Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

militärer (personer) ammattitaitokilpailut antiikki armeijat asevelvollisuus fennomania historia Jumala karnevaalit kirjeet kolmikymmenvuotinen sota kulkueet laskiainen naamiaiset opinnot palkinnot persialaissodat postimerkit puolalaiset ranskan kieli ruoka ruotsalaiset saksalaiset sanomalehdet seuraelämä sodat talous tanssiaiset työväenliike

Antwerpen d. 15 Telerian 78. –
Älskade Mamma!
Nu är karnavalen började och jag var i går afton
på den stora variets balen. – Förvånas derföre
icke, då jag säger att jag steg upp kl. 11, och intog
mitt kaffe kl. 12, hvarvid jag hade glädjen emot
säga Mammas bref. – Men förrän jag talar om
balen, håller jag mig till allvarligare saker, till
koncoursen. – Perspektivritningen fick jag fär-
dig i rättan tid. – Som Mamma vet hade jag
ej afsigten att deltaga i examin i historie, men
aftonen före denna taflan satt Dubois här och
öfvertalade mig att åtminstone komma upp
för att se hvilka ämnen som fanns att välja
på, för att skrifva dem om det behagade mig
men i vidrigt fall gå bort. – Samma afton slu-
hade jag en massa grekisk historie, och fann, att
jag dock ej glömt bort allt sedan skol-
bankarne. – Följande morgon, förrän skrifningen
var börjad, såg prof Goemaire mig, frågade om
jag hade lexikon, hvarpå jag svarade säkande. Han
sade att det enl. reglementet vore förbjudet, men jag
hade i stället rättighet att skrifva på svenska, ty
Akademin vore skyldig att genom idsvunen öfver –
sättare öfverflytta det i fransk drägt. – Nu var
jag med skäl förargad öfver att jag ej fått be-
da härom förut, och således bättre kunnat be-


reda mig. – Frågorna voro: Lemna en kultur
historisk bild öfver sedan, styrelseform, kult och
stridssätt under den Homeriska perioden, och: Om
Ni hade uppgiften att i fyra frescomålningar
illustrera greklamt historie från 500 till 470 f. Cha
hvilka dinnen skulle Ni välja, och huru skulle ni
behandla dem. – Tillsammans skref jag 22 sidor.
så stora som dessa. – Olyckligtvis märker jag
dock nu, att jag i öfverblicken öfver heroiska
tiden glömt åtskilligt. Så t. ex. har jag ej med ett
ord berört slafvarne. – Till ämnen valde jag:
1. Underrättelsen om Segerna vid Marathon i Athen.
Det är afton. Solen kastar sina sista stråla på Akro.
holis heliga bor, hvars marmorpelare glansk som
guld, – hela naturen talar om frid, men omkring
stadens murar stå gubbar qvinnor och barn i tusen
tal, för att erfara stridens utgång. Då synes i
fjerran budet, den unga soldaten med sin palet
qvist i handen, han har lupit sig ursinnigt, och
faller död ned för Allienarnes fötter, men henne
ännu med jublande stämma ropa sitt Nike –
seger. – Det är blandningen af öfverrasking
och glädje, af stolt patriotism och medlidande
med den döende budbärarne, men framför allt
hopp om Hettas fortfarande frihet som jag velat
betoria. – 2. Leonivas vid Thermopyla, ett
briljant ämne, genom motsatsen af det lugna
grekiska modet, och persernas tvungna strida
s
h
de
ittor
de k
några
fäller
konst
Etters
Rosit
fel.
två o

tur.
n
fle
der
Denna bild med Leonidas sjelf som hufvudske-
son borde kunna bli ståtlig. – – 3° slaget vid sala-
mis. – Så Themistoiles återvänder till Atter
efter striden, och mottages af stadens tacksamma
qvinnor. – Ämnet utlagdt och behörigen detaljerade
Jag stannade från 9 till 5 vid skrifningen, och
vår hungrig, och trött som en dagskall när jag
kom hem. – De andra hade alla beställt sig middag
som jag ej kommit att tänka på. Dock åt jag nå-
got litet från rika mannens d. v. s. Adams an-
rättningar. För resten fick man ej mycket vara
i fred. Portielje utförde alla upptänkliga dum
heter, utklädningar, härmningar o.d. Han är
en mästare i all t.ex. spela en hel cirkus,
med hästar hundar, clowner, rytterskor och
allt, utan några andra hjelpmedel än sin
kapp, som ömsom får tjena till häst, också
piske. – I går lördag tecknade jag en liten
komposition med stort ämne: Attilas död. –
Dumt att lektionerna i anatomi, kompo-
cition o.d. fortfara ännu under concoursen) –
De Keyser gaf mig vid korrigerandet häraf
några mera praktiska råd än hittils. – Ofta
faller han annars in i en sorts föredrag om
konst i allmänhet, talar om sol Maria och sju
stjernor, men icke så mycket om ens fattiga kom-
position. – Han menade, att jag hade ett stort
fel, att gerna vilja dela kompositioner i
två delar, hvilka hvar för sig bildade ganska

ganska bra grupper, men fullkomligt splittraderkar-
monin. likaså rådel han mig att i allmänhet göra
figurerna större i förhållande till accusoirerna och hela bilder
storlek, än jag hittills gjort. – Med spänd väntare emotter
jag konkursen i komposition. – – I går afton kl.
10 gingo vi som sagdt, Scriba, min landsman Lindroth och
(entrés 3501.
Adams samt undertecknad till Variete theatern. – Lindiska
reste samma natt tillbaka till England, för att ej åter
komma till Antw. och stannade derföre just jemt så länge
att vi kunna taga afsked och dricka ett glas med honom –
till reselektyr gaf jag honom de senaste veckornas
Dagblad naturligtvis sedan jag omsorgsfullt strukit ut det
i marginalen skrifna) – Hvad anordningen i Varieti-
theaterns förenade salar beträffar så behöfver jag endast
citera annonsen: de stora salarne, eklärerade af 20,000
gasflammor, prydda med blommor, statyer och fontaner, de
bjuda en bild af palatserna i tusen och en natt, en ut-
märkt orkester af 100 artister utför dansmusiken o. s. v. –
Det var verkligen vackert. – Omkr. 6000 (sextusen)
personer lär der ha varit, och det var derföre trångt
och hett. – Alla fruntimmer voro maskerade. Granna
masker, siden och sammets dominos fickas och bondflickar
debardörer, m.m. – allt i ett brokigt vissvärr, dansande
skuttande, skrattande och pratande. – Denna lördagsbaler,
säges vara den bästa. Då går en massa familjer det för
att åse folkhvimled. – Jag satt mycket länge upp i
som jag
logen hos det polska herrskapet med Schutz. – I resten
rationen var det fullkomligt omöjligt att röra sig.
Egendomligt för Antwerpen var det, att höra nästan

uteslutande franska talas på alla håll. – Det
är och förblir dock salongens, kurtisens och galanteriets
språk. – – (Fortsättning måndagsmorgonen). – Sedan
jag fått och läst Mammas bref, samt börjat detta, gick
jag ner kl. 4 vid lag och åt middag med Scriber. Han pro-
ponerade nu att vi skulle villfara Schuli ofta upp-
rekade önskan att komma till honom. Han bor
temmeligen långt borta, och som Antwerpen är
särdeles utsträckt, är det en dugtigt promenad. – Vi
gingo emellertid, och komma till honom, blefvo vi
inbjudna till den familj der han bör. Det är en
tysk fru omkr. 80 år med sin dotter omkr. 35 à 40, och
tvenne ynglingar, elever vid Atheulem, brorsöner till
den gamla fru. – Som dessutom en kusin, en ogift den
af omkr. 30 år alltjemnt besöker familjen, distingera
Schick dem genom namnen: "die junge alte, die alte alte
und die Uratte. – Mycket vänliga menniskor äro der
alla. – Vi sutto der att åtminstone kalfanna
timme. Die Uraste är af svenska härkomst, och heter
Erckmann, dock sträcker sig hennes svenskat sig så långt
bort i tiden som till trittivära kriget, då hennes stam-
far, som luthersk prest vid svenska armen, skulle ha bosatt
sig i Tyskland. – – En ung man, en äkta storstadspojken
ha Peeters, som är slägt med familjen var också der.
Han spelade derföre än sorts rolighetsministen. För
resten gjordes musik och pratades. Diepinge alle och
hr. Peeters samt den ena af ynglingarna turade om att
spela piano. – – Peeters talade alltjemt om sin för-
dömda åter vid lättdragningen för värnepligten under

None

None

kigt arbete, då man från morgon till qväll i 1895
dagar ej hör annat än "gevär på axel, och gevär för
fot". – – Måtte Gud beskydda Finland från värne-
pligten. Hvad ha vi för nytta af att uppoffra den
enda rikedom vi här, vår ungdom, och vår intelligens,
åt Ryssland! Det ligger nog i Kejsardömets intresse
att försvara oss mot yttre fiender, utan vårt beträda
Att vara en enkas enda son betyder intet, då det
ej kan bevisas, att familjen ej har andra ressursen
än denne sons arbete. Scriba citerade samma skål,
men det halp ej, genom en lycklig tillfällighet blef
han dock öfverflyttad på reserven, så att han ej behöfver
tjena, men vid första krigs tillfälle ställa sig under få
norna. – Får se om jag skall tvingas att afbryta
min batta just nu, då jag brinner af längtar att
studera, för att ställas under en löjtnant Lei-
demi kommande. Det vore rysligt. – I fru
land få vi det dock, om vi alls få värnepligter, så
ställdt som i Tyskland, att man kan få tjenste tiden
inskränkt till ett år, så vida man ekiperar och under-
håller sig sjelf. – – Att exercera 6 veckor om somna
ren, som svenskarne göra, är en bagatell en barnlek,
mot den tyska värnepligten. I Ryssland tyckes det
vara ganska strängt. Att denna lag kommer
att bidraga till bildningens spridande i kejsaren
dömet är dock säkert. – – Här i Belgien
och i Tyskland finnes en magt som motar-
beta militärtvänget med allt gevalt, en magt,
som vi i Norden skratta åt emedan vi ej läst

känna den, en magt som är fruktansvärd, eme-
dan dess anhängare ha lidit mycket, ha ett för
tvifladt mod och starka armar – Internationell
Dagligen har men här i Antwerpen arbetare
mesting för att diskutera militärlagen.
De tjugo social dimokraterna i tyska Riksdagen
bilda väl ej ett stort tal, men bevisa dock, att
det finnes 20 valkretsar, som hyra deras åsigter.
De flesta fabriksstäderna i Westphalen och Rhenlander
ifvensom Mari och Frankfurt äro fullt af inten-
nationalister –
I dag måndag kommer kortegen att passa-
så gatorna mellan kl. ta och fem. – Då äro alla
menniskor på benen. Herrarna hästa appelsiner
åt damerna, och dessa hästa pepernaten, och peper
Koeken pepparnotter och pepparleskor) på herrarne. Redan
i går afton då Scriba och jag promenerade omkring
bland folkmassan på gatorna, fick jag några sådan
temmeligen hårda projektiler mot ansigtet. –
I går afton voro vi på en stund i dessa härnavals
balen för folket der inträdet kostar 25 centimer,
samt hvar och en tal den glas Beer bekomen,
hvilket också skedde. – Rätt lustigt att se dessa
tungrodda arbetare maskerade till fruntimer o.
dansa omkring som galningar, samt anfalla alla
menniskor med mer och mindre fina skämt. –
För resten så dessa flamländska arbetachustrum
rätt ståtliga ut när de om söndagar eller vid andra
utomordentlig tillfäller sträcka upp sig i chignor

och sidenklädning eller i sin vackra national-
drägt med höga, hjelhvita spetsmössor och bråkiga
dukar med breda, blå och hvitrutiga sidenhand. –
beskrifningen öfver Runebergsfesten i Fin-
land intresserade mig mycket; jag händer mig helt
vare och hjertat då jag läste borgeboernas tillställ-
ningar. Theodors Lindhs verser voro bra, isynnerhet de
sista strofkerna. – Jag firade festen här genom
att stänga in mig och i fred få genomläsa för 1000
gången de vackraste af Fänrikarne! De äro
som allt verkligt skönt, evigt unga, evigt nytt och
friska. – Det ligger något så underbart för-
trättande i dessa sånger: det slår aldrig felt, att
då jag t.ex. här öppna boken, och börjar läsa gamla Haiko
eller human 15 sluta eller Lour svärd, det går kalla
eysningar genom ryggen på mig, jag känner huru
Hjertat sättare i bröstet af förtjusning och lärare
na stiger mig i ögonen. Ära, äro åt Runeberg
åt vårt älskade Finlands första son! –
Hvad betyda alla dessa gräliga patrioter, börjandes
från Snellerna och slutande med Bergbom och Aspelin
mot denna lugna, stora, ädla ande. – Den henne
man som hvisslade på Runebergs festen borde
piskas i tre veckor, alla dar.
Och nu älskade Mamma, farväl för denna gång
helsa Ellen och såg att unga Mr Pape håller på att
skaffa frimärken likaså unge Schneider, och skall
jag med det första öfversända den. Helsa alla tyg
åligt blår. Atte.
Forl XI

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Karnevalen har inletts och Edelfelt var föregående kväll på den stora varietébalen.

  • Edelfelt har denna morgon stigit upp sent och läst Alexandra Edelfelt brev.

    Alexandra Edelfelt
  • Beträffande concoursen övertalade Jules Dubois Edelfelt att delta i skrivningen i historia; professor Goemaere sade att han får skriva på svenska, konstakademien var skyldig att översätta svaren till franska; Edelfelt blev förargad över att inte ha fått veta detta förut; uppgifterna bestod i att ge en kulturhistorisk bild av den Homeriska perioden, och att beskriva vad man skulle välja om man fick i uppgift att i fyra frescomålningar illustrera Greklands historia från 500 till 470 f.Chr; de fyra händelser Edelfelt valde var: 1. Underrättelsen om segern vid Marathon i Athen, nedanför Akropolis där budbäraren hinner utropa sitt Nike-seger! innan han döende faller ner; 2. Leonidas vid Thermopylæ; 3. Slaget vid Salamis; 4. Themistocles återvänder till Aten efter striden och mottas av stadens tacksamma kvinnor.

    Kreikka Kungliga konstakademien i Antwerpen Ateena Marathon Thermopyle Salamis Akropolis Goemaere Homeros Jules Dubois Nike Leonidas I Themistokles
  • Edelfelt hade inte tänkt på att ordna med mat under skrivningen, men han åt lite från "rika mannens", d.v.s. Sidney Adams anrättning; Gérard Portielje såg till att det var liv under skrivningen och gjorde "alla upptänkliga dumheter, utklädningar, härmningar o.d."

    Sidney Adams Gérard Portielje
  • Föregående dag arbetade Edelfelt med kompositionsuppgiften "Attilas död"; han hade fått mera konkreta och praktiska råd av Nicaise De Keyser.

    Nicaise de Keyser Attila
  • Föregående kväll var Edelfelt tillsammans med Karel Scriba, Sidney Adams och hans landsman Lindroth under karnevalfirandet på Varietéteatern.

    Karel Scriba Sidney Adams Lindroth
  • Lindroth reste samma natt till England och planerar inte att återkomma till Antwerpen; Edelfelt gav honom de senaste numren av Helsingfors Dagblad, efter att först ha strukit ut de handskrivna meddelandena i marginalen.

    Englanti Antwerpen Lindroth
  • Varietéteatern var utsmyckad som palatsen i tusen och en natt; där var omkring 6 000 personer, alla "fruntimmer" var maskerade, och denna lördagsbal under karnevalen sägs vara den bästa; Edelfelt satt länge med Schultz i logen hos det polska herrskapet han berättat om tidigare; det var egendomligt att i Antwerpen nästan uteslutande höra franska talas på alla håll; franskan förblir "salongens, kurtisens och galanteriets språk".

    Antwerpen Schultz
  • Brevet fortsatt på måndag morgon.

  • Edelfelt besökte med Karel Scriba den familj Schultz är inneboende hos i Antwerpen; familjen är tysk och "die Uralte", den äldsta kvinnan, är av svensk härkomst och heter Erckmann; hennes stamfar, en luthersk präst i svenska armén, hade bosatt sig i Tyskland i samband med trettioåriga kriget; där var också en släktning, herr Peeters, som agerade "rolighetsminister".

    Saksa Antwerpen Karel Scriba Schultz Erckmann Peeters
  • Peeters talade om sin otur i lottdragningen för värnplikten; i Belgien drar varje ung man mellan 19 och 20 år lott om de skall tjäna värnplikt eller inte; Alexandra Edelfelt måt tro att det var liv den senaste veckan då lottdragningen företogs på Hotel de Ville; en framstående tecknare och gravör vid akademien Frans Lauwers har dragit ett dåligt nummer; han hade tänkt tävla om Prix de Rome i sommar men måste i stället bära gevär i två år; ännu värre är det i Tyskland, där värnplikten är obligatorisk för alla och sträcker sig över tre år; en bondtrupp sänds till Berlin för att lära sig inse hur lite folket betyder inför Hans Majestät Kaiser Wilhelm & komp.; Schlesvigare och Hannoveranare som hatar preussarna måste klä sig i kungens och kejsarens jacka och puckelhuva; ”måtte Gud beskydda Finland från värnepligten”; Edelfelt anser att det ligger i Rysslands intresse att försvara Finland mot yttre fiender utan bistånd från Finlands "enda rikedom", landets ungdom och intelligens; Karel Scriba kom inte undan värnplikten i Tyskland, men flyttades över till reserven; Edelfelt ser inte fram emot att för att avtjäna värnplikt tvingas avbryta sina studier som han brinner för.

    Suomi Venäjä Saksa Belgia lukumuistit Berliini Hôtel de Ville, Antwerpen Alexandra Edelfelt Karel Scriba Wilhelm I Peeters Frans Lauwers
  • I Belgien och Tyskland motarbetar Internationalen, arbetarrörelsen, militärtvånget; arbetarrörelsen har en ofantlig makt för att den består av människor som har lidit mycket, som har förtvivlat mod och starka armar; i Norden skrattar man för att man ännu inte lärt känna arbetarrörelsen; i Antwerpen hålls dagligen arbetar-"meetings" [möten] för att diskutera militärlagen; i Tyskland är de flesta fabrikstäderna i Westphalen och Rhenlandet, Mainz och Frankfurt fulla av internationalister.

    Saksa Belgia Antwerpen Frankfurt Pohjoismaat Westfalen Rhenlandet Mainz
  • I dag måndag kommer karnevalkortegen att passera på gatorna; Edelfelt och Karel Scriba var föregående kväll en stund på karnevalbalen för folket.

    Karel Scriba
  • Beskrivningen av Runebergsfesten i Finland intresserade Edelfelt; Theodor Lindhs verser var bra; han firade själv Runebergsdagen genom att stänga in sig på sitt rum och läsa de vackraste av dikterna i Fänrik Ståls sägner; kalla rysningar går längs ryggen när han läser Gamle Hurtig, Nummer 15 Stolt eller Lotta Svärd; vad betyder "gräliga patrioter" som Johan Vilhelm Snellman, Kaarlo Bergbom och Eliel Aspelin i jämförelse med Johan Ludvig Runebergs "lugna, stora, ädla ande".

    Johan Ludvig Runeberg Johan Vilhelm Snellman Theodor Lindh Kaarlo Bergbom Eliel Aspelin-Haapkylä Lotta Svärd N:o 15 Stolt Gamle Hurtig
  • Edelfelt ber Alexandra Edelfelt hälsa systern Ellen att unga Monsieur de Pape och Henri Schneider håller på och skaffar frimärken.

    Alexandra Edelfelt Ellen Edelfelt J. de Pape Henri Schneider
  • *Edelfelt redogör för sin ekonomiska situation.