Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

sjukdom (tillstånd) opera (konstart) ammattitaitokilpailut fennomania flaamin kieli kansallisuus kansanluonne karnevaalit khoit kielet kirjeet kuvataideoppilaitokset laskiainen laulut maailmankansalaisuus murteet naamiaiset opinnot postimerkit ranskalaiset saksalaiset taideyhdistykset talous tanssiaiset turkkilaiset vaatteet

Antwerpen d. 14 Januari 1874
Älskade Mamma
Med ledsnad ser jag i Mammas bref, som jag i dag
på morgonen fick, att jag missräknat mig i afseende
är ankomsten af mina två sista bref till Helsingfors, och
att detta förorsaket Mamma oro och otreflighet. Frisk
och sund som en nötkärna har jag Gud ske lof varit
hela tiden och hoppas så få fortfara. Kamraterna
påstå, att jag fettet sedan oktober, jag åter som
en varg, sofver så, som man gör det då man arbetat
en hel dag, och finner mig med ett ord mycket bra. –
Mammas farhoga, att jag möjligtvis skulle varit sjuk,
var således ogrundad, som Mamma också sett af brefven
Det har varit en lycka att jag alls ej kännt af den
s.k. klimattebern här. De flesta framlingar ligga
i början alltid i 3, 4 dagar i denna sjukdom, förorsakad
af det fuktiga hafsklimatet. – Nu är jag var
vid vädret och har således intet att befara. –
Dessutom kommer våren om några månader, och då
har jag ju så mycket mindre orsak att frukta för förkylliga
I alla fall, skulle det inträffa, att jag blefve sjuk
på några dagar, så befröfver Mamma ändå ej hafva
någon oro, ty jag är säker på, att Scriba skulle se
efter mig så bra som möjligt är. – Han har sjelf,
första gången han var borta från hemmet, i Münchel
legat 6 veckor i svår tyfus, och har redt sig bra, ehuru
immeligen ensam, och långt mera obekant, än jag nu

är här i Antwerpen (eller Antwäräpå, som en äkta
bläng skulle uttala ordet). – – Egendomligt är att
se huru i flamländskan flere ord begagnas, hvilka åter
finnes i Svenskan, men ej i tyskan. Så t. ex. strax"
"struntprat" o. s. v. När ingen nyser, säger män "Wel be-
komen" såsom man stundom utrycker sig också på svenska. –
Så språk hafva väl så många munärter som "Vlaamsch"
la Brugesvis en Gandois och en Antwerpars förstå knappt
hvarandra, ehuru några mil skiljer deras enas hemort från
den ändras. – Då man talar långsamt, förstår jag
ganska bra, men då man slabbrar på som vanligt, är
det rakt af omöjligt att få något sammanhang. – I klasser
äro språktvister ännu rätt ofta i bara. I dag sist en,
som härledde sig deraf, att en flamländare, (som icke talar
alltför bra franska) berättade om två flandviska hjeltar från
medeltiden: deux héros, och ej iakttog haspirée, – hvar
Dubois tog sig anledning att förstå det som "deux Zéros", och
gjorde sig lustig deröfver. – Sådana småsaker kunna
ofta utgöra anledningar till dessa fejder, lika heta
som onyttiga. Emellertid känner jag det så hemvarmt när
jag hör dessa skäl och mötskäl, dessa utläggningar
om folk och nationalitet, detta tal om ett förtryckt
språk, det vackraste på jorden, o. s. v. –. Emellertid hafva
flämerna, likasom fennomanerna, rätt i många styckes
men de gå för långt i ifvern för sitt språk. – Alla
elever vid akademin, af flämiskt ursprung äro så
dusch und dusch flamländare som möjligt, och kunna
alls ej skylles för att vara fransquillons. – Antwerpa
är som bekant den mest blamisk sinnade stad i hela Belgien
der
A
Dag

Buttis säga, med illustrationer intresserade nu
särdeles mycket. Isynnerhet äro de två små englarna som
komma från himmelen mycket bra, likaså Calles och
Stinas Mamma, hvilken företer en rätt lyckad anblick.
Apropos småsystrarne, så kommer jag nu ihog, att
sig fått en liten korrespondent här i Belgien, som
begär frimärken af mig. Det är en 11 års gammal bror
till L. de Pape, och genom derinne har han redan fått
alla frimärker jag kunnat samla. Skulle nu någon
af mina systrar vilja samla något tiotal stadspostmärken
t.ex. som här äro ytterst rasa, eller märker på 1 mk eller 5 på
alla sällsynta) så kunde de göra min nya bekantskap en
stor glädje och tjenst. Han lärer vara egare till en af
de största kostmärksamlingarne bland skolpojkarne i
Brugge. – Hans bref skickar jag för roskull med, ehuru
det ej är något ostografiskt mästerverk är det dock skapligt
nog för en ung man om 11 år. Dessutom har han börjat korre-
spendensen af egen drift, utan att säga ett ord åt sin bror
derom, hvilket är temmeligen originelt. – En annan
liten pojke, en son till leksakifrun som hyr rum åt
Scriba, har jag också lyckliggjort med mina postmärken,
och denna ungdom frågade genast, om jag ej ville byta,
jag skulle i stället få ett från goda hoppsudden eller Cana-
de, men jag försäkrade att han kunde hålla sina märken
I akademin
utan att tänka på revanche. – – –
har man tänkt på en ny bal masqué eftersom
den förra var lyckad. Denna skulle komma att hållas
strax före concoursens början således i slutet af
Tanuari månad. – Men har anmödat mig att rita

inträdeskortet, och jag har derföre gjort en skizz för
detta ändamål. – Blir tillställningen af så tryckes
detta naturligtvis, likasom också en natt dansordning, konser
nerad af Scriba: amoretter, klädda som målare, skulptörer och
ankitekter som dansa i ring med plycka – ungar, omkring en
ofantligt blombukett, der danserna äro skrifna i blommorna. –
Alla tyckas för resten anstränga sig så mycket som
möjligt för att "ej bli den sista" i concoursen. För
Anatomin har jag en ryslig skakander. – En anatomisk
ritning, som jag i svett och möda hoppetåt, och som jag
försökt få så bra som möjligt, kasserades helt och hållet
af Geefs, som menade att jag borde studera naturen
skelettet) mycket mycket mera. De flesta af consurra
terna hafva gjort 2 eller 3 t. o. m. 5 concourser, och
äro således helt hemmastadda i sina examispartet
såsom t.ex just anatomin. – I dag berättade Geefs
med en förunderligt naiv sjelfbelåtenhet, huru som den
beryktade pariser anatomen Lemercier var förtjust de
han säg Geefs ätningar i denna branche, huru han
sagt, att ingen, som hafs, förstått uppfatta den antika
skönheten hos formerna. – Särdeles skicklig är
verkligen vår professor, skada blott att hans
föreläsningar äro på flamländska, och vi utländing
således ej få något ordentligt begrepp om dem
Mot våren fara amerikan Arthure och Adams
till Paris, mor Augusti Claus, Dubois och Bates
för att stanna der. Ännu har jag skrifvit till
Becker eller Lindholm. Jag väntar att få höra
domen i konstföreningen förrän jag skrifved-

Mycket väl kommer jag nu som hittils öfverens med
mina tyska kumpaner d. v. s. Scriba, Schr. och Matth. Friska
som är en bekantskap till Schultz, (affärsman till professionen)
är mycket hygglig och rolig men förefaller mig käringaktig.
pratar oändligt och utan uppehåll, kranier sig, o.s.v. – Dertill
ser han genom komisk ut, och trots hans stora beläsenhet
etis
hans innerliga vänlighet m. fl. förtjenster är
jag ej någon särdeles beundrare af sagdt han
Fischer (kanska, och det vore orätt, har jag fått
ett ogynnsamt intryck af hans komiska figur och
löjliga sätt att föra sig. Af Scriba och Schulz har
jag ännu ej, så vidt minnesgifvit några teckningar
som jag dock dagligen
ser dem så intresserar det kanske mår
Af Schulz (som är 20 år) medföljer här
en fotografi. Det sentementala
draget, som utmärker alla tyskar
finnes lyckligtvis ej mycket hos
dessa mina bekanta, alls ej hos Matthée
tes
som i allmänhet är lika mycket fransös som tysk.
Morbror G. frågar i ett bref, – om jag blifvit germani
serade. – Jag vet ej rigtigt hvad han menar dermed, men
kan dock svara, att jag för ingen del ändrat det ringaste
af mina åsigter om presessarne efter det jag blifvit närma

re bekant med några Germanias söner – för
resten är jag så till vida kosmopolet, att jag umgås
med en hygglig menniska, med en sympathisk natur
om han och våra turk eller kött intott. Att jag, som
talar med mycket större ledighet tyska än franska,
i börjar skulle komma tillsammans med de få
tyskar som funnos i Akademin är också klart.
I akademin går allt sin jämna gång. Man sjunger
pratar och målar. Ibland kan det falla några
ljushufvuden ibland dessa Rubens-ämnen in, att i
timtal gå på med att sjunga samma slagdänga.
Blir man förargad härifver (hvarpå allt är beräknade
Så svara på en melodi ur fille de Madame Angot följare
af Portielje kopsätta sinnerika ord:
Si cette histoire vous embête!!
Nous allons la, la, la, la recommencer. –
En temmeligen klen tröst i sanning. – Med
holländaren Boss, som ej förstår franska, är jag
tvungen att bråka Vlaamsch, så godt jag det förmår.
Engång då jag i vestibulen stod så och rasonnerade,
passerade en liten ljuslockia skulptör, lyssnade och
frågade med förklaradt anleter: Spreckt Nij vlaamska
ook?! – I allmänhet äro blänna smickrade om
man tar någon notis om deras språk, hvilket herrar
väl
viss
ord.
t
den
les vi
Luss

dem
år
Jag
valloner så i grund förakta, att de ej, trots flere års
vistelse i Antwerpen förstå eller vilja förstå ett enda
ord. – Den som kan tyska och svenska finner många
föreningspunkter mellan dessa språk och flamländskar
Jag har funderat på att låta tvätta min
för det ganska billigt gjorde här)
ljusa sommarpaletå. Den är annars bra men är grå som
på armarne af dam och regn. – Den blå, som sett
dagen, tror jag 1886, är nu nästan kaputt, men begagnas
dock i värre väder, det vill säga dagligen och stundligen.
Till våren måste jag dock kanske köpa mig något
nytt klädesplagg, – ty isynnerhet här i A. fara kläder illa
af regn, gatsmuts o.d. – Emellertid är jag rätt nöjd att
jag ej köpte mig någonting tills dato, emedan jag slagit
mig ypperligt ut med det jag haft. – –
I lördag
hålles en andra "bal des Academiciens, nu i Salte
(Entrée för akademiner 2 frcs
lena ha vara
de gymnase" som skall vara både stor och väcker. –
Jag har ritat inträdeskostel och skall, då det är tryckt
skicka hem ett dylikt för att visas. – Jag ämnar ej märka
ra mig, endast anlägga lösnäsa o.d. – . I sista
lördags hade Scriba af sin principal fått 3 frikost
till maskeraden à The'alle aux Vaciétes, och erbjöd
dem genast åt mig och Schultz. Det var ej någon allde-
les vanlig bal, denna var arrangerad af den
Antwerpiska segelklubben Gueux de mers. – Mycket

folk, ingen enda herre maskerad – alla fruntimme
på högst få undantag när, i domino (i alla grader från
sammets och siden till Schisting). – Först vid kärnar
lära dessa maskerad baler företa en rigtigt
brokig anblick. – För vår maskerad har Ada
skaffat sig en vacker spansk kostym. Jag kunde väl
också få en turk kostym af Anthonien och en incroyal
af de la Montagne men det är besvärligt att vistas en
afton i dem och jag hyllar regeln ju simplare, ju enklare
Mitt bref börjar med jeremiader, mitt lynne är nu
åter bättre än i middags då min målning blef
suddig och dum. – För resten ber jag Mamma skrifva
upp den oförsvarliga slarfvigheten i början af
episteln på brådskans räkning. Senare har jag
hört en charmant föreläsning i esthetik af prof-
Rousseau, och detta har gjort mig glad igen. –
Helsa hjertligt alla bekanta. Säg Lulle att jag
håller på med ett bref till honom, och bed honom
icke vara ledsen på mig, tog småsystrarne och Ellen
nu som alltid i fann och helsa dem från
Mammas
gar
Atte.
Härnäst skall jag, fastän jag lofvat att ej tala så mycket
om taflor i mina bref, något tala om några taflorna
Verlat, de Keyser, Robert Fleury. m. fl. som jag sett i dessa

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Edelfelts två senatse brev har kommit fram senare än beräknat och Alexandra Edelfelt har varit orolig för hans hälsa; han är säker på att Karel Scriba skulle sköta om honom om han blev sjuk; då Scriba bodde i München låg han sjuk i tyfus men redde sig ändå bra.

    München Alexandra Edelfelt Karel Scriba
  • Edelfelt är frisk, äter som en varg och sover som man gör då man arbetat en hel dag.

  • Vlämer [flamländare] uttalar Antwerpen som Ántwäräpä; flamländskan har flera ord som används i svenskan men inte i tyskan; få språk har så många munarter (dialekter) som flamländskan, personer från Brügge, Gent och Antwerpen förstår knappt varandra.

    Antwerpen Brugge Gent
  • I klassen märker man av språkstriden i Belgien; senast gjorde sig Jules Dubois lustig över en flamländares franska uttal; ”Emellertid känner jag det så hemvarmt när jag hör dessa skäl och motskäl, dessa utläggningar om folk och nationalitet, detta tal om ett förtryckt språk, det vackraste på jorden o.s.v. – Emellertid hafva flämerna, likasom fennomanerna, rätt i många stycken, men de gå för långt i ifvern för sitt språk”; Antwerpen är den mest flamländskt sinnade i hela Belgien.

    Belgia Antwerpen Jules Dubois
  • Butti (Berta) Edelfelt har skickat en egenhändigt illustrerad saga som intresserade Edelfelt mycket.

    Berta Edelfelt
  • Léon de Papes bror, 11 år gammal, samlar frimärken och Edelfelt hjälper honom; Henri Schneider, sonen till Karel Scribas hyresvärdinna har även fått finländska frimärken av Edelfelt; pojken erbjöd i utbyte ett frimärke från Godahoppsudden eller Canada, men Edelfelt avböjde.

    Kanada Godahoppsudden Karel Scriba Léon de Pape J. de Pape Henri Schneider
  • Man har tänkt ordna en ny bal masqué [maskeradbal] på konstakademien, i och med att den förra var så lyckad; Edelfelt är tillfrågad att måla inträdeskortet, Karel Scriba gör dansordningen.

    Kungliga konstakademien i Antwerpen Karel Scriba
  • Alla anstränger sig för att inte bli sist i concoursen [tävlingen]; anatomin är stötestenen för Edelfelt; Jozef Geefs menar att han borde studera skelettet mera.

    Jozef Geefs
  • Jozef Geefs berättade att parisiska anatomisten Lemercier berömt hans ritningar; professor Geetz är skicklig, skada bara att hans föreläsningar är på flamländska, så de utländska eleverna har svårt att hänga med.

    Jozef Geefs Lemercier
  • Mot våren åker amerikanerna Robert Arthure och Sidney Adams till Paris, mot augusti åker även Émile Claus, Jules Dubois och Dewey Bates dit för att stanna.

    Pariisi Sidney Adams Robert Arthur Émile Claus Dewey Bates Jules Dubois
  • Edelfelt har ännu inte skrivit till Berndt Lindholm och Adolf von Becker; han väntar på att få höra domen i Finska konstföreningen innan han skriver.

    Adolf von Becker Berndt Lindholm
  • Edelfelt kommer fortsatt bra överens med sina tyska kamrater Karel Scriba, Schultz och Frédéric Matthæi; Edelfelt tycker att Schults vän Heinrich Fischer, som är affärsman till yrket, är hygglig och rolig men förefaller "kärringaktig".

    Karel Scriba Schultz Frédéric Matthæi Heinrich Fischer
  • Det sentimentala drag som utmärker tyskar finns inte hos Frédéric Matthæi, som är lika mycket fransk som tysk.

    Frédéric Matthæi
  • Morbror Gustaf Brandt undrar om Edelfelt blivit germaniserad; åtminstone har han inte ändrat åsikt om preussarna; det var naturligt att Edelfelt i början sökte sig till de få tyskarnas sällskap eftersom han talade tyska med större ledighet än franska; han är så till vida kosmopolit att han umgås med hyggliga människor oberoende av nationalitet, vore de än "turk eller hottentott".

    Gustaf Brandt
  • På konstakademien är allt som vanligt; ibland kan det falla "några ljushufvuden ibland dessa Rubens-ämnen" in att i timtal sjunga samma slagdänga; den som blir irriterad får till svar en melodi ur "Fille de Madame Angot" till ord av Gérard Portielje: "Si cette histoire vous embête :/: Nous allons la, la, la, la recommencer!" [Om ni förargas av denna historia:/: Tar vi den, den, den, den från början!]

    Kungliga konstakademien i Antwerpen Peter Paul Rubens Gérard Portielje Clairette Angot
  • Med holländaren Hinderikus Boss, som inte förstår franska, talar Edelfelt flamländska; flamländarna är så vana vid vallonernas ovilja och oförmåga att i Antwerpen bruka flamländska att de blir överraskade när någon tilltalar dem på det språket; tyska och svenska har många föreningspunkter med flamländskan.

    Antwerpen Hinderikus Boss
  • Edelfelt funderar på att låta tvätta sin ljusa sommarpeletå; den blåa från 1866 använder han när det är dåligt väder, d.v.s. dagligen i Antwerpen; han måste troligen köpa något nytt klädesplagg till våren.

    Antwerpen
  • På lördag hålls maskeradbalen; Edelfelt tänker endast maskera sig i lösnäsa, även om han kunde få kostym av Anthonies eller De la Montagne; senaste lördag var han med Karel Scriba och Schultz på maskerad på Théatre aux Variétés, som den lokala segelklubben arrangerade; först vid karnevalfirandet som föregår fastan blir maskeraddräkterna mera uttänkta och varierande; Sidney Adams har skaffat sig en vacker spansk kostym till lördagens akademibal.

    Karel Scriba Schultz Sidney Adams Anthonies de la Montagne
  • Sedan början av brevet, som Alexandra Edelfelt får förlåta att är slarvigt skrivet, har Edelfelt varit på en charmant föreläsning i estetik av professor Jean Rousseau; Edelfelt är nu på bättre humör.

    Alexandra Edelfelt Jean Rousseau
  • Edelfelt ber Alexandra Edelfelt hälsa Lulle (Julian) Serlachius att han håller på med ett brev till honom, och ger småsystrarna och Ellen Edelfelt en kram.

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt Ellen Edelfelt Julian Serlachius
  • Nästa gång ska han skriva om tavlor av Charles Verlat, Nicaise de Keyser, Tony Robert Fleury m.fl., som han sett de senaste dagarna.

    Nicaise de Keyser Charles Verlat Tony Robert-Fleury