Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

segling (sport och fritid) opera (konstart) ateljeet huviretket Jumala kahvilat kirjeenvaihtajat kirjeet mallit (ammatti) marjat matkat nimipäivät opinnot osoitteet pohjoismaisuus politiikka puolalaiset ranskalaisuus ravintolat ruoka sää saksalaiset saksalaisuus saksan kieli sanomalehdet snobismi sodat syntymäpäivät talous tilaukset

Paris d 17 Juli 1874.
Älskade Mamma!
kl. 6 kom min pratsamma städerska, åt
följd af sin lilla vackra 10 års flicka och två
alltid skällande små pudelvalpar hit upp för att
lemna mig brefvet från Mamma, som jag natur
ligtvis satte mig att läsa med största öfver, – men
det var rakt omöjligt att få någon ro, så ifrigt
orerade min madam om en fönstergardin som jag
hade kommit att rifva ned, om vädret, om mitt
arbete, eller konverserade hon äter mycket hög-
ljudt med en annan madan som bor vägg i
vägg med mig, och som således måste tilltalas
minst sagdt hårdt för att höra hvad man säger
harinne. Alltnog jag gick med med halflästa
bref till Fucks, men denne hade ej behagat tände
gasen ännu, hvarföre jag slukade min middag
och skyndade hem, tande upp ljus och studerade
i lugn och ro det kära brefvet. Hvad det
är förskräckligt varmt" måste jag säga som min
madom; man känner sig helt utmattad och förbi
svetten lacker af min hela kropp" från morgon
till qväll" och tidigt på morgonqvisten är den
enda tid på dygnet som det är friskt och
svält. Emellertid lider jag ej så mycket af

värmen som t.ex. Wænerberg, som gick och vändades
här alldeles otroligt Han är nu borta. Lindholm
och en doktor Antell som varit här, reste likaså
i dag, så och Brummers och Sohlström.
Lindholm, som med ens förtjenat så mycket
pengar reser nu på 12 månad till sin fru
och kommer med henne och sin svägerska hit.
i höst. Ateliern är utkyrd åt Becker,
och har jag af båda herrarne (mycket hyggligt,
blifvit inbjuden att måla min C. Hska tafla
der, och ej hemma, emedan Ls atelier är bo
tydligt ljusare. Jag kan ej rigtigt förstå
den oro ni har derhemma på Kiala att jag
skall måla Chs tafla så fort som möjligt, då
jag aldrig haft någon annan afsigt än just
den, att med första görliga börja på dermed.
Jag skall i nästan vecka skicka en skizz
till Kiala, för att visa huru taflan blir. Idén
är densamma som först, endast med den åtskildare
att jag nu tänker klä den "vackra flickan" i
1780 talets drägt, som jag kan få hyra af
en kostymier Rue d Béranger. Jag har redan
talt med modellen (densamma som posera
i Gérômes atelier) och börjar således på
så fort vaconser börjar, d.v.s. i nästa
vecka. Det blir åter utgifter som jag komma
att ha: modell, kostym o. s. v. allt rysligt
dyrt i Paris. Det är derföre än dum prin-
a
ska
som
herre
till
Och d
var
En

vändades
skalla

äg att ta pengar, och isynnerhet 12 år förut)
då det vore vida bättre att få dem då bilder
är half eller hels färdig. Det blir en regels
till nästa gång, och jag har ju redan följt
den hvad Hackman beträffar. Den sista
veckan i Gr. ateliern har åter för mig varit
svår: jag har näml. åter hvarje minut
blifvit öfvertygad om huru obegripligt litet
jag kan, huru jag målar suddigt, smutsigt och
tråkigt, och huru orätt det egentligen är att mig
att beställningar. Vi hafva haft qvinno modell,
och som det är något fullkomligt nytt för mig
har jag gjort en så dålig studie att jag skäms
derför. Gérôme sade att den var hård, illa
tecknad och smutsig i färgen, men tillade tröstar
de att karaktären var ganska väl i
och att formen var ganska väl förstådd, och
också slarfvigt återgifven. – Hvad det ändå
skall bli roligt att komma något så när långt
inom det nakna måleriet, det svåraste och entre
santaste af allt. Kan man engång måla menni-
skokroppen, så kan man måla allt, ty lika
som vår Herre gjort menniskan till skapelsens
herre, lika så har han gjort menniskans kropp.
till det högsta, ädlaste och skönaste i skapelse
och denna högsta skönhet är derföre det allra
svåraste att återgifva på duken.
En massa af eleverna vid ateliern hafva redan

rest af till sina resp. hem orter, och återstaden lär
väl också draga sig från Paris då ferierna
börja. Weir, amerikanaren, ville att jag skulle
komma till Bretagne, det han far, men jag har
hvarken tid, lust eller pengar att göra dylika
utfligter. Här hos mig är det rätt svalt,
och uppe hos Lie (d. v. s. nu Becker) är det också
ganska drägligt. Det kan hända, att då jag kom-
mit någon hvart med Cst-tafla jag då reser till
Versailles på några dagar för att teckna af batali
målningar i palatset, fick göra studer till blifvande
scener från finska kriet 1808. – 1809. Under
fevierna, som räcka ändå till slutet af Septer.
ber tänker jag få färdig Custafla, börja den den Eklöf
skall ha och göra flere skizzer, sedan, i början
på Oht. Gör jag en concours i måleri och teckning
i Ecole des Beaux Arts, och hoppas, på grand deraf
blifva antagen i afton skolan. – Som jag i så
fall blir upptagen från 7 – 12 och från 4-6
i Ecole des Beaux Arts, så tror jag att jag måste
söka mig ett qvarter nära skolan, ty det går
ej an, såsom nu, att förlora två timmar dag
ligen på bara promenad, oberäknade den tid
man förlorar genom att man är trött af
färden. Tyckes ej Mamma att det är klokast.
Nu, om sommaren går det ännu än, men
att tänka sig att en vinter morgon stå upp
kl. 7 och i 3/4 till 1 timmes tid marchera i

regn, snö och slask – nej, det vore för starkt.
Blir min vinter så ställd som jag ofvar
tänkt mig den, så behöfver jag endast ett litet
ram, emedan jag då alls ej kommer att måla hem-
ma utan endast hos G., och kunde sålunda slippa
med ganska billigt. Skulle jag åter vilja tänka
på att måla något hemma, så blefve det mig
så dyrt att jag ej skulle kunna stanna i Paris,
ergo – kan jag ej måla Hartmans tafla, eller Brunn
mers förra i nästa sommar (antingen här eller
hemma) och jag har ju rättighet att vänta till
dess, då båda dessa herrar äro särdeles frihörliga
hvad tidniddrägt beträffar. Måtte Mamma nu
ej tro att det är af lättja jag skjuter upp.
Det går så hastigt att uttala ordet måla
en tafla, och några tro att det är verkligt lek.
verk, man doppar penseln i färgkrukan, så
väntar man på inspiration och så drar man till
hogen dragen med ett mästerverk. Jag så gjorde
den erke charlatanen
arsson, men just derför
tälarsam
käntar
var han ingent målare, men så gör aldrig en
allvarlig konstnär. Leonardo de Vinci arbetade
3 år på sitt utmärkta fruntimresporträtt som
hanger i Louvern, Rafael gjorde ofta 20 olika
teckningar för ett ben, en hand eller ett draperi.
Dessutom bör man taga i betraktande, att den,
som är nybörjare ej kan måla ännu, utan
alltjemnt stöter på svårigheter, som göra att arbets-

tiden fördubblas. – Till Eklöfs tafla har jag två
förslag, som ännu äro fullkomligt i sin linda. Något
från finska kriget med 2 eller tre figurer eller
och någon kärlekssen style Louis XVI. Jag har gjort
en skizz till det senare förslaget; det är en ung målare
som ger en liktion i landskapsteckning åt en ung flik
i en park, man ser den skönas gamla Mamma med
en hofmäster i fonden, med ryggar åt åskade, och
hjelter i taflan trycker sakta sin elevs hand
mot sitt hjerta. Hon äta slår ned ögonen och
småler. Det der låtar ju rätt sött och sliskigt,
men kunde målas roligt och gladt. Till Wille
v. Schwerin har jag gjort en nej skizz.,
Brummers reste som sagdt i dag morgonen.
I går var jag åter hela eftermiddagen med
dem, emedan de skrifvit efter mig egentligt
för att vara pojkens ande. Utmärkt vänliga
äro de alla; vi talade nu ytterligare om taflan
som jag får göra precis som jag vill, endast
liten, emedan de ha så små rum och många
taflor förut. – Jag var åter bjuder på en
snlindid middag, och när jag gick fort tackade
de mig alla så mycket för det jag varit så
utmärkt vänlig och upoffrat min tid, tre gånger
för pojkens skull. Något för något tänkte jag,
när de göra af mig en beställning, bjude mig på
middagar och annat, så kan jag gå också var
artig. Sista dagen d. v. s. kom det dock att kosta
mig
unge
till
ålas
äta
antes
hur
och s
ör
frå
E

ju
ler
la.
med
ille
suera
med
i
alet
an
mig 3 frcs. emedan jag fick betala en kurk, då
unge B. ej hade smått, hvilken summa jag ej fick
tillbaka. I anl. af detta onödiga slöser har jag
ålagt mig den penstens att under tre dagar ej
äta annan frukost än risgrynsvälling för de
centimer. Likaså gjorde jag förra veckan af
med 4 francs, då jag var med herrskapet Bosins
och såg på Orphens i underjorden. Det är ändå
bra praktfullt. – 600 personer inne på schar-
på en gång – de brilljändaste kostym och dekorati
endast förargligt, att pjesen är så dålig, isynne
het såsom den nu spelas här med Offenbachs
färskaste tillägg, kan kaner o. a. – Lilla Bruun
är en är beskedlig pojke men ganska led
och snobbisk, en underbar blandering af barnsligt
oförstånd och en viss affekterad, blåserad verlds-
vana, som ofta förefaller rent af löjlig. Får
han mycket pengar, så blir han en rigtigtför
snobb med tiden, en som Anders Ramsay komma
att sätta stort värde på. Frenckell, C. Armfelt, och
Knorring tyckas för resten vara hans idealer, –
och de äro ju verkligen mycket snygga fina och eleganta
unga man, välklädda från topp till tå, brända, borstadiga
parfymerade. – Jag ville ge mycket för den nordiska
kraften, för Mannamod i Nord" för Finlands "söners dygd.
för lif och blod för Finlands ära", och alla dessa
välklingande lögner som vi smeka våra öron
med derhemma. Det är så beqvämt att tala om

det förderfvade Frankrike, det genom korrumperade
Paris (naturligtvis i motsats mot det genom-dygdiga
Helsingfors) o. s. v. emedan man såljande litet lätta
inner det
sitt samvete genom att vältra skulder på en annan,
som är så långt borta att han ej kan försvara sig,
men jag tror att i Hfors, midt uppe i Björnarnes
land proportionsvis finnes lika mycken mask.
stucken lifsåskådning, lika mycket små och ynkligen
i déer, lika mycket frasighet som här vid Seinens
strand; jag förlåt mig – mera än här. Detta kom-
mer jag att säga ej i anl. af lilla Brummer, utan
i anl. af ett räsonnement med Lindholm här om-
aftonen, då vi kommo till ofvannämnda resultat.
Att detta kan ju bli oss emellan, ty oindigda ögon
skall tro att de namn jag citerat genast som exempel.
Mamma förstår dock att jag ej vill gå åt någon sklick
jag tager blott ur hopen några enskilda får jag
talar om en hel rigtning derhemma. Mamma
förstår mig väl? – Doktor Antell, som reste
dag, har 85000 (attatiofemtusen) mark i ärligt
räntor. Det duger att ärfva på det sättet. Också har kan
köpte taflor af Wol och Linder, låtit klä upp sig
rysligt i bodar och fått betala enorma räkningar.
Han tyckes vara en mycket glad och hygglig
Karl, jag har blott sett honom i dag vid ban-
gärde då han reste af. – Filip Forsten har
ännu ej hörts af. Kanske han möjligen är i stan,
men ej ännu fått tag i min adress (den har jag

jag har prestigen icke lemnat på ny det
skandinaviska kaféerna. Kommer han att gå
in vid konservatoriet? I så fall kunde jag
göra honom bekant med en der vid dramatiska
afdelningen, M. Bahier, han som lärde Sohlsten
franska. Mamma ser att det aldrig är
brist på landsmän här i Paris. Ofta
då jag hör att de och de åter kommit hit,
förargar det mig att ej lika så gerna få
höra att fru A. Edelfelt med familj an-
ländt, hvilket för mig vore af mycket, mycket
mera intresse än om alla verldens andra
fruar och herrar resa fram eller tillbaka,
för dem har jag alldeles otroligt litet in-
tresse för. Inte inöfvar landsmanneskapet
på mig alls någon magisk attraktionskraft
isynnerhet nu, då jag kan göra mig förstånd
på franska och tyska, så är det mig så
likgiltigt som möjligt. Nyheterna från Finland
får jag ju genom tidningarne och Mammas
bref – hvad behöfver jag mer. – Roligt
blir det i alla fall, mycket roligt att träffa
någon nära bekant som Mille. Jag hade
tänkt skrifva till honom i dag, för att skicka
brefvet först till Mamma (jag vet ju ej hvar har
håller hus men som det redan är sent,

sparar jag dit till någon dag i nästa vecka,
de Mamma efter all Sannolikhet således från
ett extre bref. Det gör mig ondt att Mamma
skall betala det (som alla andra, men det
är ju Mammas egen vilja. – Jag vill skrifva
till vännen Mille att han skall underrätta
mig när han kommer, timme och dag, på det
att jag må kunna vara honom till mig
tes. – Från Antwerpen har jag åter under
den sista veckan haft två långa bref ett
från Scriba på 16 och ett från Cornet på 12 sidorer
Scriba medsände en dikt som han och en
tysk målare Österlok (en nykomling i fontid) för-
fattat i ett gladt lag till Fischers ära. Mam-
må mins ju narren Fischer? – Denna dikt
är illustrerad och behandlar de vigtigaste epolen
Fischers lif ändå från hans tidigste period
ändå tills hans inträde i Antwerpens börjar gården
Prologen begynner:
Heinrich, Madame Fischers jungste Solen,
Hälle in der Jugend Schon.
In des Lebens erffem mai
Hang gur Misantroperei, –
Deeje einjam und alléen
Mockle wohl die Cerlach jeun
Dap er genreilen Streiche märkte

die bei redlichem Bedaiple
Sicker nur ein Pedermann
Dumm und fade hennen kann.
Zur Dekeprung und Belehring
Und jur Liliaturvermehrung
Hlaben wir, was er getrieben,
Abgemalt und aufgelchrieben
. t.o.
hvarpå hela dikten fortsättes i samma
dumqvicka stil, deruti Scriba excellerar.
I samma hotell der Brummers borde,
fanns en ung Polack, f.d. medicine stu-
dent i Berlin, och det var satt eget att
åter tala tyska, som jag talte dagligen och
stundligen i Antwerpen under 8 månaders
tid. – Unga Brummer förklarade att han
inte kunde lida den otäcka tyskan" hvarför
jag slog mig i än lifligare samspråk med
den unge hyggliga mannen. (M. vi voro i
tidningsrummet på treman hand). Jag kan
ej förstå den der afvigheten mot helt
hvad tyckt heter, som anses höra till gale
tonen i Hfors. Man måtte väl kunna
skilja på tyska språket literatur o.d. och den
preussiska politiken. Under min utri-
kesvistelse har jag läst mig att att
vara förnuftigare då det gäller att på det

der storartade Helsingforsiska sättet fördoma
en hel nation, allt hvad den framalstrar eller
framalstrat. Jag har ej blifvit det ringaste
Preussare eller parigerman, men kommer
dock i framtiden att akta mig för alltför

forka
kategoriska, storståtliga omdömen om tyska
folket, öfvertyskarne. – Har Mamma läst
min artiket i dagbladet. Den var ej något sär-
deles. – Om några dagar fyller jag tjugo
år. Måtte jag en om det är i mitt lif som
nu följer, arbeta så att jag vid 21 år är karl
för min hatt med Guds hjelp går det
nog!. Helsa hjertligt eller och gratu-
lera henne till hennes namnsdag, lika-
som och öfriga kokannor på Kiala. Måtte
Tante Gadd ej få några nya attacker
af frössa och måtte ni alla hittils
som tillföressa må bra och njuta
af landtluften. Jag svarar ej för huru
stilistiskt bra detta bref är skrifvet,
ty, jag vet mig sällan ha skrifvit så
fort. – Mammas egen
Atte.
Många mäns helsningar till alla
stor och om

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Edelfelts pratsamma städerska, med sin vackra 10-åriga flicka och två pudelvalpar kom med Alexandra Edelfelts brev; han gick till Fuchs, men denne hade inte tänt gasen, så han gick hem och tände ljus för att läsa brevet; det är förskräckligt varmt väder.

    Alexandra Edelfelt Fuchs Ledet
  • Thorsten Wænerberg, Berndt Lindholm och doktor Herman Antell har rest bort, likaså Brummers och Gustaf Sohlström; Lindholm som förtjänat pengar på en beställning återvänder med fru och svägerska till hösten.

    Berndt Lindholm Thorsten Waenerberg Gustaf Sohlström Carolina Lindholm Herman Frithiof Antell Johan Wilhelm Brummer Alexander Wilhelm Brummer Hanna Sofia Brummer
  • Adolf von Becker hyr Berndt Lindholms ateljé och Edelfelt har bjudits in att måla Calla Holms tavla där, eftersom den är ljusare än hans egen ateljé; på Kiala är man orolig för att han inte så fort som möjligt ska måla tavlan; Edelfelt meddelar att han nästa vecka när vacansen [lovet] börjar ska ta itu med saken; idén är densamma, med undantag för att den "vackra flickan" är klädd i 1780-talsdräkt; dräkten hyr han av en "kostymier" på Rue de Béranger, modellen har poserat i Jean-Léon Gérômes ateljé; i Paris är alla utgifterna "rysligt" dyra.

    Pariisi Kiala Adolf von Becker Jean-Léon Gérôme Berndt Lindholm Carl Holm
  • Det är en dum princip att ta emot pengar på förhand; det vore bättre att göra det när tavlan är halvt eller helt färdig; den regeln har han följt vad Hackmans pengar beträffar.

    Johan Friedrich Hackman
  • Den sista veckan i Jean-Léon Gérômes ateljé har varit svår; Edelfelt har blivit medveten om hur lite han kan; han har aldrig tidigare målat kvinnomodell, och resultatet blev inte bra; han ser fram emot att komma framåt i nakenmåleriet, det svåraste och intressantaste av allt.

    Jean-Léon Gérôme
  • Eleverna vid ateljén reser bort från Paris under ferierna; amerikanen Julian Alden Weir vill ha med Edelfelt till Bretagne, men Edelfelt har varken tid, lust eller pengar; hans och Berndt Lindholms (d.v.s. nu Adolf von Beckers) ateljéer är drägligt svala att arbeta i under sommarhettan.

    Pariisi Bretagne Adolf von Becker Berndt Lindholm Julian Alden Weir
  • Om Edelfelt kommer någon vart med Calle Holms tavla reser han kanske till Versailles på några dagar för att teckna av bataljmålningar i palatset och göra studier till blivande bataljscener från finska kriget 1808-09.

    Versailles Carl Holm
  • Under ferierna som räcker ända till slutet av september tänker Edelfelt få färdig Calle Holms tavla, och börja på den som August Eklöf skall ha; i oktober gör han en concours [tävling] i måleri och teckning för att bli antagen till aftonskolan vid Ecole des Beaux Arts; i händelse av att han blir antagen söker han sig en bostad närmare skolan, eller vad tycker Alexandra Edelfelt?; han behöver, och skulle bara ha råd, med en liten bostad, priserna är så höga i Paris och målandet skulle han utföra vid skolan; Hartmans [Hackmans] och Brummers tavlor skulle han inte kunna göra förrän nästa sommar; det tar tid att måla en tavla; ärkecharlatanen Larsson doppade penseln i färgkrukan, väntade på inspiration och målade ett mästerverk, men en allvarlig konstnär gör aldrig på detta sätt; Leonardo da Vinci arbetade i tre år på "fruntimmersporträttet" [Mona Lisa] i Louvren, även Rafael tog tid på sig.

    Pariisi Louvren École des Beaux-Arts Alexandra Edelfelt August Eklöf Rafael Carl Holm Johan Friedrich Hackman Alexander Wilhelm Brummer Anders Larsson (epävarma yhteys) Leonardo da Vinci
  • Edelfelt har två förslag till August Eklöfs tavla; något från finska kriget eller en kärleksscen i Louis XV-stil.

    August Eklöf Ludvig XV
  • Edelfelt har gjort en ny skiss till Wilhelm von Schwerin.

    Wilhelm von Schwerin
  • Brummers har rest; de har varit "utmärkt vänliga"; Edelfelt får göra tavlan som de beställt precis hur han vill; han har varit guide åt sonen; de har stått för alla kostnader, med undantag för 3 francs som Edelfelt måste betala en kusk, då unge Johan Wilhelm Brummer inte hade småpengar.

    Johan Wilhelm Brummer Alexander Wilhelm Brummer Hanna Sofia Brummer
  • För att spara in slöseriet i utgifter har han som penitens [botgöring] föresatt sig att under tre dagar äta inget annat än risgrynsvälling till frukost.

  • Edelfelt gjorde förra veckan av med 4 francs då han gick med herrskapet Bosin för att se Orpheus i underjorden; det var praktfullt, men förargligt att pjäsen är så dålig, i synnerhet med Jaques Offenbachs färskaste tillägg.

    Jaques Offenbach Axel Bosin Charlotta Dorsch-Bosin Orfeus
  • Lilla Johan Wilhelm Brummer är beskedlig men har förutsättningar att bli en riktig Helsingforssnobb, som Anders Ramsay kommer att sätta stort värde på; Brummer ser också upp till fina, snygga och eleganta män som Waldemar von Frenckell, Lennart von Knorring och Carl Armfelt; Edelfelt ger inte mycket för tal om den "nordiska kraften" eller Finlands "söners dygd"; det är bekvämt att tala om ”det förderfvade Frankrike” och det genomkorrumperade Paris, men Edelfelt tror att det i Helsingfors proportionsvis finns lika mycket eller mer "maskstucken" livsåskådning och idéer som här vid Seinens strand; Alexandra Edelfelt får inte tro att han säger detta med anledning av Brummer, det var snarare ett resonemang han hade med Berndt Lindholm härom kvällen.

    Helsinki Ranska Suomi Pariisi Seine Alexandra Edelfelt Carl Alexander Armfelt Waldemar von Frenckell (epävarma yhteys) Berndt Lindholm Johan Wilhelm Brummer Anders Ramsay Anton Leonard von Knorring (epävarma yhteys)
  • Doktor Herman Antell är glad och hygglig; han har 85 000 mark i årligar räntor; han har spenderat mycket och köpt tavlor av Thorsten Wænerberg och Berndt Lindholm.

    Adolf von Becker Berndt Lindholm Thorsten Waenerberg Herman Frithiof Antell
  • Filip Forsten har inte hörts av.

    Filip Forstén
  • Edelfelt har inte lämnat sin adress vid något av de skandinaviska caféerna.

  • Om Filip Forsten kommer att gå vid konservatoriet kunde Edelfelt göra honom bekant med en elev vid dramatikavdelningen, Monsieur Bahier som lärde Gustaf Sohlström franska.

    Filip Forstén Gustaf Sohlström Bahier
  • Det är aldrig brist på landsmän i Paris; Edelfelt önskar Alexandra Edelfelt och syskonen till Paris.

    Pariisi Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt Ellen Edelfelt
  • Edelfelt har lite intesse av att träffa ländsmän, nu när han klarar sig på franska och tyska; nyheter från Finland kan han läsa i tidningarna och i breven från Alexandra Edelfelt; han ser ändå fram emot att få träffa Mille (Emil) Cedercreutz; han sänder ett brev till Mille via mamma.

    Suomi Alexandra Edelfelt Emil Cedercreutz
  • Edelfelt har fått brev från både Karel Scriba och Joseph Cornet i Antwerpen; i Scribas brev ingick en dikt till "narren" Heinrich Fischers ära, som Scriba hade skrivit och illustrerat tillsammans med den tyske nykomlingen bland målarna i Antwerpen, Osterloh.

    Antwerpen Karel Scriba Heinrich Fischer Joseph Cornet Osterloh
  • På hotellet där Brummers bodde fanns en ung polack, en f.d. medicinstudent i Berlin; det var underligt att på nytt tala tyska, som han dagligen talade i Antwerpen; unga Johan Wilhelm Brummer kunde inte tåla den "otäcka tyskan"; Edelfelt kan inte förstå den kategoriska avogheten mot allt tyskt i Helsingfors, man måste kunna skilja på tyska språket, litteraturen och den preussiska politiken; han har inte blivit preussare eller pangerman men han kommer att akta sig för kategoriska omdömen om tyskarna.

    Helsinki Berliini Antwerpen Johan Wilhelm Brummer Alexander Wilhelm Brummer Hanna Sofia Brummer
  • Har Alexandra Edelfelt läst Edelfelts artikel i Helsingfors Dagblad?

    Alexandra Edelfelt
  • Edelfelt fyller 20 år om några dagar; nästa gång han fyller vill han ha arbetat så att han är "karl för sin hatt"; "Med Guds hjelp går det nog!"

  • Edelfelt ber Alexandra Edelfelt hälsa Ellen Edelfelt och gratulera henne på namnsdagen, liksom alla andra Johannor på Kiala; han hoppas Tante Adèle Gadd inte har fått nya attacker av frossa och hoppas att alla mår bra och njuter av lantluften.

    Kiala Alexandra Edelfelt Adelaide Gadd Ellen Edelfelt
  • *Det finns massor med jordgubbar, vinbär, körsbär, bigareauer, hallon, plommon och aprikoser; det finns mera än man vill äta.

  • *Det var ledsamt att höra om fyllan på Haxalö-kappseglingen.

    Haxalö
  • *Edelfelt hade tänkt skriva till Ellen Edelfelt på hennes namnsdag, men han försummade dagen; han ber Alexandra Edelfelt förklara för henne att hon får ta "viljan för verket".

    Alexandra Edelfelt Ellen Edelfelt