Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

aateli ammattitaitokilpailut ansiomerkit antiikki apurahat huijarit kuninkaalliset kuvitus näyttelyt opinnot postimerkit sanomalehdet talous vaatteet valokuvat

Antwerpen d. 8 Mars 1874.
Älskade Mamma!
Tusen tack för brefvet! Sedan jag sist skref
till Mamma har jag gjort en hel hop saker. Under
slokat konkursen i komposition, börjat den i
teckning, samt gjort skizzer på museum.
vidare gjort skizzer för en svartkritsritning som
jag tänker skicka hem, om allt går bra (Attilas
död), betalt min månadsräkning, köpt mig stöflar
och motstått frestelsen att i dag på morgonen,
i det herrligaste vårväder man kan tänka
sig, resa med Scriba och Schultz till Brüssel.
Hvad konkusen i komp. beträffar, så undan gjor
des den fr. kl. 10 måndagsmorgonen till kl. 1/2 11 på
tisdags förmiddagen. – Det var rätt lustigt
att se oss allesamman under natten, somliga
sofvo raklänge på golfvet i salen, insvepte i poli
låer o.d. andra sutto i sina gömmor och arbetade
halfsofvande på sina teckningar. – Som man
ej hade lust att lägga sig på bara golfvet, som
sigt som det var, konstruerades af stafflier, rit-
bråden o.d. högst obeqväma britsar, och då Portielje
Adams och undert, som delat en dylik i största
broderlighet uppstego från vår 4 timmars hvila,
kände vi oss så innerligen råbråkade i alla
lemmar. – Se här en bild af oss. – Till ännu

hade vi.

a lande la ledsen
Parmenion hade tillskrifvit Alexander de B., att
Philippus, läkaren skulle förgifva sin konung genom
ett medikament. Alexander gömde brefvet, och har
Ph. inkom, räckte han honom brefvet med den ena han
för
den brefvet, under det han i ett drag som de den, sålen
då visande det obegransade förtroende han hyste
för sin läkare och vän. – Djupt sårad öfver den falska
angifvelsen bedyrade Th. sin oskuld. – Ett i sanning
föga pittoreskt ämne. Hvad var dock att göra,
Jag petade ihop en komposition, hvaraf en mycket
flygtigt gjord skizz medföljer. Komp. utförde jag
i kol och krita med ung en fot långa personer. –
Peeters, Adams de Pape och Anthonis gjorde
alla vackra kompositioner, isynnerhet de två
förste. – De hade samlat på sina bilder en ofantligt
massa folk, hofmän, slafvar med solskarna, krigare
o.d., hvilket jag dock ansåg onödigt i en så famling
cen som denna. – De Keyser tycker dock icke om
hvad jag gjort, förmodar jag åtminstone, ty dertill
är min komp. alltför enkel. Han vill vanligt.
vis ha en hel här, antika, konventionela, man
erade små gubbar uppradade i pittoreska ställning
gar, men utan att betyda något. – Om några
veckor få vi utslaget. – Redan andra dagar
efter konkursen stod jag i museet sysselsatt med
att göra skizzer efter Ruterns. – I helt liten
skala ung. Ack, har jag målat hans makalös
vackra Pieta. – Samma ämne behandligt af
han
föga
poner
lika
c ar
bild
n
fäste
att
en
derp
om
för
kann
hunn
Zor
hen.
beta
pro
e
far
Etter
me
P.s
hag
lan
res
skrif
till

ett
Van Dyck, har jag förut omtalat. I nästan vecka
genom
börjar jag på dermed. – Hvarje gång jag går in i musik
glömmer jag ej att betrakta denna makalösa
han
tafla, och hvilka skönheten jag än finner hos
er salen
de andra, stannar jag dock helst framför Van Dycks
gått
bild: "On revient toujours, à ses premiers amoris.
falska
Om aftnarne fr. kl. ½ 7 – ½ 9 hafva vi
Sannes
täfling i teckning. Sjelfva medvetandet
göra
att det är concours gör att man har
en viss fruktan, och arbetet vinner icke
är mycket
derpå. – I nästa lördag börjar målningen.
er. – an. Jag skall uppbjuda alla mina krafter
för att söka få ihop något skapligt, för att
jorde
kunna skicka hem. – Man må väl i Hfors
o hvad
kunna ställa ut en enkel tors, då exposition
ante
i London mottagit sådana härifrån Antwer
i
hen. – – Olyckligtvis får man icke något
betyg efter slutad konkurs. Det är endas
till
predtagarna som får en lagerkrans och
en medalj. – Dock skall jag gå till Beau.
I
faux t.ex. och be honom intyga att jag
ani,
en
studerat här i ett halft år, att jag gjort
med hela täflingen, hvilka platser jag fått
a
o. s. v. Det kan han väl inte neka. –
d men
Jag ser mig tvungen att skrifva till Est-
etten
länder i Paris för att få höra något om
aktalad
Becker och Lindholm. – Kommer jag i
slutat på maj April eller början af Mep
till Paris, så är det för sent att der höra

hvad de mena. – Det vore bra roligt om Mamma
händelsevis skulle träffa t. ex. hos Schauman
och af honom får höra hvad han tycker jag borde
skicka hem. – – Jag vill minnes att ansökningen
om Stipendium inlemnas omkr. d. 20 maj,
således ha vi god tid till dess. Tror Mamma
att man kan ansöka redan i vår, ehuru jag
reste ut först i höstas. Jag tror det knappt.
I Oktober delas ju också dessa stipendier. –
Men om jag icke får förlängning hvad skall
jag då ta mig till. Kalle Holms pengar
Och Eklöfs kan jag ännu intet fast räkna
på, eller med godt samvete lefva på, innan
jag målat taflorna derför. – Jag ser mig
i så fall nödsakad att komma hem, af bryta
mina studier, just då jag är i farten förlora
ett helt är, mista modet och måla por-
trätter derhemma. Måtte Gud hjelpa mig.
Emellertid hoppas jag att allt går bättre,
än jag i vissa ögonblick af melankolm
tror. – Vore geheimer. Antell i Senatens
så vore jag säker på en röst, men nu – .
B. o. s. kunde ge goda upplysningar och
åt detta håll, tror Mamma det vore bra
att skrifva till honom? –
Minns Mamma att jag omtalade en
pollack i mitt sista bref. Han har nu
ganska rigtigt schappat undan, en vacker af-
ton, då han sade sig gå till theatern, och den

nat Baptiste, och alla andra som han lä
net af obetalade. – Emellertid lärer hans vara
staden (naturligtvis emedan han ej har pengar att kom-
ma härifrån. Jag är rätt glad att jag ej lånat nå-
got åt honom. – Den beskedliga stubert (genna
ligen kallad Bistingot) har nog gifvit honom
rätt mycket pengar, det är säkert. – För resten
har denna Bistriget efter sin ankomst hit
strax efter carnavalen i glädjen öfver att
träffa alla sina antwerpiska spel och drycka
bröder, lefvat i en ständig dimma. – emeller
tid är han så genomlustig och godmodig
att man aldrig kan förarga sig åt honom
En lustig historia från den tid då polacker
var här, kan jag ej låta bli att omtala. – Denna
he "Laugievits, talade alltjemnt om en vän, ett
landsman, som vore officer här vid artilleriet.
En gång beslöt han att resa ut till honom till
fästningen "poste de Malines" men möte under-
vägen Bistinget, temligen mosig. Denne stiger
upp i åkdonet och man tillryggaligger tillsar
mans resan. – Emellertid hade Bs fylla stigit
till sin nöjd, just då man kommer för
till fästningen. Alli vive. Erkar skildtvaktar
'est mod mon garçon, nous allons visiter
ta forteresse" svarar B, och gifver kusken be
fallning att höra en genom posten i sporträtta
Skildtvakten står förbluffad, ropar på hjelp, och

inom en half minut slås allare, och hela
fästningsgarnisonen, som, kl. 7 på qvällenare –
dan kunnit krypa till kojs, springer bra
vaken upp för att möta den annat hans
de fienden. – Dakthafvande officera frågar
de resande hvad de ha att skaffa i fästning
på denna tid, och huru de våga höra en utan
lof. B. stiger upp på kuskbocken, och begynna
hålla tala till folket i dessa ord: Nayer
pas peur, mes enfants, la France mest
pas herdare, et la Belgique hon plus, – etc.
och fortfar med dylika dumheten så länge
att hela menigheten brister ut i skratt, och
Officern låter vagnen köra ut igen, emedan
han trött sig ha att göra med dårhustigon –
En lycka för hr. Langievits var att egentliga
trandet blef uträttadt, ty en "var" med upp
gifvit namn hade säkert aldrig funnits
inom Belgiska armeen. – När B. kom-
mer hem om nätterna från sina whist partier
kl. 2 vid lag, knackar han vanligtvis på min
dörr, och ropar. Mr Albert, vous dormer, mon
garçon. Je suis bien heureux, que nous
soyons ici à la Rose, des gens orientes et
entelligents, comme nous autres! Bonne

hust mon garçon eller något dylikt.
I fredags passerade hertigen och hertiginnan
Idenberg Antwerpen. – De foro blott
ger
Jalp
tid
meur
den,
Ran
omdo
Ver
Atte
från
staa
den
Pan
le s
näre
de

hela
aser
an
hans
fråga
tuninga
utan
te
rige
och
ar

t
ed et
une
genna
6
in-
genom staden, och tidningarne hade
ulpgifvit kl. ½ 2 såsom timslaget. Emeller
tid kommo de redan kl. 1, och tusendelats
menniskor gingo derföre måste om att se
dem, deribland äfven jag. – Jag kom till
hamnen just då deras högheter gått
ombord på den präktiga engelska korvetter
"Victoria and Albert" som slåg ute i Schelden.
Alla fartyg flaggade och kunglig saket sköts
från fästningen. – Tusentals menniskor
stoda (som jag på fartygen och gallade på
den köpta der man visste att det höga
paret befann sig, men man blef icke feta
re på det. Adams hade sett de höga rese-
närerne på två alnart afstånd, och förklarar
de att både han och hon vore vackrare än
fotografierna. – Deras besök i Brüssel
har varit vidlyftigt diskuteradt i tidningarna
Eget är, att öfver de faddaste ord af en furstligt
person anses betyda så mycket. Hertiginnan
hade, då hon besökte Hôtel de Ville i Bra
sel (som bekant bland de vackraste minnesmän
ken i denna står i verlden) sagt. "C'est une vieille
maison" och dessa ord hafva blifvit citera
de i alla tidningar. – Troligen, menade ett
blad, åsyftade hennes kungt höghet härmed de
utmärkta restaurationsarbeten som gjort,
att fastän byggnaden är så gammal, den dock
är i utmärkt skick o.s.v. – – Scriba

höde snokat upp, att hos den finaste sko-
makaren i Antw. ett parti stöflar såldes till
10 frcs. paret, emedan deras form ej var den
allra modernaste. Jag följde B exempel, och
har nu ett har ganska dygliga bottiner för 10
frcs. – Byxor blir nu mitt nästan behaf. –
Då jag har dessa tillfälliga utgifter racker
ej mina pengar till att betala räkningen
och tvätten för Aful Mars, och jag vore
derföre särdeles tacksam om Mamma ville
skicka något pengar i början af April.
Förlåt älskade Mamma! – Jag skulle helst
se, att man alls ej behöfde kläder, ty det
är dock ett dyrt till. – Emellertid kan jag
vara utan någon tillökning i min gärde-
robe ändå tills maj. – – Som sagdt, Scriba
och Schutz äro i dag i Brissel. Vädret har
varit det allra vackraste träden stå i knopp
och buskarna ha en grön skiftning. – De
ville visst att jag skulle komma med, nu
Brüsselresorna bli dock dyra, äfven om
man icke slösar. – Middag, inträdeskort till
Museerna, bantagsbillet o.d. – nej det är
omöjligt att tillbringa der en dag under
I bref. – Brüssel är en rolig och ange-
nom stad, och alls ej dyr vid första ögon-
kastet, men der finnes så många tillfäller
att ge ut 50 etsa hit och 50 år det, att
det dock småningon börjar stiga till persamt

Att jag ännu ej svarit på Morbror
Gustafs och Lulles bref är mig till stor
skan. Helsa emellertid hjertligt dem
båda och såg åt Lulle att jag fullkom-
ligt gillar hans i brefvet uttalade a-
sigter om adeln. – I det hela taget
är vår ädel derhemma bra human,
bildad och folkelig. – Här i Belgien, der
detta stånd alls ej betyder något som på-
litiskt hasti, här har man i hvarje
stod adelsklubber, det en ofrälse,
huru bildad och fin han än måtte
vara, ej har tillträde. – Likaså är man
lika ordens galen här som i Frankriken
Alla Leopoldsordens riddare bära band i
knapphålet, både i rocken och paletån
har en Leopoldsordensriddare (och det är hvar
äldre hygglig herre) dör, så hålles på orden
vägnar haranger vid hans graf o.d.
Jag minnes ännu från resten för De Kerge
att man skildt uttryckte sin glädje öfver
att direktörn blifvit utnämnd till kommer
dor af S. orden, – något som sällan skulle
falla t.ex. Hfors studenter in att gratuler
Lönnrot eller biskop Schauman för. –
Och dock är Belgien Europas friaste
land! – Kungen hör man särdeles
litet omtalas ej ditåt så mycket som

i Sverige. – – Roligt var att höra om
J.L. Runebergs fägnar öfver Mammas besök.
Jag tycker dock att det är helt naturligt
och vore jag Runeberg, så skulle jag tänka
precis på samma sätt. – – Jag har ännu
ej skrifvit till Brugga till Ellens affär
vän Mr f. de Pape, men skall med det
snaraste göra det. De fremarken som har
medfölja har jag fått af unga Schneider.
Han hade får tillfället ej andra, men
skulle snart skaffa några från Canada. –
Stadspostmarken finnas icke i Belgien
utan betjenar man sig af statens 5
och 1 Centimsmärken för korrespondens
inom städerna. – – Lustist är det
att se den strid på lif och död som
under Concoursen utlampas mellan
Adams och Peeters. – Skulle jag få rå-
da, skulle jag gifva den förre priset
Och nu, älskade Mamma taga
jag åter farväl för en vecka, ber
Mamma helsa syskonen och Tante
Gadd, samt alla bekanta från
Atte

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Sedan Edelfelt senast skrev till Alexandra Edelfelt har han gjort en hel "hop" med saker; konkursen [tävlingen] i komposition har han avklarat och han har påbörjat tvälingen i teckning; han har också gjort skisser på konstmuseet.

    Museum voor Schone Kunsten Alexandra Edelfelt
  • Vidare har Edelfelt gjort skisser för en teckning i svartskrita, Attilas död, som han tänker skicka hem.

    Attila
  • Edelfelt har betalat sin månadsräkning, köpt stövlar, och motstått frestelsen att åka med Karel Scriba och Schultz till Brüssel.

    Bryssel Karel Scriba Schultz
  • Konkursen [tävlingen] i komposition räckte en natt; han hade sovit med Sidney Adams och Gérard Portielje på britsar av stafflin och ritbräden.

    Sidney Adams Gérard Portielje
  • Temat för tävlingen i komposition var: Parmenion har skrivit till Alexander den store, som låg sjuk i Cilicien, att läkaren Philippus tänker förgifta konungen med ett medikament, för att visa sitt förtroende för sin läkare tömmer Alexander en bägare samtidigt som han räcker Philippus brevet; Peeters, Sidney Adams, Léon de Pape och Anthonis gjorde fina kompositioner; Edelfelt förmodar att Nicaise De Keyser inte tyckte om hans enkla komposition; utslaget kommer om några veckor.

    Kilikien Nicaise de Keyser François [?] Peeters Sidney Adams Léon de Pape Anthonies Alexander Parmenion Philippus
  • Edelfelt har gjort skisser efter Peter Paul Rubens på konstmuséet; han har målat Rubens "makalöst vackra" Pietà; han tänker göra samma sak med Anthonis Van Dycks ännu makalösare version av Madonnan med den döde Kristus i sin famn; han stannar alltid vid Van Dycks Pietà: "On revient toujours, à ses premiers amours" [Man återkommer alltid till sina första kärlekar].

    Museum voor Schone Kunsten Peter Paul Rubens Anthonis van Dyck Maria Kristus
  • På kvällarna har de concours [tävling] i teckning; nästa lördag börjar tävlingen i målning.

  • Edelfelt ska göra sitt bästa för att i målningen göra något skapligt att skicka hem; man må väl kunna ställa ut en enkel tors i Helsingfors då expositionen [utställningen] i London tagit emot sådana från Antwerpen.

    Helsinki Lontoo Antwerpen
  • Man får inget betyg efter konkursen [tävlingen]; Edelfelt ska i varje fall be Polydore Beaufaux skriva honom ett intyg över hans studier och resultat.

    Polydore Beaufaux
  • Edelfelt ser sig tvungen att skriva till Carl Gustaf Estlander i Paris för att få höra något om Adolf von Becker och Berndt Lindholm.

    Pariisi Adolf von Becker Carl Gustaf Estlander Berndt Lindholm
  • Det vore roligt om Alexandra Edelfelt fick av B.O.Schauman höra vad denne tycker att Edelfelt ska skicka hem.

    Alexandra Edelfelt Berndt Otto Schauman
  • Edelfelt är osäker på om han kan ansöka om stipendium redan i vår eller om han måste vänta till hösten; vad gör han om han då inte får förlängning på stipendiet?; han kan inte räkna med Kalle Holms och August Eklöfs pengar ännu, innan han målat tavlorna; i annat fall får han komma hem och missa ett helt år, mista modet och måla porträtt; om geheimerådet Samuel Antell var i senaten vore han säker på en röst; tror Alexandra Edelfelt att Edelfelt borde skriva till B.O.Schauman för att få upplysningar?

    Alexandra Edelfelt August Eklöf Berndt Otto Schauman Carl Holm Samuel Antell
  • Den suspekta polacken har åkt iväg utan att betala sina skulder; Baptistes räkning är obetald och den beskedlige Hubert, som kallas Bistingot, har säkert gett honom en stor summa; polacken sade sig ha en vän bland officerarna på fästningen Porte de Malines, dit han en gång åkte med en överförfriskad Bistingot; Bistingot hade i sporrsträck kört in i fästningen och i ett tal försäkrat de förbluffade åhörarna att "la France n'est pas perdue, et la Belgique non plus" [Frankrike är inte förlorat, och inte heller Belgien]; på nätterna när Bistingot kommer hem brukar han knacka på Edelfelts dörr och säga att han är glad över att Edelfelt bor där på hotellet Rose d'Or.

    Ranska Belgia Mechelen Hôtel de la Rose d'Or Baptiste Hubert
  • Hertigen och hertiginnan av Edinburgh passerade Antwerpen; Edelfelt missade dem p.g.a. att tidningarna angett fel tidpunkt; hertigparet befann sig redan på den engelska korvetten "Victoria and Albert" ute på Schelden då han anlände; Sidney Adams hade sett paret på nära håll och konstaterat att de var vackrare än på fotografierna; parets besök i Brüssel hade rapporterats "vidlyftigt" i tidningarna.

    Antwerpen Bryssel Schelde Edinburgh Alfred Maria Sidney Adams
  • Karel Scriba visste att det såldes ett parti stövlar för 10 francs hos den finaste skomakaren i Antwerpen; Edelfelt köpte ett par stövlar; till näst behöver han byxor; hans pengar räcker inte till både räkningarna och de tillfälliga utgifterna; han ber Alexandra Edelfelt skicka pengar i början av april; Scriba och Schultz är i Bryssel, Edelfelt åkte inte med då det skulle bli för dyrt.

    Antwerpen Bryssel Alexandra Edelfelt Karel Scriba Schultz
  • Edelfelt har ännu inte hunnit svara på morbror Gustaf Brandts och Lulle (Julian) Serlachius brev.

    Gustaf Brandt Julian Serlachius
  • Edelfelt gillar fullkomligt Lulle (Julian) Serlachius åsikt om adeln, ”I det hela taget är vår adel derhemma bra human, bildad och folklig"; i Belgien, där adelsståndet som politiskt parti inte har någon betydelse, har man i varje stad adelsklubbar, dit ofrälse inte har tillträde; i likhet med Frankrike är belgarna "ordensgalna"; på festen för Nicaise de Keyser fäste man sig vid att direktören blivit utnämnd till kommendör av Leopoldsorden; det skulle inte falla studenterna i Helsingfors in att gratulera Elias Lönnrot eller biskop Frans Ludvig Schauman för en sådan utnämning; ändå är Belgien Europas friaste land; kungen är inte lika framträdande som i Sverige.

    Helsinki Ranska Ruotsi Eurooppa Belgia Elias Lönnrot Julian Serlachius Nicaise de Keyser Frans Ludvig Schauman
  • Edelfelt tyckte det var roligt att höra att Johan Ludvig Runeberg fröjdat sig över Alexandra Edelfelts besök.

    Johan Ludvig Runeberg Alexandra Edelfelt
  • Edelfelt har ännu inte skrivit till Ellen Edelfelts "affärsvän" i Brügge, Monsieur J. de Pape; de frimärken han sänder i detta brev är från Henri Schneider, som snart skulle försöka skaffa några från Canada; i Beligen har de inte stadspostmärken utan använder statens märken för korrespondens inom städerna.

    Kanada Belgia Brugge Ellen Edelfelt J. de Pape Henri Schneider
  • Det är lustigt att se den strid på liv och död som under concoursen [tävlingen] utkämpas mellan Sidney Adams och Peeters; Edelfelt skulle ge priset till den förra.

    François [?] Peeters Sidney Adams
  • Edelfelt ber Alexandra Edelfelt hälsa syskonen, Tante Adèle Gadd och alla bekanta.

    Alexandra Edelfelt Adelaide Gadd