Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

ammattitaitokilpailut arkkitehtuuri kuvataideoppilaitokset opinnot palvelusväki vahtimestarit

Fortsättning d. 3 kl. 12 på dagen. – Concoursen
är nu börjad. Från 9 till 12 hafva vi hållit
på med perspektiv, och komma att fortsätta
så i 8 dagar. Vi ha en lätt, med besvärlig upp-
gift d.v.s. att göra upp ritningen till ett tak,
så måladt att det ser högre ut än det i verklig
heten är. – Arkitektonisk noggrannhet måste sakt-
tagas, alla detaljer till ung. 3 pelare, sedda i förkostning
uppmätas o. s. v. – Ah hvad det är tråkigt. Af de
30 elever, som höra till naturklassen, deltaga ungefär
18 i denna konkurs. Jag och Adams de enda ut-
ländingarne. Hvad jag är lycklig öfver att ej ha
valt arkitekturen, ty redan helt litet af detta
noggranna, germetriska uppmätande, cirklande och
streckande gör mig helt vemodig. – Att uppgiften
är dumt gifven, derom äro alla öfverens. – Man
lär sig egentligen ej något vid utförandet, och har
i framtidens alls icke någon nytta deraf. – Jag har
allt mer och mer tänkt på att ej dettaga i concour
i historie och esthetisk. Hvad i alla verldens dagar
har jag för en nytta af att skrifva det på franska
som jag kan fullkomligt bra på svenska, att försum-
ma anatomin för detta onyttiga arbete. – Jag
kan ju i alla fall ej täfla om prix d'excellence,
och är mycket nöjd om jag blir en gång nämnd med
heder i någon annan branche, såsom komposition, express
o.d. – Måtte Mamma inse, att det ej är lättja,
som förestäfvar mina ord i denna stund. För Mamma
det, så vet Mamma ej huru innerligt jag önskar

gå framåt på måleriet väg, huru jag ville blifva
en dugtigt konstnär! Mistorie undervisningen här
vid Akademin är ju egentligen inrättad för att gifva
de dumma flamerna en yttlig öfverblick af Zorntidens
historie, och är således temmeligen onyttig för den
som tagit studentexamen. – Många af utländingarne
hafva rest bort före konkursen. Arthur, Stephenson
Lauterbach, Hoss och Whiting. – Jag skulle säkert
ha gjort detsamma, om jag ej vore förbunden att stan-
na qvare, såvidt jag under sommaren vill besöka aka-
demin. Det är, att som Morbror Gustaf säger ha reträtter
öppen". – – De ceremonier som föregingo täflingar
i dag voro rätt löjliga. Hvars och ens namn förseglades
med Akademins sigell i ett papper vidfästade ritningen,
uppgiften sattes i ram och förseglades med tre stora sigille
på det att man ej må kunna kalkera den o. s. d. –
Att den otrefliga håren af surveillanter, postvätter
o.d. nu hade ett tillfälle att visa all sin ståt och höga
värdighet gent emot oss stackars skolgossar är klart.
Vid ett gräl jag hade med den öfvermodiga portvakten
felet var från början till slut hans, alla menade att jag borde
klaga hos De Keyser hvilket jag dock, till undvikande af obehag
ej ville göra), frågade han i viedesmod: Croyez vous, que je sais
votre domistique? "Oui, svarade jag, partout on je suis
ille, les concierges ne sont que des verctables domestique
Hans ögon gnistrade, han skulle gerna ha slagit mig, men vå-
ga dock ej, ty rätter var ögonskenligen på min sida. – Så
går det till här. Vi främlingar äro ej tålda af surveillanter
emedan vi ej hafva det antwerpiska hundlarinnet
Och nu säger jag ännu engång farväl, Helsa alla från

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Concoursen [tävlingen] har börjat med perspektiv; arkitektonisk noggrannhet måste iakttas och Edelfelt tycker det är tråkigt; han och Sidney Adams är de enda av utlänningarna som deltar i detta delmoment; Edelfelt lutar allt mer mot att inte delta i deltävlingen i historia och estetik; han hoppas Alexandra Edelfelt förstår att ett sådant beslut inte skulle bero på lättja.

    Alexandra Edelfelt Sidney Adams
  • Robert Arthur, Robert Stephenson, Lauterbach, Hinderikus Boss och John Whiting har rest bort före concoursen [tävlingen]; Edelfelt skulle också ha rest om han inte velat kunna återvända till konstakademien under sommaren och stannar därför kvar; han vill som morbror Gustaf Brandt säger ha "reträtten öppen".

    Kungliga konstakademien i Antwerpen Gustaf Brandt Robert Arthur Hinderikus Boss Robert Stephenson Lauterbach John Whiting
  • Edelfelt tyckte att ceremonierna som föregick tävlingen var löjliga; surveillanterna [övervakarna/vaktmästarna] och portvakterna hade tillfälle att visa all "sin ståt och höga värdighet"; Edelfelt hamnade i gräl med den övermodige portvakten som frågade om Edelfelt trodde att han var dennes tjänstefolk; "Oui, svarade jag, partout où je suis allé, les concierges ne sont que des veritables domestiques" [Ja, överallt där jag har varit är portvakterna inget annat än tjänstefolk]; alla menade att Edelfelt borde klaga hos Nicaise De Keyser.

    Nicaise de Keyser