Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

mental hälsa personlighet sjukdom (tillstånd) ansiomerkit henkilökuvat Jumala kirjeet lämpötila maailmannäyttelyt melankolia mitalit näyttelyt orkesterit suomalaiset taidekauppa taidenäyttelyt venäläiset

Paris 10 november 1900
Älskade Mamma,
Jo, alla bref ha kommit fram
punktligt, men jag har ej besvarat
dem punktligt, och jag ber derför
om förlåtelse. Jag har skrifvit
hvar dag till Helsingfors ändå,
så att Ni vet att jag har helsan
och mår bra. Mycket besvär-
ligt är det att göra de antellska
uppköpen på Utställningen och
min olyckligt osäkra natur, som
tvekar förut och ångrar efteråt,
får här ett ypperligt tillfälle att
gräma sig. Men när man verkligen
gör så godt man kan får man
till slut lof att lugna sig ändå.

Porträttet går ganska bra framåt
och jag hoppas ha det alldeles
färdigt inom denna vecka. Ernst
Nordström hjelper mig med inpacknin
gen så att jag bara på morgnar-
na behöfver vara på utställningen
och sedan litar på honom för
resten af dagen, då jag kan måla
i fred. Vore min modell bara
litet mindre upptagen! Han skall
alltid möta någon just som jag är
i bästa farten att måla – och
ett stort porträtt gör sig icke sjelf.
Med utställningarna i Köpenhamn
och Dresden tycks det gå bra
så till vida att de på hvartdera

stället bestyra om assurancer
och transporter, och lyckligtvis
ha vi ej så mycket taflor att
man ej kan hålla reda på dem.
Som sagdt. Nordströms härvaro
är mig till stor tröst.
Krohn mår förunderligt bra –
Gud låte det räcka, och är i
full verksamhet. Jag träffar honom
alla dagar. – Tänk att vi
i går åto middag med Krøyer
och hans fru – han så rask och
förståndig som om han aldrig ett
halft år varit rubbad. Jag var
så glad när jag såg honom så,
som om jag fått en stor present.
Det hade ändå varit för ohyggligt

om en sådan talent och ett sådant
hjerta hemfallit åt den hemskaste
af alla sjukdomar. Märkvärdigt
nog talade han om sin sjukdom
sin "kollrighet" och "melankoli" med
ett lugn som var förvånande. Aldrig
har jag sett hans fru så söt, så
vänlig mot honom som nu – hon
har också fått en skjuts, den stackarn.
De skola härifrån fara till Tyrolen
och så till Sicilien. Han talade
om utställningen om Gallén (vårt
gamla tvistefrö, till han tycker
ej om Galléns konst) precis som om
Vi sist i
förr
går talat derom och
ingenting märkvärdigt händt sedan
dess. En förunderlig sjukdom ändå

den der galenskapen! Att
det till största delen varit
öfver
an-
strängning som vållat olyckan
framgår af allt. Man kan ej,
med bästa vilja i verlden, hålla
ut med ett så forceradt arbete
som han. Gud låte honom
fortfarande få vara frisk!
I morgon skola vi träffas på ut-
ställningen med Krohn.
Acku Berndtson som jag händelse-
vis träffade på Café de la Régence har
gjort afbön. Märkvärdigt att han
inte insåg att hans bref varit all-
deles oförskämda – För resten tycktes
han numera ta orkestern och dess
resa ytterst likgiltigt. Det är en

slags journalistisk sport som han
utöfvat tror jag – och utan omdöme
som han är, har han tydligen
ej haft något aning om att detta
berserkaraseri var fullkomligt
malplaceradt.
Jag har här mitt elände med ryska
kommissariatet igen. Jag skickade
Wiesel som parlamentär till Tenesheff
för att få reda på huru de vågat
ändra Tolstoys af storfursten god-
kända lista, der det fanns 5 finnar.
Ingen menniska i utlandet står
på detta gammal- och stor-ryska
partis sida och hvad skildt ut-
ställningen beträffar, hör man från
alla sidor att de utan oss, icke

skulle haft mycken succès, åtminstone
hvad konst anbelagar. Att de
strukit ut alla andra finnar än
mig har jag sett med egna ögon,
och att de sagt till de franska
myndigheterna att man ej gerna såge
"att finnar dekorerades" är också säkert.
Men hvem är det, är det Tenisheff
sjelf eller är det Wuitsch? Jag tror
den senare, som ser så led ut
som möjligt. Nu lär emellertid
Vallgren också få en grad till, så jag
i intet fall blir ensam. Runeberg
å sin sida har också lagt sig ut
för Saarinen – får se om våra
gemensamma ansträngningar lyckas.
– Ack det der är ju bara skräp
i grunden, men för landets skull
vore det bra om vi fingo litet

rikligare erkännande. Jag har sagt
gång på gång att jag icke bryr mig
om något för mig sjelf om blott
mina landsmän får något, och
nu kommer det kanske att heta
att jag intrigerat för mig sjelf, men
se det var då lögn och jag har ett
absolut rent Samvete i den saken.
Nu skall jag börja kläda mig för midda
gen hos Aino Ackté för Mechelin
Olyckligtvis är jag ganska sömnig emedan
Jag sof illa i natt till följd af Mme
François välmening att elda upp
ateliern och sofrummet som två bad-
stugor – då det var 9o ute, det
såg jag på termometern kl. 3, då jag
steg upp och öppnade alla fönster.
Helsa tusenfaldt alla – Och Gud vare
med Er – Mammas
Atte.

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Jo, alla bref ha kommit fram punktligt, men jag har ej besvarat dem punktligt, och jag ber derför om förlåtelse. Jag har skrifvit hvar dag till Helsingfors ändå, så att Ni vet att jag har helsan och mår bra.

    Helsinki
  • Mycket besvärligt är det att göra de antellska uppköpen på Utställningen och min olyckligt osäkra natur, som tvekar förut och ångrar efteråt, får här ett ypperligt tillfälle att gräma sig. Men när man verkligen gör så godt man kan får man till slut lof att lugna sig ändå.

    Herman Frithiof Antell
  • Porträttet går ganska bra framåt och jag hoppas ha det alldeles färdigt inom denna vecka. Ernst Nordström hjelper mig med inpackningen så att jag bara på morgnarna behöfver vara på utställningen och sedan litar på honom för resten af dagen, då jag kan måla i fred. Vore min modell bara litet mindre upptagen! Han skall alltid möte någon just som jag är i bästa farten att måla – och ett stort porträtt gör sig icke sjelf.

    Leopold Mechelin Ernst Nordström
  • Med utställningarna i Köpenhamn och Dresden tycks det gå bra så till vida att de på hvartdera stället bestyra om assurancer och transporter, och lyckligtvis ha vi ej så mycket taflor att man ej kan hålla reda på dem. Som sagdt. Nordströms härvaro är mig till stor tröst.

    Kööpenhamina Dresden Ernst Nordström
  • Krohn mår förunderligt bra – Gud låte det räcka, och är i full verksamhet. Jag träffar honom alla dagar. – Tänk att vi i går åto middag med Krøyer och hans fru – han så rask och förståndig som om han aldrig ett halft år varit rubbad. Jag var så glad när jag såg honom så, som om jag fått en stor present. Det hade ändå varit för ohyggligt om en sådan talent och ett sådant hjerta hemfallit åt den hemskaste af alla sjukdomar. Märkvärdigt nog talade han om sin sjukdom sin "kollrighet" och "melankoli" med ett lugn som var förvånande. Aldrig har jag sett hans fru så söt, så vänlig mot honom som nu – hon har också fått en skjuts, den stackarn. De skola härifrån fara till Tyrolen och så till Sicilien. Han talade om utställningen om Gallén (vårt gamla tvistefrö, till han tycker ej om Galléns konst) precis som om Vi sist i förrgår talat derom och ingenting märkvärdigt händt sedan dess. En förunderlig sjukdom ändå den der galenskapen! Att det till största delen varit öfveransträngning som vållat olyckan framgår af allt. Man kan ej, med bästa vilja i verlden, hålla ut med ett så forceradt arbete som han. Gud låte honom fortfarande få vara frisk! I morgon skola vi träffas på utställningen med Krohn.

    Sisilia Tiroli Pietro Krohn Axel Gallén Peder Severin Krøyer Marie Krøyer
  • Acku Berndtson som jag händelsevis träffade på Café de la Régence har gjort afbön. Märkvärdigt att han inte insåg att hans bref varit alldeles oförskämda – För resten tycktes han numera ta orkestern och dess resa ytterst likgiltigt. Det är en slags journalistisk sport som han utöfvat tror jag – och utan omdöme som han är, har han tydligen ej haft något aning om att detta berserkaraseri var fullkomligt malplaceradt.

    Café de la Régence Axel Berndtson
  • Jag har här mitt elände med ryska kommissariatet igen. Jag skickade Wiesel som parlamentär till Tenesheff för att få reda på huru de vågat ändra Tolstoys af storfursten godkända lista, der det fanns 5 finnar. Ingen menniska i utlandet står på detta gammal- och storryska partis sida och hvad skildt utställningen beträffar, hör man från alla sidor att de utan oss, icke skulle haft mycken succès, åtminstone hvad konst anbelagar. Att de strukit ut alla andra finnar än mig har jag sett med egna ögon, och att de sagt till de franska myndigheterna att man ej gerna såge "att finnar dekorerades" är också säkert. Men hvem är det, är det Tenisheff sjelf eller är det Wuitsch? Jag tror den senare, som ser så led ut som möjligt. Nu lär emellertid Vallgren också få en grad till, så jag i intet fall blir ensam. Runeberg å sin sida har också lagt sig ut för Saarinen – får se om våra gemensamma ansträngningar lyckas. – Ack det der är ju bara skräp i grunden, men för landets skull vore det bra om vi fingo litet rikligare erkännande. Jag har sagt gång på gång att jag icke bryr mig om något för mig sjelf om blott mina landsmän får något, och nu kommer det kanske att heta att jag intrigerat för mig sjelf, men se det var då lögn och jag har ett absolut rent Samvete i den saken.

    Robert Runeberg Vjatjeslav Nikolajevitj Tenisjev Ivan Ivanovitj Tolstoj Ville Vallgren Emil Wiesel Vladimir Alexandrovitj Eliel Saarinen Basile de Wouytch
  • Nu skall jag börja kläda mig för middagen hos Aino Ackté för Mechelin

    Leopold Mechelin Aino Ackté
  • Olyckligtvis är jag ganska sömnig emedan Jag sof illa i natt till följd af Mme François välmening att elda upp ateliern och sofrummet som två badstugor – då det var 9o ute, det såg jag på termometern kl. 3, då jag steg upp och öppnade alla fönster.

    François
  • Helsa tusenfaldt alla – Och Gud vare med Er – Mammas Atte.

    Alexandra Edelfelt