Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

aateli ammattitaitokilpailut historia kaupungit kevät kirjeenvaihtajat kirjeet matkat opinnot osoitteet pääsiäinen pilailu politiikka pyhäpäivät sää sanomalehdet taideyhdistykset taiteilijat talous vaatteet

tecken parade de tjenst.
förlåt slarfvet,
Älskade Mamma. Toläsligheten:
Solen skiner vänligt in i mitt rum der jag nu
sitter och skrifver, fönstret är öppet och den
friska vårluften strömmar in, och jag börjar
såg småningon öfvertyga mig om att den kalla
slaskiga och otrefliga vintern icke kommer
att räcka i evighet. I dag på morgonen
hade jag nöjet emottaga 4 säger fyra) bref.
fram Mamma, från Morbror, från tack-
man i Comp med inneslutna 200 frcs, samt
tidningar. Gatan med penningarna från
Wiborg är således lyckligt löst, och det
gör mig oändligen omst att Mamma må-
hände haft en orolig stud i anledning af
dröjsmålet. 2dra dag påsk gick jag till Love-
nith et comp. för att diskontera den Ek-
löfska, på Paris ställda vexeln, föreståndaren
för bankirshuset en Mr Everarts var mycket
artig och jag fick genast ut 498 mk – således som
med förlust af endast 2 frcs. – I alla fall
hade jag ej en sekund behöft vara i svår Anni
pa, emedan Baptiste gerna låtit vänta huru
länge som helst, och Scriba erbjudit sin
kassa i allt hvad jag möjligtvis hade behöft.
Hvarken den enad eller den andras hygglig
het har jag behöft begagna mig af. – Min

ont jag
hyra betaltes så godt som på dagen, och
i går onsdag gick jag efter besök i flare
skräddarbutiker till ett stort elaktissement
i grannskapet (Mamma vet att här finna
alldeles enormt storartade klädesmagasiner
mycket, mycket grannare än de i Petersburg
för att beställa mig kläder. Till rådgifva
hade jag Scriba, och förut hade jag rådfråga
Cornet de Pape och M. Descre van Gauseber
ger, hvilka alla voro af den åsigt att de
bästa, mest praktiska kostymerna voro
de till 75 frcs. Mycket vackra finnes till
50 frcs. men tyget är mycket löst, och som
man säger äro de blott för att hurra bönder
Mamma vet att jag ej vill slösa på kläder
men efter som alla sade att jag var i galen
om jag tager en dragt till 50 à 60 frcs. Som
skulle ha hål öfverallt om två må-
häder, så beställde jag en till 78, mörk
gra, rutig, af det mest moderna tyg. Denna
drägt är praktisk vår sommar, hört och vinter
och jag borde bra länge ha nytta af den.
Kanske har jag dock gjort en dumhet.
I nästan vecka får jag hem den.
ti mitt senaste br
Som jag

per skref
ändra de past meller
och var jag på eftermiddagen litet på boule
värderna och i parken, der hela den fina

vacle
ia
le
nere
burg)
från
er-
en
verlden gjorde sin stora vårpromenad som
Champ för att visa de nya moderna åt
de nya equipagerna. Det var något grannt
att se dessa kalescher med fyra hästar i Span
körda af de rika bankirerna eller köpmän-
nerna, – betjenterna bakpå i livréer och sämsk-
skinnsbyxor, – eller jag tvagnarna, med plats
för endast 2 nesoner – eller ryttarena, med
ett ord, – det var ett lif och en rörelse och
en lyx som öfvergår all beskrifning.
På aftonen samma dag hade jag dock
ett gedignare nöje. Det var fules Favres
föreläsning. Cercle artistiquis stora
sal hade redan 2 timmar förrän före-
dragets början begynt fylla sig, och som
m Schutz och jag kommo redan tidigt, fin-
go vi goda platser. Kl. ung. 3 var det
redan ohyggligt varmt och trångt, och
vestibulen stod fullkroppad af folk som
ej kunde slippa in. – Kl. 8 1 kom dessa
tionen för Cercle i frackar, hvita dukar och
rosetter i knapphålet, och tag plats som en
hedersvart rum tomking taladestolen der
den frejdade mannen skulle stå. – Kl.
1/2 7 trädde Jules Lavre in under i
hållande skallande applåder. Han
är mycket lik sina fotografier, men

ser dock betydligt äldre ut. Likaså har han ej några
långa lockar som jag sett någonstans i en illustrerad tid
ning utan kort, pressigt gråsprångt här. Det
föreföll mig (som satt temmeligen nära och så-
lunda kunde väl studera talaren) som om man
gåfve den bästa bild af honom genom att före-
ställa sig Idestam der hemma med skägg hinder
rakan och gammal och grå. – – Allt hvad
Antwerpen hade fint, rikt, bildadt och
utmärkt var församladt, och man vänta-
de med andan i halsgropen på talarens första
ord. – Fleenne d'Arc, som han valt till ämne,
kulle förhända ge stoff till politiska reflexion
tänkte man, till nya resultater i afseende
å förskringarne ang. Jeannes karaktär och
andesyner, ett försök att förklara denna egen-
domliga varelse, men nej, Jules Favre
berättade blott historien om Jeanne d. Are,
temmeligen utförligt i 2 timmar. Troligen
hade han ej gett sig tid att studera än-
het. Men sättet att berätta var allde-
les mästerligt. Ingen parisisk affektation
ingen boulevardfranska, tvärtom ett ytterst
enkelt och klart språk, den mest fullbär
dade, d.v.s. den mest naturliga dekla-
mation, de värdigaste och tillika mest
expressiva gester – det var något att
se och höra. – Det var något i Dietrich

sons stil, endast var Jules Farre kanske
lugnare, mera akademisk. Det var
så att säga ett äreminne, som mycket
påminte den Geijers öfver sturen och Gustaf
Adolf, hvad sammansättningen beträffar
Föredraget var hela tiden fritt. Han taga
ej om ett enda ord, ej en stafvelse! –
Flere gånger afbrött han af skallande
applåder. – Hans vackra, karakteristiska
utseende, med de djupa vackra ögonen och
den leende munnen, de stora nedvikta
sparrkragarne med den tjocka, fantastiskt
knutna halsduken, fästa sig starkt i mitt
minne, och den politiska rôle han spelat
gjorde att jag slukade hvarje ord af före-
dragit med begärlighet. – Till sist vände
sig talaren till publiken, med ungefär
följande ord. Mlle – jag har valt detta
ämne, emedan jag tyckt det passa bäst
af alla. Ingenstädes kan man hellre
framsäga ett areminne öfver denna qvinna,
som kämpade för pihetens idé, än här, på
Belgiens, fria, oberoende jord. Genom Belga
historie går en ledande träd som återfinna
äfven då folket trycktes till jorden af
Cyrannerna, då den lagliga och samvetsfriber
tånades och bespottades af de främmande
legoknektarne, denna träd heter längtar

efter griket. Genom sekler arbetade
denna ådra frihetskärlek fram, och
efter en manlig kamp hans den sitt
smål. I åren nu den friaste nation
i Europa, och eder konstitution är
ett mönster i vishet. – Det gifves mån-
gå som säga, att man, för att se och lära
känna friheten bör resa till Amerika,
men jag säger: kom hit till Belgien!
(skallande applåder). – Mitt arma, olycklig
födernesland, nu mera splittradt, mera
söndertrasadt än någonsin, att fält
för de ursinnigaste partistrider som
försvaga landet, hade mycket, mycket
att lära af Eder. – Måtte det en gång
finna, att dess enda, möjliga regerime
form är en upplyst och sansad de
mokrati, måtte det en gång inse att
bildning och frihet är dess enda, antagliga
lösen. Måtte Gud gifva att så sker,
och då skola vi förena oss med Eder
Frankrike och Belgien skola båda, till
sammans, men hvardera dock bibehål
landa sina egendomligheter, gå samma
bana och kämpa för samma stora, ädla.
mål. Må vi hoppas att så sker, ty
detta vore den största lyckan för våra

en
båda dyra, älskade fadernesland. –
Dessa sista varma ord, som talaren från
sade med tårar i ögonen åtföljdes af
de allra vildaste applåder brave och
lefverop och jag var icke den som applå
derade minst. – Hvad tidningarne än säga
om, att J. Lavres föredrag bättre lampat sig
för en flickpension (emedan ämnet var
så bekant) så var jag dock förtjust öfver
att ha hört något så mästerligt väl sagdt
och taladt, och enthusiasmerad som jag var,
kunde jag under hemförden icke nog för-
anga mig öfver min vän Fischers dumma
tyska anmärkningar. – Ack ja" sade han "des
Sprecken haben die Franzosen los, åker des
ist aust atterwas Lie konnen v. s. v. –
I alla fall måste så väl han, som alla
andra beundra f. Faveras politiska taket,
som ej talat ett ord om sista kriget eller
om styskarne. – – Tischer börja bli
allt mer odräglig. Han ser ut som Quasi-
modd, och går nu och tänker gå än vid Garde
civique, bara för att få böra den granna
uniformen, och sålunda tjusa damerna
i Tyskland när han i sommar reser dit.
Hans eviga tal om sig sjelf är alldeles out-
härdligt och vore han ej så artig och be-
skedlig, skulle man ej en sekund bry sig en

att hålla honom sällskap. Också är det
min princip att då jag ser Fischa på hundra
alnars afstånd, kila af vid första gathörna.
Han är mars och en käring, se der, hvarföre
jag ej tycker om honom. – Ett annat
tråkigt original Mr Even, skolläraren,
af Scriba gemenligen benämnd i anser osan
Utan, har också på senaste tiderna varit
mera tråkigt än vänligt och det är mycket
sagdt) och Scriba spelade honom derföre
ett lustigt spratt 1sta spril. – Han visste att
Even gått och spatserat hela aftonen tisda
gen i karnevalen, med ett mycket djupt
maskeradt fruntimmen, som enl. Even voro
ytterst bildadt och intelligent. Hvad var
enklare än att skrifva ett bref från
den okända, B. R. v., deri hon låter på.
skina att hennes pappa vore en banken
som vore ytterst sträng, och att han der
före snart sagdt aldrig vågade gå ut.
Emellertid yppade sig ett tillfälle sam-
ma dag kl. 7 e.m, och som hon ej kan
när jag ur sina tankar den unge, in-
tellegenta Mr Even, så ville hon nu,
ledd af en passioicerad kärlek, sam-
manträffa med honom vid hornet
l
af rue de taneurs och Place de Mer-
Der skulle de i skymningen ostördt kun-

na kampralja om sin kärlek och små-
håndag sin framtid är lycka. – Kl. 1/2 2
middagsbordet lemnades episteter fram.
Det var en fruntimmershand, det var
klart. Eder stirrade, såg förvånad ut, röd-
nade, bröt brefvet, och småningon språ
de sig det mest strålande solsken öfver
Mr Evens skolfullsfysionomi och
på våra nyfikna frågor svarade har
med obeskriflig fatthet äro det gällde
en liten kärlekshistoria med ett utnär
bildadt fruntimning men att vi ej borde
berätta om saken för någon menniskor
En hel efter middag strålade Mr Even,
och kom alls ej att kasta blicken på
atmanachen som upplyste om att det vore
Ista mil. Kl. 7 stor Even i hörnet af
Rue dessanens. Kl. 7 stod i motsätta nor-
net Scriba, jag, de Passe, Cornet, lilla
Schneider, och en Schweitzan som åter
på Rose d'or, under oändlig munterhet
betraktande Mr Even som stod och speja
de åt alla sidor, och tycktes vilja flick
hvarje fruntimmer som passerade. –
Kl. 1/2 9 började Even röra på sig. Kl. ½ 9
begåfva vi oss till Rose d'or, det vi kom-
mo några minuter före honom. Med
nyfikenhet frågade vi alla, om han möj-

ligtvis haft ett rendez vous och huru
det lyckats. dyster i höger menade här
att alltsammans vore en lärde farce"
samt var nog djerf att misstänka oss
för denna april härre, en beskyllning hvar
öfver specielt Scriba kände sig högst
indignerad. – Eder öfvertygades nu, att
den sköna antingen sjelf spelat honom
sprättet, eller också icke kunnat kom-
ma till följd af hennes pappas obevekligen
stränghet. M. Even öfvertygades härom
genom en mycket snillrik bevisföring
samt är af ofvannämnda åsigt ännu
i denna dag. – – De allmänna april
sprattena voro sätt lustiga här. Så t.ex.
skref tidn. Koophandel i sina officielt
nyheter att en ingeniör från Gent d
tagit sig att kl. 2 på dagen medelsten.
af honom uppfunnen maskin flytta ett
hambra theatern från Place de la Cour-
mång till ett annat torg. – Kl. 2 stod
ganska rigtigt en oräknelig mennisko-
massa på Place de la Conimune, men
någon ingeniör från Gent kom ej. –
Likaså hade en haltmakare i sitt
fönster ställt ut en mycket simpel
halmhatt med påskrift: äkta kanama
1000 frcs. – Jag lät sifven der mig vid
när
för
den
mi
de
Er
Att
skil
Mo
ko
B
tig
de
vär
De
den
och
poj
bed
slar
el
mer
6.
slag

in
e sig
des
oss

hvad
att
kan
kom-
veklig
edm
söner
ick
er
et
lmg
vid

en
af
näsan, och stod en qvart timme i skocken
för nämnde fönster och begrundade
den fina hattens värde, sant ansåg i
mitt innesta den bra galen som kasta
de ut 1000 frcs för en dylik tingest. –
I akademin narrade Peeters mig att
sttringa upp i andra våningen för
att träffa de la Montagne, som äter
skulle säga hvilken plats jag hade i målning
Mamma ser således att detta spekta
kelmakeri på 1sta april är lika
mycket en vagne här som hos oss. –
Min karton går temmeligen bra
framåt. Man hör alla möjliga strid
diga rykten om konkursens utgång. –
den ena han hört detta den ena datt genom
vänner och väns vänner till professorer
Det enda säkra tyckes vara att
Peeters blir den första i naturklassen.
och sål. får guldmedaljen, och en liten
pojke om 15 år Sarasyn får antikklassens
belöning, silfvermedaljen. – Stackars Adam
slackars Dubois. – Man säger att jag
skulle vara framom Adams i måleri
men om jag är inom de 6 första vet man
ej. – Roligt skall det bli att höra åt-
slaget. Säkert är att Adams är mera

är mera artist än Perrtes, som egentligen
är en outträttligt arbetals utan särdeles
begåfning för måleri, så fiffig han än är åt
ändå håll. – – Jag fruktar mycket
för att min artikel i dag. skall vara
så dålig att jag får skämmas derför?
Tror Mamma att jag i nästa kan tala
om F. Favres föredrag och om konst? – Än
nu en annan fråga. – Jag har tänkt att
i slutet på månaden på en dag resa
till Brügge för att se Mamlings arbeten,
hvad tycker Mamma derom? Biljetter som
och retour 8 frcs, och då jag en gång är så
nära borde jag ej försumma tillfället att
se en af de egendomligaste städerna i Belge
somt Memlings utmärkta verk, det bästa
som gotheken framåtstrat. – Och nu älska
de Mamma tar jag åter farväl på någon
vecka, helsa hjertligt syskonen och alla
Atte.
bekanta från
eller mera
Då jag ännu dröjer här omkr. 2 veckor, han
nu Mamma skrifva hit. Vill Mamma skrifva
till Paris, så lemnar jag undholms adren
Rue Fontaine St Georges 40.
men som sagdt skref hellre skrif tog skrifva
ju i alla fall ännu 2 à 3 ggr hem fr. Antw. –
Atte. –

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Edelfelt ber om förlåtelse för slarvet, oläsligheten.

  • Solen skiner och Edelfelt har börjat övertyga sig om att den kalla, slaskiga och otrevliga vinter inte kommer att vara för evigt.

  • Edelfelt har fått brev från Alexandra Edelfelt och Morbror Gustaf Brandt.

    Alexandra Edelfelt Gustaf Brandt
  • Edelfelt har fått brev med 200 francs från Hackman & Co.

    Johan Friedrich Hackman
  • Edelfelt har fått en försändelse med tidningar.

  • Gåtan med pengarna från [Hackmans i] Wiborg är lyckligt löst och Edelfelt är ledsen för att Alexandra Edelfelt har behövt oroa sig; han var till Havenith och comp. för att diskontera August Eklöfs växel, ställd på Paris; föreståndaren Monsieur Everarts var mycket artig och gav honom genast hela summan med undantag för 2 francs; Baptiste hade dessutom erbjudit respit med hyran och Karel Scriba hade erbjudit ekonomisk hjälp vid behov.

    Viipuri Pariisi Alexandra Edelfelt August Eklöf Karel Scriba Baptiste Johan Friedrich Hackman Everarts Albert Havenith
  • Edelfelt har köpt en mörkgrå, fint rutig kostym av det mest moderna tyg för 78 francs; klädmagasinen är mycket grannare än de i Petersburg; Karel Scriba hade varit hans rådgivare; han hade tidigare också rådfrågat Joseph Cornet, Léon de Pape och Monsieur Desere van Ganzeberger.

    Pietari Karel Scriba Léon de Pape Joseph Cornet Desere Van Ganzeberger
  • På eftermiddagen annandag påsk gick Edelfelt ut på boulevarderna och i parken för att se på den "fina" befolkningen göra sin stora vårpromenad "Long Champ" för att visa upp det nya modet och de nya hästekipagen.

  • Jules Favres föreläsning om Jeanne d’Arc på konstföreningen Cercle artistique hölls på kvällen annandag påsk; Edelfelt och Monsieur Schultz kom i god tid och fick bra platser; Favre ser ut som på bilderna, men mycket äldre, han påminner om Fredrik Idestam; hela Antwerpens grädda fanns på plats; Favre var en mästerlig talare i Lorentz Dietrichsons stil; hans föredrag påminde om Erick Gustaf Geijers äreminne över Sten Sture och Gustaf Adolf; Favre avslutade med att vända sig till publiken och säga att Jeannes d'Arcs kamp för frihetens idé passade bra på Belgiens "fria, oberoede jord"; han hoppades att Frankrike också skulle komma fram till att dess enda möjliga regeringsform är en "upplyst och sansad demokrati".

    Ranska Belgia Antwerpen Schultz Lorentz Dietrichson Gustav II Adolf Jules Favre Erik Gustaf Geijer Sten Sture Jeanne d' Arc Fredrik Idestam
  • Edelfelt irriterar sig på Heinrich Fischer, som blir allt mer odräglig och ser ut som Quasimodo; han tänker gå in vid Garde civique [medborgargardet] för att kunna tjusa damerna i Tyskland då han reser dit; även skolläraren Monsieur Even har varit tråkigare än vanligt och Karel Scriba hade spelat honom ett spratt 1 april; Scriba hade till Even skrivit ett brev från en kvinna denne setts promenera med under karnevalen och stämt träff i hörnet av rue de Taverns och place de Mer; Scriba, Edelfelt, Léon de Pape, Joseph Cornet, lilla Henri Schneider och en schweitzare som äter på Rose d'Or stod och iakttog hur Even förgäves stod och väntade på sin dam.

    Saksa Hôtel de la Rose d'Or Place de Mer Karel Scriba Heinrich Fischer Léon de Pape Henri Schneider Joseph Cornet Even Quasimodo
  • De allmänna aprilsprattena [aprilskämten] är rätt lustiga; tidningen Koophandel skrev i sina officiella nyheter att en man från Gent skulle flytta Alhambrateatern från Place de la Commune till ett annat torg med en maskin han själv hade uppfunnit; en hattmakare hade i sitt skyltfönster ställt ut en simpel halmhatt med påskriften "äkta panama 1000 francs"; Edelfelt hade låtit lura sig och stod en kvart utanför skyltfönstret och begrundade hattens värde; på konstakademien hade Peeters lurat honom att springa upp till andra våningen för att av de la Montagne få höra hur han hade placerat sig i målningen; Alexandra Edelfet hör således att "spektaklerna" är lika mycket "en vogue" [på mode] som därhemma.

    Gent Kungliga konstakademien i Antwerpen Place de la Commune Alexandra Edelfelt François [?] Peeters de la Montagne
  • Arbetet på Edelfelts kartong går tämligen bra framåt; det går alla möjliga rykten om utgången i konkursen [tävlingen]; Peeters lär åtminstone få guldmedaljen och 15-årige Edgar Farasyn antikklassens belöning, silvermedaljen; stackars Sidney Adams och Jules Dubois; i måleri lär Edelfelt placera sig före Adams.

    François [?] Peeters Sidney Adams Edgard Farasyn Jules Dubois
  • Edelfelt fruktar för att få skämmas för korrespondensen i Helsingfors Dagblad; tycker Alexandra Edelfelt att han nästa gång kan skriva om konst och om Jules Favres föredrag?

    Alexandra Edelfelt Jules Favre
  • I slutet av månaden har Edelfelt tänkt resa till Brügge, en av de "egendomligaste" städerna i Belgien, för att se Memlings arbeten, vilka är de bästa som gotiken har "framalstrat"; vad anser Alexandra Edelfelt?

    Belgia Brugge Memling-museet Alexandra Edelfelt Hans Memling
  • Edelfelt önskar Alexandra Edelfelt farväl och hälsar till syskonen och alla bekanta.

    Alexandra Edelfelt
  • Alexandra Edelfelt kan ännu ett par veckor skriva till Edelfelt i Antwerpen, men om hon vill adressera breven till Paris kan hon använda Berndt Lindholms adress på Rue fontaine St Georges 40.

    Pariisi Antwerpen Alexandra Edelfelt Berndt Lindholm