Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

transportmedel musikfester kompositioner punsch sjukdom (tillstånd) fylleri stöld ögonen körsång aikakauslehdet alkoholi höyrylaivat juhlat juomat kansallislaulut kielet konsertit kulhot kuninkaat kuorot lääkärit maailmannäyttelyt maaseutu matkat musiikki naiset norjalaiset pilakuvat pohjoismaalaiset poliisi puheet ranskan kieli ravintolat ruotsalaiset sää sähkeet sanomalehdet seuraelämä suomalaiset talonpojat talous tilaukset ulkonäkö vaatteet viikkolehdet virkamiehet ylioppilaat

Paris d. 28 Juli 187
Älskade Mamma
I går var den skandinaviska kanserten –
stor succès, såsom Mamma kan se er utklippit
från Figaro. Först i början då Josefsons vårt
land stämdes upp, fruktade jag för att kören
skulle vara för svag i den enormt stora Trocadero
salen, men snart, inom några ögonblick, sjöngo
de upp sig, och fyllde utmärkt bra rummet.
Ett ögonblick, efter Olof Trygvason, såg det
ut som om Norrmannen skulle skörde det största
bifallet, men strax derefter kommo upvaliensarna
med denas "cheval de quirre" Neckens polska, och då
var segern deras. Nickens polska var annart det
som sjöngs mest fulländadt af hela program.
just. Södermans brudtrökop gick äfvenledes
utmärkt bra och tycktes slå an.
Visserligen fanne en "Unmaise" skandinaver i
salen, ja, jag tror man tryggt kan påstå att deras
antal uppgick till öfver 1000, men befallet var
i alla fall för allmänt, applåderna för varma för
att komma endast från denna landsmänna
claque. – Efter konserten gick jag hit hem med
Mobeck, som sträckte ut sig på min soffa för att
hemta krafter till kalant. Vi hade från alla

han fått höra att det var dumt arrange
rät (i det fallet hade man sagt fullkomligt sant,
och vi började bitterligen ångra våra 20 frcs, då vi
bestänkte att det skulle komma 400 personer, hettan oss.
Emellertid gingo vi naturligtvis, eftersom vi beta-
lat på förhand. Tänk en så reliotisk idé, att arran
gera en sängar fest i sex, sju mindre salar, midt
i Paris, i det trånga palais Royal, på en så erkände
dyr restaurant som Vefour då det ju varit den
lättaste sal att få någon stor gymnastik eller sängsel
i trakten af Boulognerskogen eller utställningen
Följden var naturligtvis, att alla stego upp från
sina platser hvarje gång ett tal hills eller en säng skulle
sjungas. Schou som satt bredvid mig blef så rasan-
de öfver att omkr. 20 af gästerna d.v.s. studenterna
fingo gå bort emedan de ej fått plats annat är
åer igen
öfversta våningar, att han tar sin hatt och gick
och lättade vid bortgången sitt hjerta med att
Jag sanningen åt svenska presten och bokhandlar
hilison, arrangörerne. – Krohn Mobeck och
jag försökte trösta oss och började med att
presentera oss och proponera brorskålar till höger
och venster. Dessa svenska och norska studenter
äro så fullkomligt lika vara, att det är rigtigt
löjligt. Dock tänkte jag på, att flere af våra
bekanta derhemma. Mechelin, Frey m. fl. se
bättre ut och ha mera verldsvana än fallit
var i allmänhet med dessa sångare. Många
rigtiga bonder funnos äfven. Hare hade små
rätta magar, af dessa egendomliga svenska
Apelbomska typer, men dessa herrar voro också
till
ckte
sekre
hven
sigtig
sånger
varo
läng
vi

höll
för
och
80

E
E
går
et
dan
Je
isk
ha
gingo

länge
Plant
des
eellan oss
ej beta
ett artan
5
skändt
en
af
ett
ens till
rasan
identerns
efter soppa
elt
fid att
okkanska
de
än

ska
också
till största delen f.d. studenter numera kunglig
sekterare och annat. Sibbern kölk talet för tungar
Behrens (en norrman, icke sängaren) för Frankrike
hvem sina höll fortsatet vill jag ej. Krohn talade
rigtigt bra, naturligt och enkelt, för den nordiska
sången, Ross för Hallström och Gosefsson som
äro närvarande o.s.v. – Öfverste straf höll ett
långt andragande på franska, om hvad det var
vet jag ej – säkert är att det var tråkigt – allt
för att visa att han kunde franska, ty föga
höll han talt för de 4 eller 5 personer som ej
förstodo svenska. – Efter middagen dracks kunsk
och dansades så mycket det sig göra lat med de
30 à 40 damerna, deraf, dock hälften voro gamla
En mycket vacker fru Boije var der – fru till
någon kammarherre tyckte jag de sade. Hon såg bra
men intetsägande ut; det var af dessa egendomligt
tomma utseenden, som jag ej kan med. Jag
dansade med fru Borjeson och med några små
svenskor som alla pligtskyldigast komplimenterade mig
för min tafla. Dr Harelius drack brorskal
med mig och presenterade mig sitt höger och
venster bl. a för en herre hvars namn jag ej hörde,
nen som mycket talade om huru han beundrade
min tafla o.s.v. – Jag blef alldeles rasande då jag
sidan fick höra att det var var Hallström, och
jag som ej haft en enda komplimang till svar!
Gubben Josefson blir jag äfven bekant med, men då
hade jag alla mina artigheter i ordning.
Jag skulle synda mot sanningen, om jag icke
sade att der sops kopiöst och att många voro
fulla mot morgonkulen. Då S. Nordström och jag
gingo hem, var det stort stektakel i postgången.

Den usla Ny Bromander som grälade med en stu-
dert – hvarföre det vet jag ej. Alltnog Ny hoppade
jemförta och ropade: herrn är en fähund, ett
kräk à herrn, ja de "à herre – fähund, jag är någonting
jag, men hvar i herra! – Tig gamla ny – förbi bracka
Jaså ja, är en bracka på – hvar ha inte jag gjort, i dekra-
sjönerna, då, hvad säger herrn om dem då, fähund!
Alltnog Ny började knipa studenten som gaf gubben
n örfil, hvilket var mycket dumt då man betänker
att gubben Ny är så gammal – men båda voro fulla, det
kall lända till ursakt. Nordström och jag gingo för att
Frösta ny, men ungesten tycktes ej ha bekommit honom
illa. Vi följde honom på väg, ty han hade öfvertygelsen
att expositionen låg vid bastelsplatsen och med dessa
geografiska begrepp och hans närvarande hinnes förfall
insågo vi att Wy med alla ordnarna skulle sluta på polis
vaktkontoret. Men vi förde honom till Seinen och
förmånade honom att icke dränka sig och gå beskedligt
hem, hvarvid Ny började vals igen oss finnar
under strida tårar!
Mobeck var snart bror och bekant med hela
bundten – han hade dessutom flere bekanta från
förut.
I sista veckan var jag ute i Aulnag ändå
till i förrgår. Berndtson var också derute
och hade sagt till åt Walleriis att denne skulle skicka
Ditut bref och telegram, ty. B väntade ju sin far
hit. Men i fredag morgon kommer Wallenius också
ditut, och då vi sent om aftonen komma hem,
ligger ett telegram och väntar på B. hemman af
saken var att Gubben B. redan var här, att jag
varit honom till möte – Vi rusade af på jag efter
gubben B. och funno honom i sin säng på ett hotell.
Följande dag flyttade han in till sin son
Gubben stackare är här för sina ögon. Wecker
den bästa ögonläkaren i verlden ha de redan
rådfrågat, och han har gjort undersökningar på

ean något är han fullkomligt blir på de land
ser han dåligt, men tecker kan kanske
laga det så att sjukdomen hejdas om icke botas.
Gubbens humör är naturligtvis icke alltför
gladt tillföljd häraf.
Min tafla – ja den blir nu icke så bra
som jag tänkte, men den är också långt ifrån
färdig. Några regnskurar under sista vecka
förhindrade mig under flere halfdagar att
arbeta. Jag hoppas jag i Finland är några
af mina bekanta att posera för den marck
ga figuren.
Af Böning hade jag bref i går med upp-
gift om ångbåtstuserna. Den 3dje 10, och
14 gå ångbalar direkt till Helsingfors. Hvarje
lördag och onsdag till Stockholm. Jag
börjar nästan öfverige planen att resa
öfver Stockholm, då jag ändå ej har tid att
stanna der för att göra studier. Att endast
resa igenom d. v. s. stiga från Bore om bröd
på Hangö skulle ej gå an, ty Leuhusens
skulle snart få reda grå att jag varit i
Stockholm och aldrig förlåta mig att
jag ej kommit till Saky.
Arck pengar, måtte jag snart få pengar.
Mamma skall ej bekymra sig, och allra minst

ha några tankar på vexlar o.d. – nog
slår jag mig ut alltid på ett eller annat
sätt. Jag har tänkt telegrafera till Morbror
Vifall nu Heimburger ännu ej svarar.
G.
Jag måste ju få pengar derhemma, rigtigt
säkra inkomsten, och jag kunde ju i värsta
fall ge inteckning i min tafla, som altad
ändå är värd, så mycket och mera till.
A propos taflan, så finnes i Journal
en karrikatyr af densamma, ganska lyckas
der alla fel i teckning o.d. äro mycket bra
älla påpekade. –
Jag får i dag ju e. m. ut till Autnog och
så hoppas jag det är slut. Kläder har
beställt och dem får jag på kredit ifall
ej får pengar. Blå rock och vårt, blå går
jag
byxor – Min frack har jag låtit pressa upp.
Vid ljussken ser den ännu ganska presentabel
ut.
Nu farväl för denna gång – ingen önskar
lifligare än jag att komma hem – men
hva ska man göras.
Mammas
Atte.
Ingenting har korts af mina stulna 100 frcs.
de äro och förblifva borta.

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Som Alexandra Edelfelt kan se i urklippet från Figaro, var skandinaviska konserten en stor succé; då Jakob Axel Josefsons "Vårt land" stämdes upp fruktade Edelfelt att kören skulle vara för svag i den stora Trocaderosalen, men de sjöng upp sig och fyllde rummet bra; efter "Olof Trygvason" såg norrmännen ut att skörda det största bifallet, men upsalienserna kom med "cheval de guerre" och Neckens polska och segern var deras; August Södermans "Bondbröllop" gick också bra och slog an; det fanns cirka 1 000 skandinaver i salen, men bifallet var för allmänt för att bara komma från denna landsmannaklack.

    Palais de Trocadéro Jacob Axel Josephson Olav Tryggvason Näcken August Söderman
  • Efter konserten gick Edelfelt hem med Eljert Mobeck innan de gav sig av till kalaset; det var en dålig idé att arrangera en sångfest i sex, sju mindre salar mitt i Paris, i det trånga palais royal på en dyr restaurang som Véfour; det hade varit lättare att få en stor gymnastik- eller sångsal i trakten av Boulognerskogen eller utställningen; Schou blev så rasande över att omkring 20 av de gästande studenterna blev utan plats att han skällde ut arrangörerna, den svenska prästen och bokhandlare Knut Nilsson, tog sin hatt och gick; Pietro Krohn, Mobeck och Edelfelt började presentera sig och föreslå brorskålar till höger och vänster; de svenska och norska studenterna liknar de finländska; Edelfelt tyckte att flera av hans bekanta hemma, som Oscar Mechelin och Hjalmar Frey ser bättre ut och har mera världsvana än dessa sångare; på plats fanns riktiga bönder och flera hade små nätta magar av egendomlig svensk Apelblomsk typ; dessa var till största delen tidigare studenter och numera kungliga sekreterare och annat.

    Pariisi Bois de Boulogne Palais-Royal Grand Véfour Pietro Krohn Hjalmar Frey Eljert Edvard Mobeck Knut Nilsson Schou Oscar Mechelin Emil Flygare
  • Georg Sibbern höll tal för kungen, norrmannen Behrens (inte sångaren) för Frankrike; Pietro Krohn talade bra för den nordiska sången och Christian Meyer Ross för Ivar Hallström och Jacob Axel Josefson som var närvarande; överste Ferdinand Staaf höll ett långt andragande på franska.

    Ranska Pietro Krohn Oskar II Christian Meyer Ross Georg Sibbern Ferdinand Staaff Jacob Axel Josephson Johan Diederich Behrens Ivar Hallström Konrad Behrens
  • Efter middagen drack de punsch och dansade; damerna var bara 30 till 40 till antalet och hälften var gamla; där var en mycket vacker fru Boije, hustru till någon kammarherre; hon såg bra men intetsägande ut.

    Boije
  • Edelfelt dansade med fru Louise Börjeson och med några små svenskor som pliktskyldigt komplimenterade Edelfelts tavla.

    Louise Börjeson
  • Doktor Artur Hazelius drack brorskål och presenterade Edelfelt för folk.

    Artur Hazelius
  • Edelfelt presenterades för en man som han inte uppfattade namnet på och som sade sig beundra hans tavla; Edelfelt blev rasande då han efteråt hörde att mannen var Ivar Hallström och han inte hade gett en enda komplimang till svar.

    Ivar Hallström
  • Edelfelt blev också bekant med gubben Jacob Axel Josefson, men då hade han alla sina artigheter i ordning.

    Jacob Axel Josephson
  • Det söps kopisöst och många var fulla mot morgonen; då Edelfelt och Ernst Nordström gick hem hade Wy Bromander kommit i gräl med en student i en portgång; Edelfelt och Nordström följde honom en bit på väg; Wy var övertygad om att expositionen låg vid barklyplatsen; med dessa geografiska begrepp och hans sinnesförfattning insåg de att Wy med alla sina ordnar skulle hamna på polisvaktkontoret; de förde honom till Seinen och förmanade honom att inte dränka sig; Wy började välsigna finnarna under strida tårar.

    Seine Ernst Nordström Anders Petter Wy Bromander
  • Eljert Mobeck blev snart bekant med alla.

    Eljert Edvard Mobeck
  • Edelfelt var förra veckan ute i Aulnay ända till i förrgår.

    Val d'Aulnay (près Sceaux)
  • Gunnar Berndtson var också därute; Otto Wallenius anslöt sig till dem på fredagen; Wallenius hade fått i uppgift att vidarebefordra brev och telegram; då de på fredag kväll anlände hem till staden väntade ett telegram på Berndtson; Gubben Fredrik Berndtson hade redan anlänt; de hittade honom i sin säng på ett hotell; följande dag flyttade han in hos sin son.

    Gunnar Berndtson Fredrik Berndtson Otto Wallenius
  • Fredrik Berndtson är i staden för att söka hjälp för sina ögon; den bäste ögonläkaren Louis de Wecker säger att han är fullkomligt blind på ena ögat och ser dåligt på det andra; Wecker kan kanske hejda sjukdomen om inte bota den.

    Fredrik Berndtson Louis de Wecker
  • Tavlan blir inte så bra som Edelfelt tänkt sig; regnskurar hindrade honom flera halvdagar från att arbeta; han hoppas i Finland få någon av sina bekanta att posera för den manliga figuren.

    Suomi
  • Böning har sänt uppgifter om ångbåtsturerna; den 3, 10 och 17 augusti går ångbåten direkt till Helsingfors, varje lördag och onsdag till Stockholm.

    Helsinki Tukholma Böning
  • Edelfelt börjar överge planen att resa via Stockholm, då han ändå inte hinner göra studier där.

    Tukholma
  • Det skulle inte gå att bara resa igenom, stiga från Bore ombord på Hangö, eftersom Leuhusens skulle få reda på att han varit i Stockholm och aldrig förlåta att han inte kommit till Säby.

    Tukholma Säby Adelaide Leuhusen Alexander Leuhusen
  • Edelfelt hoppas snart få pengar, men Alexandra Edelfelt skall inte bekymra sig; ifall Heimbürger inte svarar tänkte han telegrafera Morbror Gustaf Brandt; Edelfelt borde få inkomster därhemma att betala tillbaka med, i värsta fall kan han ge en intäckning i sin tavla.

    Alexandra Edelfelt Gustaf Brandt Carl Heimbürger
  • I Journal finns en karikatyr av Edelfelts tavla, där alla fel i teckning är mycket bra påpekade.

  • Edelfelt åker ut till Aulnay en gång till.

    Val d'Aulnay (près Sceaux)
  • Edelfelt har beställt kläder, blå rock och väst, blågrå byxor, som han får på kredit om han inte får pengar; han har låtit pressa upp fracken.

  • Edelfelt önskar livligt att komma hem.

  • Inget har hörts om de stulna pengarna.