Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

sjukdom (tillstånd) kolonier (gemenskaper) geografer eldsvådor festligheter ansiomerkit diplomaatit elämäkerrat hotellit järjestöt juhlat Jumala kielet kihlaus kirjakaupat kirjeet löytöretkeilijät luonteenpiirteet mitalit naiset näyttelyt päivälliset pohjoismaalaiset ravintolat ruotsin kieli seuraelämä sirkukset sveitsiläiset tanssiaiset vaatteet valamiehet

Paris d. 3 april 1800
Älskade Mamma,
Hvad Mammas bref gjorde mig glad. Ledsamt
är det att Anni skall vara krasslig – Dock
ser det ju ut som om hennes kikkost vore
af lindrigaste slag. Gud låte henne lyckligt
gå igenom denna pröfvativ från 13 till
17 år, då alla våra unga flickor äro så
klena och medtagna. Butti tyckes vara
af en friskare konstitution, mera bras
på Mamma.
Jag är alldeles uppe i Nordenskiölds extas
I går afton var jag bjuden på middag
till Sibbern. Prins Oseur, Nordenskiöld och
sålander voro hedersgästerna. Palander är jag
ju slägt med, då han är svågar till farbror Erik
han kom också genast till mig och sade i god
dag Edelfelt, vi träffades sist i Götheborg. Hvar
på jag svarade, ja visst, du har varit ut.
och rest litet sedan dess. För prinsen blef
jag presenterad och talade litet med honom.
Under middagen, som var rigtigt storartad,
officiell satt jag mellan Cederström och
Adelborg. Walter Runeberg satt bredvid
Nordenskiöld. Sibbern drack bl. a. en

skål för Finland, främst rigtad åt Norden
skiöld, men hvaraf också Runeberg
och jag fingo en liten del. Prinsen kom
och skålade med oss och såg hjertlig ut
Hvad det är stort, herrligt och
godt, uppfriskande för sinnet att vara
med en stor man som lyckats, sådan
som Nordenskiöld, Mamma har ej
begrepp om hvad han är firad.
Alla tidningar tala om honom, en-
dast om honom sedan 4 dagar, alla
menniskor ha hans namn på tungan
och det mottagande han rönt här i
Paris har varit så storartade att jag
aldrig kunnat drömma derom. Jag
hade aldrig trott att detta ofantliga
Paris att ögonblick så kunde koncen
trera sitt intresse på en enda person.
Efter middagen gingo vi till Cirque
d'Ete der geografiska sällskapet.
Vi gingo in som prinsens suite och
fingo derigenom platser strax bakom
Nordenskiöld på estraden. Det var
storartadt. Tusendetals personer
i ett jubel i en hänförelse hvartill
ur
h
för
Co
här
som
hvar
Nors
ger oc
förka
stått
gen s

Storden.
eberg
Om
ut
ck
klara
sådan
en
alla
tungan
här i
t
kom
vartett
jag på länge ej sett maken, för nor-
denskiöld, som lugn, tvärsaker och
och oförskräckt stod midt i salen.
la Roucière le Norry började festen
med ett makalöst väl sagdt tal.
Gubben är väl närmare 80 år, men
ser ut så att man aldrig glömmer
honom. Nu vrai gentilhomme fran-
cuis!" Han liknar gubben Haartman,
men ser raskare, mera sjökjörnsaktig
ut. Nordenskiölds tal var framsagdt
med den gräsligaste finsk-svenska accent,
men det gjorde ingenting, publiken hängda
sig fast vid hvarje ord, och afbröt ofta
hans ord med ihållande applåder och
hurrarop. Jag tårades ibland (det är
en förlåtlig svaghet) ty jag kände att jag
här stod inför något stort, det största
som finnes en man som vill och kan
hvad han vill. Mannerheim hade bedt
Nordenskiöld läsa öfver sett tal flere gån-
ger och studera uttalet, men M. var så
förbi af trötthet efter resan att han i
stället tagit sig en lur på eftermiddag
gen. – Nordenskiöld var förvånad

att se mig så gammal och lång, svor
i att vara så gammal, och kunde aldrig
tro att det var 10 år sedan Pappa
dag. Pålander kallade mig sin kära
slägtinge". Det gör godt i själen att
se dessa gubbar – det är stål i dem,
och de sågo hos Sibbern bra annorlunda
ut än vi andra, automater, karaktärs
lösa dockor och narrar. Fransmannen
voro djupt anslagna af Ns utseende.
Quelle tête" "Qu'il est beau" Voila un
homme" o.s.v. hördes öfverallt i salen.
Efter festen för la Roncière le Noury
af med honom till Operan. Pirre Horn,
Cederström och Wahlberg som ville ha
uth. på vift, stod med långa näsor.
I trängseln vid utgången såg jag norden
skiöld, alldeles invid mig, och hörde honom
säga på sin renaste finsk svenska – aj,
jekeln, jag har glömt min paletå –
konfus som alltid, fick han lof att ta
reda på detta sett plagg. – I morgon
är den stora skandinaviska middagen
I alla bokhandelsfönster hänger hans
fotografi, öfver allt säljer hans biog

få, der händelserna i le gymnase de
Borgö och "la taverne de Tholo" få
en ofantligt betydelse. Det är ej möjligt
att vara mera "le heros du jour". –
I morgon hoppas jag det skall bli
mycket roligt på den stora festen
Koechlin är återkommen, han skref
till mig i går att juryn funnit min
Haiko tafla något hård i färgen" men
porträttet "utmärkt bra" – samt att
detta senare blifvit antaget med allta-
mation. Det vänliga brefvet slutar med
att Henner talat om medalj. – Jag
önskar naturligtvis ej bättre men hoppas
dock ej derpå i år. Koechlin för sin del
tycker mycket om Haiko taflan och
menar att juryn ej förstår sig på det
fina i kråksången.
I går gjorde jag Ellan et comp ett sprätt.
Då jag gick ut från dem, läste jag igen
dörren, så att de arma menniskorna
skulle ha blifvit lifvande begrafna
om ej conciergen kl. 7 på aftonen
hittat på att gå upp till dem.
nyckeln satt näml. utanför.

Pauline är i Paris – Hon utsatte ett
rendes vous med mig i går, hvilket jag
likväl tillföljd af vädret försummade.
Det han varit åskregn, förskräckliga
skurar under de två senaste dagar.
na, och under sådana omständigheter
är det svårt att få vaga eller omnibus
Vi ha varit mycket uppskakade af
den stora olyckan på tarflax.
Jag kan ej begripa huru den om tänk
samme Viktor Born lät ett sådant slott
stå oförsäkradt. – Helene Bs förlofning
är ett ämna som vi diskuterat här
hela vintern, och ha vi noga gjort
oss reda för både för och mot. –
Antell är mycket nöjd med sin tafla.
Han har bjudit mig på middag om
lördag med den stora Schweitziske
läkaren Lundkolt, hvilken i sin tur
bjudit mig på en stor bal som Schweitzisk
kolonen ställer till om lördag i hôtel
contmentral. – Och nu farväl, älska
de Mamma, mera härnäst
Atte

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Alexandra Edelfelts brev gjorde Edelfelt glad.

    Alexandra Edelfelt
  • Det är ledsamt att Annie Edelfelt är krasslig, men det ser ut som att kikhostan är av det lindrigare slaget; Edelfelt hoppas Gud låter henne lyckligt gå igenom prövotiden från 13 till 17 år, då alla deras flickor är så klena och medtagna; Butti (Berta) Edelfelt tycks vara av en friskare konstitution, hon brås på Alexandra Edelfelt.

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt
  • Edelfelt är alldeles uppe i extasen över Adolf Erik Nordenskiöld; föregående kväll var han bjuden på middag hos Georg Sibbern, där prins Oscar, Nordenskiöld och Louis Palander var hedersgäster; Edelfelt är släkt med Palander, som är svåger till farbror Erik Edelfelt och de träffades senast i Göteborg; under middagen satt Edelfelt mellan Gustaf Cederström och Fredrik Adelborg; Walter Runeberg satt bredvid Nordenskiöld; Sibbern drack en skål för Finland.

    Suomi Göteborg Maarianhamina Adolf Erik Nordenskiöld Walter Runeberg Erik Edelfelt Louis Palander Gustaf Cederström Georg Sibbern Oscar Bernadotte Fredrik Adelborg
  • Det är stort och uppfriskande för sinnet att vara med en stor man som lyckats som Adolf Erik Nordenskiöld.

    Adolf Erik Nordenskiöld
  • Alexandra Edelfelt kan inte begripa hur firad Adolf Erik Nordenskiöld är; alla tidningar och människor talar om honom; Edelfelt hade aldrig trott att det ofantliga Paris för ett ögonblick så kunde koncentrera sitt intresse på en enda person.

    Pariisi Alexandra Edelfelt Adolf Erik Nordenskiöld
  • Efter middagen gick de till Cirque d'Été, där geografiska sällskapet ordnat fest; de gick in som prins Oscars svit och fick platser strax bakom Adolf Erik Nordenskiöld på estraden; det var storartat, tusentals personer jublade med en hänförelse Edelfelt inte sett maken till på länge; Nordenskiöld stod länge lugn och oförskräckt mitt i salen.

    Cirque d'Été Adolf Erik Nordenskiöld Oscar Bernadotte
  • Camille La Roncière le Noury inledde festen med ett makalöst tal; "gubben" är närmare 80 men ser ut som "un vrai gentilhomme français" [en riktig fransk gentleman] och liknar "gubben" Haartman; Adolf Erik Nordenskiöld höll sitt tal på gräslig finsk-svensk accent, men publiken hängde sig fast vid varje ord; Carl Mannerheim hade bett honom öva uttalet, men Nordenskiöld hade varit så trött efter resan att han i stället tagit en lur.

    Lars Gabriel von Haartman (epävarma yhteys) Carl Mannerheim Adolf Erik Nordenskiöld Camille Clément de la Roncière-Le Noury
  • Adolf Erik Nordenskiöld var förvånad över att se Edelfelt så gammal och lång; han kunde inte tro att det redan var 10 år sedan Carl Albert Edelfelt dog; Louis Palander kallade Edelfelt sin kära släkting; det är stål i gubbarna och de såg annorlunda ut än alla andra automater, karaktärslösa dockor och narrar hos Georg Sibbern.

    Carl Albert Edelfelt Adolf Erik Nordenskiöld Louis Palander Georg Sibbern
  • Efter festen for Camille la Ronciere le Noury iväg med Adolf Erik Nordenskiöld till Operan; Pirre Horn, Gustaf Cederström och Alfred Wahlberg, som ville ha ut Nordenskiöld på vift, stod med långa näsor.

    Parisoperan Adolf Erik Nordenskiöld Alfred Wahlberg Gustaf Cederström Christer Horn af Åminne Camille Clément de la Roncière-Le Noury
  • I trängseln vid utgången hörde Edelfelt Adolf Erik Nordenskiöld säga på renaste finsk svenska "Aj, jekeln, jag har glömt min paletå".

    Adolf Erik Nordenskiöld
  • Följande dag är den stora skandinaviska middagen; i alla bokhandelsfönster hänger Adolf Erik Nordenskiölds fotografi, överallt säljs hans biografi, där händelserna i "le gymnase de Borgo" [Borgå gymnasium] och "la taverne de Tholo" [restaurangen i Tölö] får en ofantlig betydelse; han är dagens hjälte.

    Tölö Borgå gymnasium Adolf Erik Nordenskiöld
  • Alfred Koechlin är tillbaka; han skrev att juryn funnit Haikotavlan "något hård i färgen", men att porträttet ansetts utmärkt bra och antagits med acklamation; Koechlin avslutar brevet med att Jean-Jacques Henner talat om medalj; Koechlin tycker mycket om Haikotavlan och menar att juryn inte förstår sig på det fina i kråksången.

    Haikko Alfred Koechlin Jean-Jacques Henner
  • Edelfelt spelade Ellan de la Chapelle med sällskap ett spratt föregående dag; då han gick låste han dörren från utsidan; de arma människorna skulle ha blivit levande begravda om inte conciergen hittat på att gå upp och hittat nyckeln på utsidan.

    Ellan de la Chapelle Constance Lepsen Elisabeth Lepsen
  • Pauline Ahlberg är i Paris; Edelfelt försummade en rendez-vous [träff] med henne på grund av åskregn, då det är svårt att få tag på vagn eller omnibus.

    Pariisi Pauline Ahlberg
  • De har varit uppskakade av den stora olyckan [eldsvåda] på Sarvlaks; Edelfelt kan inte förstå hur Viktor Born lät ett sådant slott stå oförsäkrat.

    Sarvlaks Viktor Magnus von Born
  • Helene Borns förlovning har diskuterats hela vintern; de har noga klargjort för och emot.

    Helene von Born Alexis Gripenberg
  • Herman Frithiof Antell är mycket nöjd med sin tavla; han har bjudit Edelfelt på middag med den schweiziske läkaren Edmund Landholt; Landholt har i sin tur bjudit Edelfelt på bal som den schweiziska kolonin ställer till med på lördag på hôtel Continental.

    Hôtel Continental Herman Frithiof Antell Edmund Landolt