få Mamma sjelf i brefven,
just med Mammas "prat" och en fläkt
från hemmet derigenom. – Ännu har
L. M. ej visat sig. Jag har derför varit
rätt mycket på utställningen, som jag nu
först fått se litet ordentligare. Med Krohn
var jag der i går. Han ville nödvändigt bo
på danska kommissariatet nära ut-
ställningen för att vara nära sin afdelning.
Han vill gerna sofva till 8, 1/2 9 på morgnarna
och då kan han, om han bor här ej vara
på utställningen före 10. Runeberg höll en
lång utläggning om egen snöhvit oskuld och
menniskornas elakhet mot honom – Som
han är mycket långtrådig hann jag ej höra
De ofvanlesade brefven komma ypperligt fram

på detta till slut. Han har beklagligtvis
intet riktigt förbindligt sätt. Det såg
jag i går då en mycket hyggliga ut-
seende herre (heter Ullmann-Lévy, professor
i fransk litteratur vid Uppsala univ., den
svenska Poirot, således) kom fram
i paviljongen
och sade att
som han haft tillfälle att tala om
Finland i de och de revyerna ville han gerna
ha några publikationer. – Runeberg stod
och stirrade på honom som på en påhängsen
figur – Kanske det är hans ansigtes
skull, som ej kan ta så många uttryck –
men nog är det mycket af Petersburgs-
lord-styfhet också. Och så känner
han inga framstående menniskor här
ens till namnet, glupskt okunnig som
han är. Han hade frågat häromdagen
hvem Jules Clareti var.
I går afton var jag hos Ville Vallgrens
på middag med Ernst Nordström och Westerholm.
– Jag fick i går höra att det verkligen
är sannt att ryska kommissariatet
strukit alla andra
finska
dekorations-kandidater
än mig. – Men tala inte derom ännu.
Det skall ändras, om det också skall

räcka någon tid. Jag har min plan-
ordning, och tänker genomföra den. Men
äro de icke ena nöt? Att de icke
låtsa om den finska paviljongen, som
faktiskt haft en mycket stor succès
är alldeles oförskämdt. Men hvad kan
man vänta sig bättre af dem? – Den
finska frågan börjar ändå bli bra känd
bland alla intellektuella; talte jag om min
långa promenad med prof. Psichari på ut-
ställningen i förrgår. Han sade allt som
vi säga och som vi tänka, men dertill
ännu mycket beröm om finska nationen,
så grannt att vi icke våga tänka något
sådant. "C'est une des premières nations
en Europe, sinon la première, sade han,
comme liberalisme eclairé et amour du
progrès" – et soyez tranquille, on ne tue
pas ute nation comme celle-là.
I afton skall jag återigen träffa Krohn för
att vara tillsammans med prof. Haslund
läkaren, och Krohns kusin och fosterbror, Peter
Köbke, den store målarens son. – Haslund
firar sitt silfverbröllopp sålunda att han och
hans fru bjudit 3 personer, goda vänner. på
en resa till Paris. Peter Köbke, mellan 50 och
60, är ett original, ungkarl, har en modest
plas i magistraten i Kbhvn., men en mycket
Kunskapsrik man – han vet allt och har läst
allt, och dessutom skrifvit en massa uppsatser

i revyer. Han är första gången i Paris och
Krohn är så rädd att han skall bli öfverkörd,
närsynt och konfys som han är. – Grefve
L. Moltke är ännu i Danmark, kommer
först den 11, då jag kan få börja fadrens
porträtt. Bara nu den Mechelin ville kom-
ma! Jag längtar så innerligt efter seriöst
arbete. –
Nu tänker jag gå på Louvren och se
litet på Tizians "l'homme au gant"
för att kunna måla Mechelin rigtigt
storslaget. – På utställningen kommer jag
tillbaka till Finland och Danmark, hvart
jag än går. Det är ändå säkert att
ärlighet vara längst, i konst som i
allt annat. Danmark är verkligen
så bra att packet (det silkeklädda)
icke förstår det. Men oj, oj, oj, oj, sådana
länder som Ryssland, och Ungern och Böhmen
delvis Österrike och de latinska folken!
Frankrike har nog ypperliga konstnärer, men
der är ändå något ovanligt vid det,
utom att färgen är black och rosa
färgad. Det är hårdt att se en massa
illusioner ramla. – Nej nu farväl för
denna gång, helsa hjertligt alla och
håll er friska! Mammas
Atte.
Har Mamma läst Van der Vlugt "le conflit finlandais"
den är uttömmande och lifligt skrifven.

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Hvad det var roligt att få Mammas pratande, bref – Ack, jag bryr mig ej så mycket om nyheter som Mamma tror – ursäkterna för att Mamma ej kommer med något nytt från Helsingfors äro derför fullkomligt öfverflödiga. Tidningarne äro onde" Gud nå's, nu förtiden, och det som är mig kärare än allt annat är att få Mamma sjelf i brefven, just med Mammas "prat" och en fläkt från hemmet derigenom.

  • Jag har derför varit rätt mycket på utställningen, som jag nu först fått se litet ordentligare. Med Krohn var jag der i går. Han ville nödvändigt bo på danska kommissariatet nära utställningen för att vara nära sin afdelning. Han vill gerna sofva till 8, 1/2 9 på morgnarna och då kan han, om han bor här ej vara på utställningen före 10.

    Pietro Krohn
  • Runeberg höll en lång utläggning om egen snöhvit oskuld och menniskornas elakhet mot honom – Som han är mycket långtrådig hann jag ej höra på detta till slut. Han har beklagligtvis intet riktigt förbindligt sätt. Det såg jag i går då en mycket hyggliga utseende herre (heter Ullmann-Lévy, professor i fransk litteratur vid Uppsala univ., den svenska Poirot, således) kom fram i paviljongen och sade att som han haft tillfälle att tala om Finland i de och de revyerna ville han gerna ha några publikationer. – Runeberg stod och stirrade på honom som på en påhängsen figur – Kanske det är hans ansigtes skull, som ej kan ta så många uttryck – men nog är det mycket af Petersburgslord-styfhet också. Och så känner han inga framstående menniskor här ens till namnet, glupskt okunnig som han är. Han hade frågat häromdagen hvem Jules Clareti var.

    Suomi Pietari Uppsala universitet Robert Runeberg Jules Claretie Jean Poirot Ullmann-Lévy
  • I går afton var jag hos Ville Vallgrens på middag med Ernst Nordström och Westerholm.

    Ernst Nordström Ville Vallgren Victor Westerholm
  • Jag fick i går höra att det verkligen är sannt att ryska kommissariatet strukit alla andra finska dekorations-kandidater än mig. – Men tala inte derom ännu. Det skall ändras, om det också skall räcka någon tid. Jag har min planordning, och tänker genomföra den. Men äro de icke ena nöt? Att de icke låtsa om den finska paviljongen, som faktiskt haft en mycket stor succès är alldeles oförskämdt. Men hvad kan man vänta sig bättre af dem?

  • Den finska frågan börjar ändå bli bra känd bland alla intellektuella; talte jag om min långa promenad med prof. Psichari på utställningen i förrgår. Han sade allt som vi säga och som vi tänka, men dertill ännu mycket beröm om finska nationen, så grannt att vi icke våga tänka något sådant. "C’est une des premières nations en Europe, sinon la première, sade han, comme liberalisme eclairé et amour du progrès" – et soyez tranquille, on ne tue pas ute nation comme celle-là.

    Eurooppa Ioannis Psichari
  • I afton skall jag återigen träffa Krohn för att vara tillsammans med prof. Haslund läkaren, och Krohns kusin och fosterbror, Peter Köbke, den store målarens son. – Haslund firar sitt silfverbröllopp sålunda att han och hans fru bjudit 3 personer, goda vänner. på en resa till Paris. Peter Köbke, mellan 50 och 60, är ett original, ungkarl, har en modest plas i magistraten i Kbhvn., men en mycket Kunskapsrik man – han vet allt och har läst allt, och dessutom skrifvit en massa uppsatser i revyer. Han är första gången i Paris och Krohn är så rädd att han skall bli öfverkörd, närsynt och konfys som han är.

    Pariisi Pietro Krohn Alexander Haslund Ingeborg Haslund Peter Købke Christen Købke
  • Grefve L. Moltke är ännu i Danmark, kommer först den 11, då jag kan få börja fadrens porträtt.

    Tanska Léon Moltke-Hvitfeldt Leon Moltke-Hvitfeldt
  • Bara nu den Mechelin ville komma! Jag längtar så innerligt efter seriöst arbete. – Nu tänker jag gå på Louvren och se litet på Tizians "l'homme au gant" för att kunna måla Mechelin rigtigt storslaget.

    Louvren Leopold Mechelin Tizian
  • På utställningen kommer jag tillbaka till Finland och Danmark, hvart jag än går. Det är ändå säkert att ärlighet vara längst, i konst som i allt annat. Danmark är verkligen så bra att packet (det silkeklädda) icke förstår det. Men oj, oj, oj, oj, sådana länder som Ryssland, och Ungern och Böhmen delvis Österrike och de latinska folken! Frankrike har nog ypperliga konstnärer, men der är ändå något ovanligt vid det, utom att färgen är black och rosa färgad. Det är hårdt att se en massa illusioner ramla.

    Ranska Suomi Venäjä Tanska Böömi Itävalta Unkari
  • Nej nu farväl för denna gång, helsa hjertligt alla och håll er friska! Mammas Atte.

    Alexandra Edelfelt
  • Har Mamma läst Van der Vlugt "le conflit finlandais" den är uttömmande och lifligt skrifven.

    Alexandra Edelfelt Willem Van der Vlugt
  • *De ofvanlesade brefven komma ypperligt fram