Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901


talat om Mohrer, los Reyes Catoli-
cos, om ny och gammal litteratur
och framförallt om konst.
Toledo är, som der vet, bygdt på
sju kullar, som Rom, och en bland
verldens äldsta städer, eftersom den
redan vid Christi tid var en gamma
stad, som man säger, grundad af
fenierer och judar. Hvarje tids-
ålder har lemnat spår efter sig
i arkitekturen och städer erbju-
der nu, der den möjligt tronar på
höjden en den slåtligaste men också
dystraste anblick – när är med
ens förflyttad 500 år tillbaka. Ingen
gas inga moderna hus, inga
hyrkuskar med ett ord ingenting
af det hittande seklet. Poliserna
äro klädda i en slags spansk kostym
och kallas ännu i dag alquaziler
man hör om qvällarna sorgliga
peteneras" sjungas i gathornen om
accompagnementet par genom sin
entonighet något högst ålder
somligt. I brist på folk på
gatorna fyller fantasin lätt dessa

tränga trander med o
från fordom. Jag har arbetat
rätt mycket här, isynnerhet
i det nu öde klostet San Juan
de los Reyes, der jag börjat en tafla.
är här
Men för hvarje stund i
förde uppehålla mig här
inser jag att jag minst 2 månader
fade att göra något dugtigt. Nästa
gång jag

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö