Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

sjukdom (tillstånd) studentmössor kartat kaunokirjallisuus kielet kirjailijat kirjastot kirjat kirjeenvaihtajat kirjeet naiset pilalehdet ranskalaiset ranskan kieli ruotsin kieli sanomalehdet syntymäpäivät talous teatteritaide tilaukset vaatteet ylioppilaat

a torsdag hade dag 18

o om för
Älskade Mamma
Visserligen har det nu dröjt 3 dagar med svaret
på Mammas kära bref, men detta har jag gjort med flick
ty jag afsände ju det gratulationsbref som borde
kommit till Kiala den 25, samma morgon som jag
några timmar senare fick Mammas. – Jag har nu
åter målat om ansigtet på att flicka för 3dje går
gen, och Becker påstår att det är bra nu. Sjelfva
figuren är således färdig, återstår således blott fonden
med amorinerna samt dessutom bordet. Det är således
troligt att jag kan skicka taflan på samma!
gång som Beckers, d. v. s. i början af Septemberg
I Helsingfors hos Heimberger kan Mamma ju
på beskåda mästerverket – som jag dock ej är nöjda
med. Det går vanligtvis så att man aldrig
han göra hälften så bra, som man hörst in-
billar sig. – Något som jag under de för
gående veckorna ej talat om, för att ej oro
Mamma, är att jag lidit af en särdeles
hängren diarchée, men nu, då det onda
är öfver gör det ju ingenting. Omvexling
i klimat, föda, lefnadssätt o.a. gjorde att
jag alltsedan maj månad rätt ofta har
magen i olig. Jag har tagit in alla möj

t leksaker och magen på afstestannan
den franska medicinen, som i allmänhet är
svag, hemmade det onda blott för en tid. Becker
har strängt förbjudit mig att dricka vatten
ty Pariservattnet har ofvannämnde veckan lika
nevavattnet. Peyrot och jag hafva tillsammans
kokat en sorts dekolt på Linfro som verka-
de hastigt, och jag är nu, tack vara mina
mycket ordentliga diet, alldeles fri från
detta förargliga onda, som ofta hindrar en från
att arbeta. De flesta utländingar som
komma till Paris ha genomgått samma
historia, så att icke är det något att tala
om egentligen. Antwerpen mat och lefnade
sätt var ändå ofantligt likt det finska,
och jag kände derföre ingen förändring
der. Bör jag köpa mig en magbindel? Är
det icke att skämma bort magen? Jag
tror det! Apothekaren påstår äfven att
det kommit af vattnet, och som Mamma
vet är jag rysligt törstig om aftnarne.
Jag har derföre nu dels vin dels soff att
bemänga med dricksvatten med. – Jag
är som sagdt rätt glad öfver att vara
diarrken qvitt. Filip Forsten har jag
ej sett på en vecka. Han gick på de
sista
tills e
hart
tgör
ifrå
til

de
frå
lymen.
Paul
på à

att
sken

het är
id. Mlle
atten
liken
vecka.
en
fär
a
den

sista tiderna här med hvit studentmassa
tills gubben Massé sade åt honom att han
hade l'air d'un domestique", hvarpå Fiilja
köpte sig en hatt. Han bor något långt
ifrån mig, och jag kommer mig derföre.
till att gå till honom, engång var jag likväl
der, men då var han ej hemma. Jag har i
dessa dagar begynt en korrespondens till
dagbladet, men vet ännu ej om jag kan
skicka af den förrän i öfvermorgon. Redaktio
nen har ännu ej skrifvit mig ett ord om
betalning, men jag skrifver också sjelf gerna
för nöjets skull. – De flesta aftnar tillbra
gar jag nu så, att jag åter här bredvid på
en liten restaurant som är särdeles billig, man
kan äta middag à la laste för 1. 25) med Reyrot.
derefter gå vi och göra en promenad åt pare
Monceaux (denna guddomliga plats, bland
det mest poetiska man kan tänka sig, ehuru
ej större än Sinebrychoffs trädgård, och sedan
drager jag kl. 9 vid lag hem der jag läser
eller skrifver. Jag har hyrt en massa böcker
från ett lånebibliothek här bredvid à 15ctius vo-
lymen: V. Hugo, Chateauberand, Dron, några af
Paul de Kock o. s. v. – Victor Hugo har hållet
på att slå i hjäl sig häromdagen. Han gick ej

ser midten af gatan, funderande på verldens
gång" och märkte icke att en kärra med bjelkar vända
in har en sidegränd, och bäst det var, blir han
slagen ytterst häftigt åt bjelkarne, faller baklän
ges i vanmakt. Efter bäddningar och kompressen
på ett apothek lär han ha sluppit undare med bulna
der och bloder, tidningen la Fronde har i anl. har
tillåtit sig ett i mitt tycke dumt skämt, i det den under
rubriken "Victor Hugo est mort" publierat en artiken
som låts parioder författarens stil i hans svagaste
den börjar, karakteristiskt nog sålunda:
vers
1to est mort!!
emellertid skall jag ta och
Ani 18
läsa hans 93, som påstå
na alldeles mästerliga kapitel
Le BritzE!!!
säga hvad man vill så är alltid
Huses.
den som skrifvit Hernani Run Ba
pleurer!
gémisser.
Notre dame, lap. le petit m. fl. ett
Fremesser. o. s. v.
af vår tids utmärktaste snillen.
Det finnes sidor i Nap, le hetet som jag gråtit öfver
utomordentligt gripande äro de och ett sådant

språk, en sådan rikedom sådana mästerliga utom
kraftiga, stora, manliga. Jag har tänkt gå upp
på Theatre Français der man nu ger Zaire af Voltaire
mästerligt.
Jag tycker nu, sedan jag hört och läst
mycket stort och verkligen högstämdt på franska

att detta språk egnar sig ypperligt för gripande,
storartade saker; det är alldeles falskt att anse
det helt och hållet som en salongsspråk. – Jag
kall härefter försöka att då jag talar svenska
använda så litet franska ord som möjligt ty de
fleste af de adopterade uttryck vi begagna äro
i grunden blott ofranska och förhindra och för-
svara inlärandet det franska språket. Se har slagra
exempel på fel som man ofta kan begå tillföljd af
detta förderfliga oting.
t.ex. kokettera (skulle man gerna säga cometter som ej är fransk
utan heter faire de la coquetter
duellera – (ofranskt fullt origtigt bör hete) se bättre en
titel
duellant – (de) duelliste embelleran är helt
beller
compromettera, surprinera o.d. dumheter en lider – inlärder
litteratör (bättre) homme de lettres – – o.s.v.
det är verkligen otroligt hvad man får vara

på sin vakt för att ej begå sådana grofva fel,
som dock för en svensk eller finne ej tyckas så får
lig. – Jag vet ej hvad som går åt Bassan
nu för tiden ty han har 3 ggr mankerat séanser
na och skrifvit att "des causes sérieuses hindrade ho-
nom att komma; hvadan jag till min förargelse
fått betala detta 3 ensam. – En gång på tal om
utgifter, fruktar jag storliga att jag snart få
en ny sådan på 15 frcs, emedan mina skor, tack
vare de rysliga distanserna, nu, efter 2° må-
hade begagnande behöfva halfsulas, och jag måste
ha nya (eller bottrne) efter som jag ej kan gå
bärföta under det mina gamla äro sios skoma-
karn. Här bredvid i ett stort skomagasin kan
man få bottiner för tretton till Jesutom francs,
ganska bra. Hvarföre lefva vi ej i greker
nas tidsålder, då man har endast en chiton
och en damys! Hvarföre alltjemnt tråkas
ut af tanken på byxor, kragar, tvätt, stöflar
hatt o. d.? – De parisiska tvätterskorna äro
ena rysliga menniskor att tilltyga ens sa-
ker, deröfver beklaga sig alla! De starka och
bråka och rifva så ens kragar t.ex. att de
begynna rispa upp i kanten. Jag är dock ej
den enda som detta händer – alla bekla-
eet mycket
ga sig. Det är för att slippa arbetet som

låta linnet gå genom någonslags gnuggningsmascha
som far rysligt illa med allt hvad den bearbetar
Beckers bror, litteratör, är hitkommen, och har
berättat finska nyheter. – Mamma frågar i
sett bref huru jag finner pariserfruntimren. Jag kan
ej annat än instamna i hvad alla menniskor säga att de äro
utmärkt väl snörda, kammade, skodda och klädda, gå utmärkt
väckert och se mycket trefliga och behagliga ut. Dock
var jag ej förvånad på någotsatt öfver dem, ty det
är ju kändt att de helgiska fruntimmer af alla nå-
tioner mest haft "attropé le chic parisien"
och jag tycker nästan att de voro vackrare, och
också icke så väl växta som parisiskorna. Vanlig
vis tror man då man ser en parisiska bakifrån, att
till denna utmärkt vackra vält till dessa småfötter och
vackra nacke skall höra ett förtjusande ansigte – man
skyndar förbi, och blir helt snopen att se en gamma
skrynklig nu, skarpa drag och ett mycket liknöjet
utseende. – Naturligtvis ser man i en så stor stad ifva
verkliga stora skönheter, men det har mera till under
dagen. – Jag skall i nästa bref tala om och rita af
några bekanta som jag förut glömt, många ganska igen
somliga typer. Hvad som är roligt i en verldsstad, är
att hvar och en här är sig sjelf fullkomligt obe-
derföre ser man har
roende af andra och
alldeles obeskrifligt originella figurer. En promenad
på boulevarden (helst den ättre, det stora verlden
flärd ännu ej trängt så mycket är derföre ganska
rolig att göra, det är som att läsa i en ypper-
lig stor roman. Detta lifliga folk, med sin egendomligt
hvimodigt – slarfviga hållning men med ytterst kära
ristiskt utseende är verkligen roligt att beskåda.
Och nu ber jag Mamma helsa hjertligt alla
tora och små hvarje dag då jag en till Louvren eller
nedåt står enuras jag om min yngsta syster genom
en stor förgyld skylt der det läses: Butti, täcktes
ilatien, på Rue de Richelien. –
Farväl älskade
de Mamma helsa som sagdt alla från Atte.

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Edelfelt har dröjt 3 dagar med att besvara Alexandra Edelfelts brev i och med att han sände gratulationsbrevet, som borde ha kommit till Kiala den 25, samma dag som han fick brev av Mamma.

    Kiala Alexandra Edelfelt
  • För tredje gången har Edelfelt målat om ansiktet på "Kalle Holms flicka"; Adolf von Becker säger att det är bra nu; han kan troligen sända tavlan med Becker då han åker; Alexandra Edelfelt kan beskåda tavlan i Helsingfors hos Heimberger.

    Helsinki Alexandra Edelfelt Adolf von Becker Carl Holm Richard Heimberger
  • Edelfelt har inte tidigare velat berätta för Alexandra Edelfelt att han lidit av diarré och dålig mage sedan han anlände till Paris; Adolf von Becker har förbjudit honom att dricka vatten, Parisvattnet har samma dåliga verkan på magen som Nevavattnet; tillsammans med Peyrot har han gjort en dekokt som hjälpt honom av med det onda; maten och levnadssättet i Antwerpen skilde sig inte lika mycket från det finska som det parisiska.

    Pariisi Antwerpen Neva (joki) Alexandra Edelfelt Adolf von Becker Peyrot
  • Filip Forsten har inte synts till på en vecka; han hade gått omkring med studentmössa tills Victor Massé sade att han hade "l’air d’un domestique", såg ut som ett tjänstefolk.

    Filip Forstén Victor Massé
  • Edelfelt har börjat på en korrespondens till Helsingfors Dagblad; redaktionen har inte nämnt något om betalning.

  • De flesta kvällar äter Edelfelt med Peyrot på en billig restaurang i närheten; efteråt brukar de göra en promenad till Parc Monceaux, som är en "gudomlig plats", även om den inte är större än Sinebrychoffs trädgård; vid 9-tiden drar han sig hemåt för att läsa eller skriva.

    Parc Monceau Sinebrychoffparken Peyrot
  • Edelfelt har lånat böcker från biblioteket: Victor Hugo, François-René de Chateaubriand, Gustave Droz och Paul de Kock.

    Victor Hugo Francois-René de Chateaubriand Gustave Droz Paul de Kock
  • Victor Hugo har råkat ut för en olycka; skämttidningen la Fronde drev med händelsen och skrev en artikel i Hugos stil med rubriken "Victor Hugo est mort" [Victor Hugo är död].

    Victor Hugo
  • Edelfelt ska läsa 93 av Victor Hugo; han är ett av vår tids mest utmärkta snillen, med verk som Hernani, Ruy Blas, [Ringaren i] Notre Dame och Napoléon le petit; Edelfelt har tänkt gå på Theâtre Français där de ger Zaïre av Voltaire.

    Notre Dame Théâtre-Français Voltaire Victor Hugo Napoleon III Bonaparte Zaïre Hernani Ruy Blas
  • Edelfelt skall då han talar svenska använda så lite franska ord som möjligt eftersom dessa ord oftast är försvenskade former och försvårar inlärningen av franska språket.

  • Bassan har uteblivit tre gånger från deras séancer p.g.a. "des causes sérieuses" [allvarliga orsaker]; Edelfelt har ensam fått betala kostnaderna.

    Bassan
  • På tal om ekonomi, så har de långa avstånde gjort att Edelfelt slitit ut sina skor, som behöver halvsulas; han önskar att de levde i grekernas tidsålder, antiken, då man endast behövde en chiton och en clamys och slapp besväret med byxor, kragar, tvätt, stövlar och hatt; de parisiska tvätterskorna är hårdhänta med kläderna, vilket många klagar över.

  • Adolf von Beckers bror, litteratören har anlänt till Paris, och fört med sig nyheter från Finland.

    Suomi Pariisi Adolf von Becker Hugo von Becker
  • Alexandra Edelfelt har frågat om de parisiska kvinnorna; de är väl snörda, kammade, skodda och klädda; ansiktena är oftast inte lika vackra som övriga kroppen låter påskina; han tycker nästan att de belgiska "fruntimren" är vackrare, vilka också är kända för att ha "attrapé le chic parisien" [kommit ikapp de chica parisiskorna].

    Alexandra Edelfelt
  • Det som är roligt med en världsstad är att var och en är sig själv, vilket gör att man ser helt obeskrivliga orginal.

  • Edelfelt ber Alexandra Edelfelt hälsa alla; varje dag han går till Louvren påminns han om sin yngsta syster då han ser en stor förgylld skylt med orden; Butti, tailleur italien, på rue de Richelieu.

    Louvren Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt
  • *Amerikanen Dewey Bates, Edelfelts vän från Antwerpen, kommer snart till Paris; Edelfelt har fått brev av honom.

    Antwerpen Dewey Bates
  • *Edelfelt ska komma ihåg Alexandra Edelfelts födelsedag på tisdag.

    Alexandra Edelfelt
  • *Om Hulda Berndtson inte är förlovad med Wendt så blir hon det väl med en annan löjtnant!

    Hulda von Born Willehad von Wendt
  • *Med det snaraste ska Edelfelt sända planen [kartan] över Paris till morbror Gustaf Brandt.

    Pariisi Gustaf Brandt