Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

opera (konstart) anatomia arkkitehdit flaamin kieli fysiognomia itsemurha Jumala karnevaalit kaunokirjallisuus kielet kirjailijat kirjeet kohteliaisuus kuvanveistäjät kuvataideoppilaitokset kuvitus laskiainen laulelmat merkkipäivät naamiaiset politiikka ranskalaiset ranskan kieli saksan kieli savolaiset syntymäpäivät taide taiteilijat teatteritaide tuomiot väsymys

Antwerpen d 14
och 15
December 73
Älskade Mamma,
I går på morgonen fick jag Mammas och Morbrors
bref. Af en egendomligt anledning hade jag nu till-
räckligt tid att studera dem. Jag kom nämligen
för första gången sedan jag kom hit, 10 minuter
för sent till Akademin och blef således, i enlig-
het med det dumma och barnsliga reglementet,
ej insläppt. I det hela taget gjorde detta ingenting
som jag hade min tors så godt som färdig. Jag och
De Pape som delade mitt missöde hade således en
förmiddag att slå dank. Vi gingo till stadsbibli-
otheket der jag studerade Wiertz' literära arbete-
ten och Mammas och Morbrors bref. Osk. Dunckers
hemska slut måste vara en orsak till förtviflad
sorg hos hans anhöriga. Var han så ekonomiskt
strandsatt eller så utrantad att han ej hade annan
utväg? – – – Wiertz' skrifter intressera mig
mycket. Han skref som han målade: fantastiskt
regellöst, men genialiskt. Hans éloge de Rubens
är ett mästerstycke, deri författaren bevisar att
Rubens är den största af alla målare. Han låter
den stora antwerparen
turvis
täfla med Rafaël, Michel-
angelo, Titian Correggio, Rembrandt och Velasquez, och
låter honom segrande utgå ur hvarje kamp. – X
Vidare förtjenar hans (Wiertz afhandling öfver anspråks
lösheten läsas emedan den gifver en bild af detta
underligt snille skaplynne – Anspråkslösheten

säger han är en mask som högmodigt, sjelfmed-
vetet påtager för att framlocka smicker,
och för att bli motsagd i sina anspråkslösa omdömen
om "det egna jaget". – Mycken sanning ligger i dessa
ord, – men alltid kunna de dock icke tillämpas.
Bland de satiriska skrifterna märker "Don Duiblaque"
en ryslig satis öfver allt hvad tidningsskrifvare heter
I sanning var denna Wiertz en mångsidig ande.
Målare, utmärkt skulptör, literatör, musiker (den
första flöjtisten i Brüssel) och chemist. – –
I går afton slutades lektionerna i Akademin
redan kl. 7. emedan de högsta klasserna
inom målare, arkitekt, bildhuggare och kopparstickar-
skolorna kl. ½ 9 skulle uppvakta de Keyser på hans
födelsedag. Hvar och en styrde derföre hem,
klädde sig svart från topp till tå och hela skocken
samlades på uppgifet timslag utanför de Keysers
port. – Vi trädde in i
den eklärerade
Salongen, der presenterna
placerades på ett stort (troligen för ändamålet uppställdt
bord. Denna gåfva bestod i tvenne utmärkt vackra
bronskannor eller vaser ung. 1 aln höga, rikt förgyllda
och i den vackraste renaissance. De Keyser inträdde
och möttes af ihållande applåder. Först uppträdde
de Joors, kopparstickare, och höll ett tal på flamska,
hvarefter De Keyser svarade på detta språk. Sedan Claus
på målarnes vägnar, utmärkt bra, också på franska,
Sedan Moors och De Bergh på
såsom
skulptörernas och
arkitekternas represtanter, på franska. – De Keyser
var mycket aimabel. Vi bjödos

vin frukter

sötsaker och cigarrer. Direktörn var en utmärkt
värd, talade med hvar och en med mig om Wiertz,
som han hållet som pojken redan o. s. v. – Efter 1 1/2 timmar
förlopp, då affärden nälkades höll Dubois ett
hjertligt afskedstal till De K. hvarefter det
hurrades och togs afsked. – Och nu begaf sig
"den belgiska Konstens framtid" till ett närbeläget
Ataminet "in de Bruinfisch" der nöjet fortsattes
till kl. 2 på morgonen. – Det var en rigtigt
rolig afton. Anthonis, Adams, Steffelaer o. a. spelade
piano, Peeters uppträdde och härmade alla möjliga
personer bl. a. Geefs, professorn, så mästerligt bra,
att hela publiken var afvigvänd af skratt. Claus
sjöng komiska visor, Boudry, Steffelaar m.fl. dito
dato. Dierkx, en skulptör deklamerade flamska, och
hvad som kanske var det bästa, Dubois uppträdde
i sina bravour stycken och gjorde sin sak bra.
När han t. ex deklamera sin:
Decouvrez vous, je suis la plébecenne
La fille du peuple et de la liberté" eller
André Geniers död eller något af Victor Hugo, gör
kan det så att det går genom merg och ben.
Han applåderades mycket, och förtjenade det äfven
Kl. 1 gick jag hem med Scriba och Matthæi, men
en del stannade qvar till 5 på morgonen. –
På denna famösa vift beslöts äfven hvad som
skulle göras med återstoden af
de hopsamlade
pengarne, och funno
flertalet för godt att nästa lördag tillställa bal
masqué et travesti i Theatern "Bouffes Auvercoises"

och bör hvarje deltagande uppträda maskerad vid
vite af en (1) franc. Jag tänkte först hellre plikta
1 franc än ha bråka och omkostnader med kostym,
Men Matthai erbjöd Scriba och mig i dag kostymer
(Fransk husaruniform) och vi voro naturligtvis så
villiga som skyldiga att ej afslå hans anbud. –
Han, M. har näml åtminstone 6
maskerad
drägter, mer och mindre
dugliga. – Hvarje elev får utom sin egen 2 biljetter
för damer eller bekanta, och jag begriper ej hvad
jag skall göra af med mina. Schultz tror jag kom-
mer att bli lyckliggjord med en af dem. – Adams
funderar på någon Hamlet-kostym, men menar, och
detta med rätta att den blefve oskäligt dyr. – Bjudnings
bref ha blifvit afsända till Akademierna i
Brüssel, Gent, Brugge, Lüttich och Mons, och
hoppas man att
några
representanter från de förstnämnda
orterna skola infinna sig. – Det borde kunna bli
rätt roligt, skada att jag ej har någon af mina
Helsingforsbekanta att ge mina biljetter åt.
På de Keysers namns
födelse
dag gjorde jag bekantskap
med en hel massa arkitekter och skulptörer,
en Vallon, Martion, tycktes vara särdeles hygglig). –
Scriba har hufvudet fullt af snillrika planer i
och för maskeraden, men mer eller mindre "dramatisk
omöjliga" hvad den ekonomiska sidan beträffar.
För resten säger man att det trumpna i Antwerpar
nes karakter försvinner bakom masken, (karnevalen
här är den grannaste i Belgien) och man kan derföre
hoppas på en munter afton eller natt, ty nöjet

börjar, som alla dylika först kl. 9, 1/2 10. – (Forts. d 15
XII
Då jag dessutom nu vill berätta mina mina min-
nen från theatern i går, tror Mamma helt visst
att jag ej gör annat än roar mig. Så är dock
ej fallet, fastän denna vecka varit rik på nöjen
Jag köpte egentligen min theaterbiljett för att
en gång få se den evinnerliga Fille de Madame An-
got. Som man samma afton gaf "den Stumma från
Portici, så hade jag dubbel anledning att depensera
2 frcs. Således 7 (säger sju) akter på en afton.
Mamma ser att flämerna vilja ha valuta för
sina pengar, isynnerhet söndagspubliken. Spektaklet
räckte derföre från 9 till 12, summa summareum 5
timmar. x I parterren der jag satt hörde jag ett säll-
skap herrar strax invid mig underhålla sig på
svenska, och en af dem, synbarligen en sjökapten hade
den mest utpreglade finska dialekt, det klack i
mig vid dessa hemlandstoner och jag vände mig
ofrivilligt till min granne och sade så artigt jag
kunde, att det hjertligt gladde mig att höra min
hemlandsdialekt för första gången på 2 månader
Och hvad svarade min utmärkta landsman? Jo
ett oartigt, bredt, savolaktiskt "Jaså" hvarefter
han formligen vände mig ryggen. Jag kan ej
beskrifva huru jag kände det i detta ögonblick,
jag insåg till fullo: "Tack för gåfvan vi ha bra,
vi vill ingen bildning ha!!!
Och på samma gång tänkte jag på den "nordiska
hjertligheten" på den finska öppenheten broderligheten"

på våra "hurtiga, bildade finska sjökaptener" m.fl.
dylika välljudande osanningar, som vi med sådan
förkärlek begagna der vi sitta hemma under sötad
ås – (Friska fria poetiska sjömanslif! säger oläsligt
skalden
långa månader i manlig kamp med elementen, och
efter slutad färd se främmande länder, studera de
olika folkens lynne och alt! O, det är ett lif som hvarje
nordisk yngling borde ha lust för! – Men jag öfver
sätter detta sålunda: långa månader i sällskap med
de råaste figurer i ett tungt handtverk, och
Sedan i hamnstäderna ett supigt och liderligt lif!
Jag gjorde ett heligt löfte att aldrig mera på
utrikes ort söka sällskap med landsmän som
jag icke kände redan i Finland, och jag kommer
ej så lätt att bryta mitt löfte. – Jag betraktade
under första akten af "den Stumma min kära landsmans
fysionomi, den var verkligen så talande, att jag
redan i första hugget bordt inse, att jag
ej af honom kunnat få ett annat
svar. Lilla de Pape, som satt bredvid
mig, och för hvilken jag berättade historien
menade att det måste vara en menniska
"sans éducation" hvarpå jag alls icke tviflar. –
Mitt humeur var miserabelt en stund framåt
på aftonen x Den stummas vackra Musik verkade
ej mycket upplifvande. – Men, Madame Angot
trädde fram på scenen och för incroyables och
konspiratörer och dames de la Halle kom jag att glömde
min "Soumen pojka pellollansa" vid sidan af mig. x –

stycket, som gifvit öfver 300 ggr i Paris och 200 i Brüssel
är i sig sjelf ingenting, men har några mycket lyckade
bitar. Bl. a. karrikeras de franska kannstöparne på
ett mästerligt sätt. Konspiratörernas kör är derföre
en af glanspunkterna, än skönt orden helt enkelt äro:
Quandon conspire
Quand sans frayeur
On peut se dire
Conspirateur
Pour tout le monde
Il faut avoir
perrigue blonde
Et collet noir.
hvilken innehållsrika ramsa upprepas i oändlighet
och under de vildaste hopp och språng af konspi-
ratörerna För resten karakteriseras hufvudpersonen
Clairette Angot och hennes Mamma bäst genom visan
som jag citerat förut om jag minnes rätt
Trés-jolie
Peu polie
possedante en gros megot
Forte en genle
pas bigeute
Telle était madame Angot etc.
Pjesen apploderades ursinnigt och flere scener fingo
aktörerna lof att upprepa. – Händelsen passera
1796, således i en tid, som i afseende å politiska
omstörtningar har mycket gemensamt med den närvarande
i Frankrike. – –
A propos politik
Det var intressant att se hvilken
verkan underrättelsen om Bazaines dom fram-
kallade här. Alla fransmän räsonnerade dubbelt
mera än vanligt, alla kaféer genljudo af Bs namn
och alla, till och med gaminerna på gator och grän-
der diskuterade frågan; temmeligen ense var man
att anse domen rättvis. Stackars Bazaine! han
är visserligen nu benådad men skammen, van-
hedern, degradationen och utstrykningen är Hedersle-
gionens rullor! Det måste inte vara för roligt!

Forts. på aftonen d 15.)
Sedan jag skref detta har jag ännu fått några rader
från Mamma. "Anatomin har nämnligen kommit
och är jag mycket tacksam derför! Jag hade
Lyckligtvis ännu ej börjat requirerat något nytt
exemplar. – Tusen Tack! – Matthaei firar ej
julaftonen med oss,
(juldagsaftonen i alla fall)
emedan hans mor och systrar flyttat
hit till staden och han således har sitt hem här f. n. –
De äro förmöget folk, och som modren har slägtingar
här, beslöto de sig för denna stad. – Morbror Gustaf
frågar hvarföre ej Claus, Adams m. fl. deltagit i våra
aftonsammankomster. Detta är ju helt klart. 1º kom-
ma vi tillsammans utan pretension hemma hos
hvar och en, 2º är språket tyska, som hvarken Claus
Adams eller någon annan, så hygglig han än må vara
förstår. Då vårt nöje ofta består i läsningen af nyare
tysk litteratur o. d. – , är ju lätt begripet att de, som ej
förstå ett ord deraf ej skulle ha öfvermåttan roligt.
Ingen menniska utom tyskarne firar julen här;
jag är derföre glad att få vara med sådana och
hyggliga sådana under denna fest. – Älskade Mamma, skulle
intet annat bref hinna komma före jul från
mig till Eder derhemma, så vill jag nu uttala min
hjertliga önskan: En glad och fridfull helg och
Gud välsignelse! Kyss mina snälla systrar
på mina vägnar och helsa alla från
Atte.
P. S. Bläcket är tjockare än tjära! Förlåt! Jag är trött också
"Je suis fatigué comme quarante mille hommes" säger Dubois

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Edelfelt har fått brev från Alexandra Edelfelt och Morbror Gustaf Brandt.

    Alexandra Edelfelt Gustaf Brandt
  • För första gången kom Edelfelt tio minuter för sent till konstakademien, och blev i enlighet med reglementet inte insläppt; han och Léon De Pape, som delade hans missöde, tillbringade förmiddagen på stadsbiblioteket, där han studerade Antoine Wiertz litterära arbeten och Alexandra Edelfelts och Morbror Gustaf Brandts brev.

    Kungliga konstakademien i Antwerpen Alexandra Edelfelt Gustaf Brandt Antoine Wiertz Léon de Pape
  • Oskar Dunckers hemska slut [självmord] måste har orsakat förtvivlad sorg bland hans anhöriga.

    Oskar Duncker
  • Antoine Wiertz skrev som han målade: fantastiskt regellöst, men genialistk; i "éloge de Rubens" bevisar han att Peter Paul Rubens var den största av alla målare och jämför denne turvis med Rafael, Michelangelo, Titian, Correggio, Rembrandt och Diego Velasquez; "I sanning var denna Wiertz en mångsidig ande. Målare, utmärkt skulptör, literatör, musiker (den första flöjtisten i Brüssel) och chemist".

    Bryssel Correggio Michelangelo Rafael Rembrandt Peter Paul Rubens Tizian Diego Velázquez Antoine Wiertz
  • Föregående kväll uppvaktade de högre klasserna på konstakademien Nicaise de Keyser på dennes födelsedag; de Joon höll kopparstickarnas tal på flamländska; Emile Claus för målarna höll likaså sitt tal på flamländska; Moos [?] och De Bergh höll skulptörernas och arkitekternas tal på franska; de Keyser var mycket aimabel [älskvärd] och talade med alla; för Edelfelt berättade de Keyser att denne känt Antoine Wiertz redan som pojke; Jules Dubois höll ett hjärtligt avskedstal; för studenterna fortsatte festen på ett närbeläget estaminet [värdshus] "in de Bruinfisch"; Anthonies, Sidney Adams och Nicolaas Steffelaar spelade piano; Peeters härmade professor Jozef Geefs; komiska visor sjöngs av Claus, Aloïs Boudry och Steffelaar; skulptören Dierkx deklamerade på flamländska; Jules Dubois uppträdde med sina bravurstycken, han deklamerade André Geniers död och stycken av Victor Hugo; klockan 1 gick Edelfelt hem med Karel Scriba och Frédéric Matthæi.

    Kungliga konstakademien i Antwerpen Victor Hugo Karel Scriba Nicaise de Keyser Frédéric Matthæi François [?] Peeters Sidney Adams Antoine Wiertz Jozef Geefs Émile Claus Anthonies (epävarma yhteys) Aloïs Boudry Nicolaas Steffelaar Jules Dubois Pierre Jacques Dierckx André Chénier de Joon Moos [?] Albert van den Berghen (epävarma yhteys)
  • Med de medel som blev över från de insamlade pengarna beslöt man att nästa lördag ställa till maskeradbal; Frédéric Matthæi erbjöd Edelfelt och Karel Scriba kostymer; Edelfelt vet inte vad han skall göra med sina två extra biljetter; Schultz tror att Edelfelt kommer att bli "lyckliggjord" med en av dem; Sidney Adams funderar på en Hamlet-kostym men menar att det blir oskäligt dyrt; inbjudningar har sänts till akademierna i Brüssel, Gent, Brugge, Lüttich och Mons; Edelfelt beklagar att han inte har några av sina Helsingforsbekanta att ge sina biljetter åt; man kan hoppas på en munter afton, de trumpna antwerparnas karaktär lär försvinna bakom masken (karnevalen i Antwerpen är den grannaste i Belgien).

    Helsinki Belgia Antwerpen Bryssel Brugge Gent Liège Mons Karel Scriba Schultz Frédéric Matthæi Sidney Adams Hamlet
  • På Nicaise de Keysers namns-/födelsedag gjorde Edelfelt bekantskap med "en hel massa architekter och skulptörer"; en vallon, Martion, verkar vara "särdeles hygglig"..

    Nicaise de Keyser Martion
  • Brevet fortsatt den 15 december.

  • Alexandra Edelfelt kan tro att Edelfelt inte gör annat än roar sig då han berättar om gårdagens teaterbesök; han hade sett ”Fille de Madame Angot” och ”den stumma från Portici”; flamländarna vill ha valuta för pengarna och spektaklet [föreställningen] räckte därför fem timmar.

    Alexandra Edelfelt Clairette Angot
  • På teatern var en ung sjökapten som talat svenska med "finsk dialekt"; då Edelfelt tilltalat honom svarade mannen med ett oartigt savolaxiskt "Jaså" och vände Edelfelt ryggen; lille Léon de Pape, som satt bredvid, menade att det var en person "sans éducation" [utan bildning], Edelfelt var av samma åsikt.

    Léon de Pape
  • Edelfelts humör var "miserabelt" en stund framöver och "den stumma från Porticis" vackra musik hade ingen upplivande verkan; då Madame Angot trädde in på scenen kom Edelfelt emellertid att glömma "Suomen pojka pellollansa" [den finska pojken på sin åker] bredvid honom; pjäsen har gått över 300 gånger i Paris och 200 gånger i Brüssel; som helhet är den inte märkvärdig men den har några mycket lyckade bitar; händelsen utspelar sig 1796, en tid som beträffande politiska omstörtningar har mycket gemensamt med den närvarande i Frankrike.

    Ranska Pariisi Bryssel Clairette Angot
  • Underrättelserna om François Bazaines dom har väckt dubbelt mera resonerande och diskussioner bland fransmännen än vanligt; tämligen ense är man om att domen är rättvis; Edelfelt tycker synd om Bazaine, som visserligen är benådad men får leva med "skammen, vanhedern, degradationen och utstrykningen ur Hederslegionens rullor".

    François Bazaine
  • Brevet fortsatt på aftonen den 15 december.

  • Edelfelt har under tiden fått några rader från Alexandra Edelfelt, i och med att anatomiboken kommit.

    Alexandra Edelfelt
  • Frédéric Matthæi firar jul med sin familj, som flyttar till Antwerpen.

    Frédéric Matthæi
  • Morbror Gustaf Brandt frågar varför Emile Claus och Sidney Adams inte är med på deras kvällssammankomster; för det första kommer de samman u t a n pretentioner h e m m a hos var och en; för det andra är språket tyska som varken Claus eller Adams förstår; nöjet består ofta i läsning av nyare tysk litteratur.

    Gustaf Brandt Sidney Adams Émile Claus
  • Ingen utom tyskarna firar jul här; Edelfelt är därför glad över att få vara med hyggliga sådana under denna fest; Edelfelt önskar Alexandra Edelfelt, systrarna och alla därhemma en glad och fridfull helg och Guds välsignelse.

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt Ellen Edelfelt
  • P.S. Bläcket är tjockare än tjära; Edelfelt är dessutom trött, "Je suis fatigué comme quarante mille hommes" [Jag är trött som fyrtio tusen man], som Jules Dubois säger.

    Jules Dubois