Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

transportmedel opera (konstart) kaffe militärer (personer) förälskelse aamiaiset ateljeet hyvästely junat juomat kaiverrukset kielet kirjeet kuvanveistäjät kuvataideoppilaitokset lahjat matkat naiset näyttelijät patsaat ruoka samppanja taidekauppa taiteilijat teatteritaide tilaukset viinit viuhkat yliopistot

Paris onsdag afton
kar.
1880
Älskade Mam
De unde man afto
ankind derför fest
mycket några sång af lång bestämd
till kl. 1 på att denna förargligare
den kl. 7 de Ladde den af på
ett ögonkligt jag
a få se en
bukett af fröken Paste, och tänkte
passera af ord tillsamman så då jag
vid ankomsten till sökten arm
allting upp det nu med och alle man
i färd med att packer en unde
sling, emendan sågen sorgligt runde
fum med att tåget var ett mägtigt
under det att dag undra behoffa duken
så mycket tid på att dömaffade. –
för reste af till hängande jag att
sedan och fått sig för 8 d. 2 f
vi några minuters rast. Jag var

som sagdt till löjlighet nervös
och jag tror också att fröken hade
någon egendomlig känsla. Ne
vous tourmentez pas" sade hon.
Mycket hunno vi ej talas vid med
jag tyckte på henne att hon var
besluten att trotsa alla vederva
digheter vis à vis MW. – Fru Många
var upprigtig som vanligt och
gick på med: Pourquoi, pourquo
n'eter vous pas à Petersbourg, cile
nous arrangerast tant. Innan
de stejo i waggonen sade Sophie
Nous nous reverrons n'est-ce pas? –
Oui, mais peut être pas dans les
mêmes condition. – Oh que se.
sade hon, jag lofvade skrifva oft
till Paul, jag nysste fru Manzey
på händer tog afsked af Paul och
Schoura tyckte frökens hand och så
bar det af. Hon viftade länge

sade
les
med en buket af therosor och
hvita syrener som jag gått henne
i afskedets stund. Då jag begaf
mig hemåt var jag "tout drôle
Det är ej värdt att skrifva alltför
länge härom, ty då kommer jag
bestämdt fram med dumheter.
Det finnes en massa delikata
ämnen som skämmas bort om
de i skrift behandlas af en pro-
fan. – Ändå till dagen före af-
resan hade jag då och då små
kalabaliker med fröken, som,
plågad af det eviga talet, om
M. 1, lätt tog eld. Är hon
bara kokett eller har hon någon
sorts känsla för mig, det frågar
jag mig alltjemnt. Sista dagen
voro de igen hos mig. De hade
formligen refuserat inbjudning
till frukost under förevändning af
uppköp o.d. Hufvudorsaken var
dock att de ej ville förorsaka mig

bråk. Jag hvad dem emellertid
på kaffe, bakelser, confekter, viner
(champagne) frukt, allt på kinesiska
porslin samladt från grannar och
andra. De tycktes, som förr, finna
min atelier treflig. Sophie gick
omkring och snokade i alla vinkla
och observerade äfven den minsta
detalj. Talte jag om att hon
hemtade med sig från Barritz
en makalöst vacker spansk
skarl rödt siden broderadt med
guld. Hon ville nödvändigt att
jag skulle begagna denna vackra
pjes till bordduk i lilla salongen
för att göra
och jag hade henne i låg också
bredt det vackra draperiet
öfver mitt bord Louis XII. I
faut toujours la garder là, sade hon,
comme cela vous ne la perdrez ja
mais de vue! – Paul har gifvit
mig några snärkor från Barritz med
gubbar i terralotta. Jag har
lofvat fröken en solfjäder
och den skall bli bra, det vill jag
lofva (skizzen sedan gjord – något ämna

från slutet af 1700 talet, hvars
kostymer hon tycker om, och så
kan jag skicka en skizz af atelier
åt Paul. Det är en alldeles
ovanligt hygglig gosse, och alls
ej dum. Hvad sägs t.ex. om
en ung rysk löjtnant som af
fru Spitschinsky, sin morter får
100 frcs i present och lika mycket
af fru Manzey och som för 200
francs hos Barbédienne köper
Paul Dubois "Chanteur" i brons
ett af de bästa konstverk som
vårt sekel har att uppvisa. Tror
Mamma att många vid vårt är
desbataljon skulle ha hittat på
det? Icke knappar, icke ringar,
icke klockheder utan något som
troligen alls ej kommer att upp-
källas af hans petersburgar bekanta
Då jag var med dem i Ecole
des Beaux Arts fick jag tillfälle
at visa dem både Paul Dubois
och Laurens – den senare kom
mycket vänligt och pratade med

mig. Jag hade fru Manzey
att köpa Chapus Jeanne
d'Arc i brons ung. 12 aln hög åt
sin man, och jag valde ut
gravyrer åt fröken till hennes
salong hos Goupil. Goupils
gerant lemnade på köpet ej
fotografi af Blanca som
souvenir de M. Edelfelt" hos
från känt denna lyckliga idé
vet jag ej. –
Hemma i ateliern har jag gjort
en skizz i Pastel till fresken
i Solennitetsalen universi-
tetets invigning och fröken
gick på med: Il faut absolu-
ment faire cela, il faut que vous
fassiez quelque chose de grand"
Jag är sjelf mycket intresse
rad, rigtigt inspirerad för denna
stora målning – måtte blott uni-
versiteter beställa den.


ej
de
tre
en
uni
Alla aftnar ha vi varit på
theatern. Det allra roligaste
har ändå den sista representation
gå th. fr. – bara Molière med
l'Empromptu de Versailles, der
Coquelin spelade Molière, för
resten den enda som spelat
rolen sedan M. Det var alldeles
makalöst. Det var "un plaisir
de raffine" och jag var så inner
ligt glad att de förstodo det
fina i kräksången. Coquelin
och Got spelade såsom verldens
två största komedianter som de
äro – vi voro alla i extas,
jag, som alltid är galen, var ifrån
mig och höll ändå till kl. 3
på natten tal för dem och konst.
molier, o.s.v. Aldrig har molter
förekommit mig så stor som
denna afton, så kolossal.
Roligt var att se det fina och
förståndiga satt hvarpå

fröken Sophie hörde alla de
a gros mots" som förekomma
i l'Ecole der femmes – förresten
t
kans ett intelligent qvinna stöta
sig vid de ord som i förekomma
hos Spalien, Shakespeare eller
Bellman. Theatre français
äro de alldeles betagna i Am
Manzey sade så ofta: Quel
dommage que vous ne vieniser
pos ici avec votre mère, je suis
sur qu'elle serait ravie.
Operan likasom opera comique
tyckte de ej om, och jag är den
förste att gå in på deras om-
döme. Afsikanskan magnifikt
uppsatt, föreföll oss tråkig (det
har jag alltid sagt likasom med
allt af Meyerbeer. Och nu
slut med detta pladder. Jag
har svårt att defincera mina
känslor annorlunda än som en ofan
tomhet och en stor fruktan för fram
ä
tiden. Tusen helsningar

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • De reste föregående kväll; avresan var bestämd till klockan 11 på kvällen men gjordes redan klockan 7; Edelfelt hade gått ut för att köpa blommor till Sophie Manzey; då han återvände till hotellet höll de i största hast att packa ner sina saker, för att hinna med snälltåget och inte det andra tåget som tog dubbelt längre tid; på bangården sade hon att Edelfelt inte skulle oroa sig; hon tycktes besluten att trotsa alla vedervärdigheter gentemot Mischa Wolkoff; Fru Alexandra Manzey var uppriktig och undrade varför Edelfelt inte var i Petersbourg; då de steg in i vagnen sade Sophie Nous nous reverrons n'est-ce pas? – Oui, mais peut-être pas dans les mêmes conditions. – Oh, que si! [Vi återser varandra eller hur? – Ja, men kanske inte under samma omständigheter. – Å, det hoppas jag verkligen!; Edelfelt lovade skriva ofta till Paul von Etter, han kysste fru Manzey på handen, tog avsked av Paul och Schura Manzey och tryckte frökens hand innan det bar av: hon viftade länge med buketten av terosor och vita syrener som Edelfelt gett henne; det lönar sig inte att skriva för länge om detta, en massa delikata ämnen skäms bort om de i skrift behandlas av en profan.

    Pietari Alexandra Ivanovna Manzey Sophie Manzey Paul von Etter Alexandrine Manzey Michail Sergejevitj Volkov
  • Ända fram till dagen före avresan hade Edelfelt små kalabaliker med fröken, som plågad av det eviga talet om Mischa Wolkoff, lätt tog eld; Edelfelt frågar sig om hon bara är kokett eller om hon har känslor för honom.

    Sophie Manzey Michail Sergejevitj Volkov
  • Sista dagen var de hos Edelfelt; de hade refuserat inbjudningen till frukost för att de inte ville förorsaka honom besvär; med hjälp av grannarna kunde han ändå bjuda på kaffe, bakelser, konfekter, viner (champagne) och frukt på kinesiskt porslin; Sophie Manzey gick omkring och observerade den minsta detalj; från Biarritz hade hon med sig en vacker spansk sjal i rött siden broderat med guld till Edelfelt; hon ville att han använde den som bordduk till hans bord i Louis XIII-stil så att han aldrig tappade den ur sikte; Paul von Etter gav honom några snäckor från Biarritz med gubbar i terrakotta; Edelfelt har lovat fröken är solfjäder, med ett ämne från slutet av 1700-talet; han ska skicka en skiss av den till Paul.

    Biarritz Sophie Manzey Paul von Etter Ludvig XVIII
  • Paul von Etter är en ovanligt hygglig gosse; av sin moster fru Eugenie Spitschensky fick han 100 francs och lika mycket av fru Alexandra Manzey och köper hos Ferdinand Barbédienne Paul Dubois "Chanteur" i brons, ett av de bästa konstverk som seklet har att visa upp; tror Alexandra Edelfelt att många vid deras gardesbataljon skulle ha hittat på det?; det kommer troligen inte att uppskattas av hans Petersburgerbekanta.

    Pietari Alexandra Edelfelt Alexandra Ivanovna Manzey Eugénie Spetschinsky Paul Dubois Paul von Etter Ferdinand Barbedienne
  • I Ecole des Beaux Arts fick Edelfelt tillfälle att visa dem både Paul Dubois och Jean Paul Laurens, den senare kom fram och pratade; Edelfelt hade fru Alexandra Manzey att köpa Henri Chapus Jeanne d'Arc i brons åt sin man; hos Adolphe Goupil valde han ut gravyrer åt fröken till hennes salong; Goupils gérant [föreståndare] lämnade på köpet ett fotografi av Blanca som "souvenir de M. Edelfelt" [som minne av herr Edelfelt].

    École des Beaux-Arts Alexandra Ivanovna Manzey Henri Chapu Paul Dubois Adolphe Goupil Jean Paul Laurens Nikolaj Nikolajevitj Manzey Jeanne d' Arc Blanka
  • I ateljén har Edelfelt gjort en skiss i pastel till fresken i Solennitetssalen, universitetets invigning; fröken ansåg att han absoult måste göra detta, att han gör något stort; även Edelfelt är inspirerad för denna målning och hoppas att universitetet beställer den.

    Solennitetssalen Sophie Manzey
  • Alla kvällar har de varit på teater; det roligaste var Molières l'Impromptu de Versailles på Théâtre français; Coquelin och Got spelade som de världens största komedianter de är; det var roligt att se det fina och förståndiga sätt fröken Sophie Manzey hörde alla grovheter som förekommer i l'Ecole des femmes; även en intelligent kvinna kunde stöta sig vid de ord som förekommer hos Molière, William Shakespeare och Carl Michael Bellman; de är alldeles betagna i Theatre français; fru Alexandra Manzey sade ofta att det var synd att Edelfelt inte kom dit med sin mor.

    Versailles Théâtre-Français Alexandra Edelfelt Alexandra Ivanovna Manzey Sophie Manzey Carl Michael Bellman Benoît Constant Coquelin Edmond Got Molière William Shakespeare
  • Opera och opera comique tyckte de inte om och Edelfelt håller med; Amerikanskan föreföll dem tråkig, liksom det mesta av Giacomo Meyerbeer.

    Giacomo Meyerbeer
  • *I dag har Edelfelt skrivit ett långt brev till Paul von Etter i Nizza; på eftermiddagen besökte han general Konstantin Manzey som reser till Nizza i dag; summa sumarum har det varit de 10 egendomligaste dagarna i hans liv.

    Nizza Paul von Etter Konstantin Nikolajevitj Manzey
  • *Edelfelt behöver knappast säga att de varit i St Germain, St Cloud, Versailles och överallt i Paris där det finns något att ses.

    Pariisi Versailles Saint-Cloud Saint-Germain-en-Laye