Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

amerikkalaiset ammattitaitokilpailut arkkitehtuuri huviretket keskiaika kirjeet kuvataideoppilaitokset masennus melankolia myymälät opinnot osoitteet ruotsalaiset taide taiteilijat talous vaatteet vuokra-asunnot ystävät

Paris d. 20 t ext. 187. kl. 11 sig
af
af
1840.
far o
Älskade Mamma
de ge om sty
Jag är just nu hemkommen från en utfärd till Scanne
det Becker fört mig med sig, och der jag varit hos
Cautier och Frère. Men mera honom längre fram
Tusen Tack för Mammas bref skull jag genast sätter
mig ned att besvara det kan jag dock ej hjelpa att
Mamma ej får det litet senare. Jag vet i sanning
ej huru denna lucka uppstått i vår brefvexling.
Den sista veckan kan jag olyckligtvis säga om.
att den slinkat mig ur händerna, jag har ver
gen gjort bra litet. Dock kan jag draga fram en
hel hop saker till mitt försvar. Redan i sista vecka
började jag på med ett porträtt af mig sjelf. Jag först
Nilssons spegel, som gjorde mig alldeles sned och vind
i ansigtet, och köpte sedan en god för 5 frcs. – Teckning
gen och första dagens arbete var mycket bra,
och likt, men jag hade en mycket allvar som
min, och tyckte i min vishet att jag borde jag
ett mera leende uttryck. Då begynte jag att
måla och förderfva, och nu är porträttet icke
allenast illa målade utan också oegenkänna
ligt. – Min enda utväg är att börja om igen.
Detta arbete har icke något lockande, och då
jag satt mig till målningen, har det alls
ej gått. Vidare har jag haft mina antwer
piska vänner Arthur, har uton och Devey
Bates, hvilka hvar i sin tur kommit och
sökt upp mig. – Tre aftnar har jag tillbrin-

gat med dessa gamla vänner och hederliga
präktiga pojkar har sprungit omkring med
Bates för att få honom in vid Ecole o.s.v.
Hvad amerikanarne (åtm. dessa äro hyggliga!
Det var stor scen, omfamning o.d. då jag
träffade dem, det var som om jag kännt dem
och de mig i hundra år. – Bates och Hamiltor
komma till Gérôme, likaså Adams, som lärer
vara i staden fast jag ej vet hans adress. Tänk
hvad detta blir för ett annat lif. I måndags
var jag med Arthur hela dagen på sprang
efter Claus som varit och sökt oss båda, jag
då vi olyckligtvis voro utgångna. Innan
vi genom vänner och vansvänner fått
reda på Claus adress (han sjelf var nog
dum att ej skicka mig den) hade denne kunna
resa tillbaka till Belgien. Vår förargelse
var stor; jag var rasande och kan ännu
ej förlåta Claus att ej ha kommit och
sökt mig flere gånger. För resten kommer
Matthei i morgon eller öfvermorgon,
och Dubois i nästa månad på genom
resa till kom der han, enl. ett bref till
mig, ämnar slå sig ned. – Mamma ser således
att jag får en rigtigt antwerpisk blick här.
Jag har under sista veckan så mycket
Talat om Antwerpen, att jag ofta tycker mig
höra tornklockspelets enformiga Martha ouverten
och tycker mig se de gamla, höga husen med
madonnabilderna, de småla gatorna, det
väldiga kalkedraltornet. – långa lerpipor,
gers
hade
len
mn
te
pa
teckn
besker
kålen
ej b
allt
Peer
Ackse
M. g
att
skonst
bor n
fram
lager
Alm
sätt
öfver
Mals
med.
bors
häru
holm
och
gå ej
den
o
holm
raser
Sean
och är

liga
med
i o. s. v
hyggliga!
un i dem
Hamiltor
m lärer
w. Tänk
anskys
speran
jap
Innan
ett
anna
l
mel
om
ti
således
k här.
let
heer
ouverta
en med
det
or
gerstebier och flamländska kälkborgare,
Under sista tiden har jag haft en ny omsorg.
den att skaffa mig rum. Visserligen hade
jag ett ögonblick funderat på att stanna
med Nilsson, men detta af ekonomiska skål.
ty jag hade en rigtigt afsmak med tanker
derpå. 13 år Nilson såsom jag förut sagdt
beskedlig men intet geni 2° Svensk och
således alls ej lärorik 3° är det tråkigt att
ej bo ensam, 42 år och förblir Batignoll
alltför långt från Ecole des Beaux Arts.
Peyrot menar att det för mig voro "låteru-
sissement complet" om jag toge intryck af
N. i måleri, och Becker som visst medger
att N. är en exemplasisk ung man, arbetsam
ekonomisk o.d, tycker att jag för ingen del
bor underkasta mig ett sådant beroende. Han
frändrar utmärkta skäl! Hvilka svenska målare
säger han ha kommit någon hvart här i Paris
Salmson och Wahlberg. Hvarföre – emedan de
satt sig in i de franska förhållanden och strafvat
efter att bli något här och icke i Stockholm.
Malmström Winge Wallande o.d. – som
med sina svenska idéer kommit hit och rest
bort fullt ut lika svenska, hvad betyda de
härute? Hvad betyda alla dessa yngre stock
holmska målare som utan att kunna ett
ord franska eller tycka resa igenom Europa
gå åt allt som de se och draga pådan med
den öfvertygelsen att allt annat än Stock-
holm ändå är bara skrap? Tänk att ynglinga
Josefson på allvar på stod att Nationalmu-
seum i Stockh. var mera värdt än Louvern
och att han hade svårt att gå och se på sådan

många som trots sakerna stackars frans ha han
som ej har lyckan att vara förstådd af så många
stora man i tala, köping och Arboga! –
Becker rådde mig derföre att ta ett
Cogement, ett omöbleradt rum der jag kun-
de måla, ty han menar att jag dock borde
måla något hemma under vintern för
att utställa om det blir rigtigt bra. –
Alla mina franska bekanta råda mig också
att ej bo på hôtel eller chambre garnie
(hvilket senare är intet annat än hôtel
der man ej åter, ty detta blir dyran i länge
och man är aldrig cher soi, aldrig hemma
Becker menar att för att kunna arbeta
med lust, bör man känna hemma, (t.ex
som aftnarne), för man ha en verkstad der
man trifs. Då jag nu ett helt är dessutom
målat studier, kan det ju hände att
jag någongång, någon vecka skulle tröttna
vid att hålla på med samma sak, och
då vilja ta i med någonting hemma hos
mig. Peyrot har dessutom predikat
för mig att det är tråkigt i hôtel, att
ingen af eleverna af min styrka (relata
refero bo så att de ej kunna måla hem
o.s.v. – Jag gick derföre under tio-
dagen och onsdagen på skall gång i quar
lir latin, från Pantheon till St Ger-
main de Pres, från Luxembourg till Seinen
språng på boul. St Michel, Rue Bonaparis
Rue Vanquan, Rue des Rennes, Rue de

l'Ecole de Medicine, Rue d Racine hus ut
och hus in, och besåg alla rum, möble-
rade och omöblerade. Jag tror vist jag
vär på trettio ställen. De möblerade
rummen som man får för 20 à 30 frcs
äro små hål under taket. Litet större
och ljusare kosta omkr. 50. Filip Forsten
betalar för sitt rum i 4 våningen 50 frcs
60 med uppassning. – Deremot såg jag ett präktig
logement omöblerade, best. af 1 stort rum
djupt och med en kamin och spegel, och en rym-
lig alhoss. för 250 frs i året, att betala qva
lats vis. – Detta vid Rue des Cassilles ett
präktigt hus, utmärkt uppgång, i 4 de våningen
Detta var billigare än flere i 6, som kostar
300 à 350 annorstädes. – Nu menar Becker
att jag till möblement behöfver. I sang med
säng kläder som man får för 40 frcs 3 stolar för
4 frcs stycket, en lavabo och att bord. Allt
detta borde man få för 70 à 80 frcs, och med
säkerhet sälja om ett år eller 8 månader
för halfva priset 40 frcs – således, fördela
på 8 månader ung. 3 frcs tilläking i må-
jorden. Rummet kostar 20, möblerna 5, stad-
nina 10 summa 25, 3 frcs mera än det
billigaste rum med städning på hôtel Russen
der Arthur bott men derifrån kan nu fli
möblerna får man kostnadsfritt transportion
de ifrån kolossen på Rhodos det störta och
billigaste magasin i Paris. – Om Becker
skulle resa, hvilket dock ej är troligt skulle

jag dessutom få en del af hans möbler
för ingenting tills vidare. – Nilsson skulle
kanske 1 af sina tre bord 12 tillhör eg. Forl-
son) för billigt. – Jag tror att jag beslu-
ser mig för detta logement. Jag tyckte
nog rätt ofta under sista vintern är
det var tråkigt att bo på värdshus, och
redan i A. rådde Scriba o. a. att ta priva
logis. – Becker menar att jag under
var en borde måla några små aqvareller
som jag kanske kunde sälja eller hvarigen
åtminstone någon konsthandlare skulle få
veta mitt namn. Han är ändå bra hygglig
och vänlig mot mig. Becker under sista
veckan då jag åter hade ett skof af melan
Role i anledning af mitt porträtt som blef
Så dåligt, uppmuntrade han mig, och sulta-
de upp för mig ett framtidsperspektiv
som åter gaf mig mod, lust och hopp.
I dessa dagar måste saken afgöras
ty om några dagar d.v.s. i börjar
af okt. äro alla studentqvarter ut
hyrda emedan terminen begynner.
Arthur, Hamilter och Bates komma att
bo alldeles i närheten, den första har
en atelier, och blir elev af Danbigny
för landskap. Tänk, Dubigny tar 200
pos i månaden för undervisninga och vänner
An påstår sig få hushålla bra, för att
bestå sig en så dyr lärare. Dumhet, tycka
måla
att
ändå
gång
vari
svår
te
an
fall
94.
jag ti
fått
flytta
Ba
efter
ett s
att
ut ti
brax
Ma
med
min
20,
8
till
med
nag
och
9
lott
en
tycket
Allers

nöble
on skilli
Gj. bolf.
jag beslu-
tyckte
dr
shus, och
ta priva
eende
vareller
vårigen
Lille få
a mig
sista
(melan
n blef
och sulta-
pektiv
o.
göra
går
ut
irier.
m att
här
signa
100
rsien
ör att
t tyckar
jag, att vilja ha enskilda taktionen hos en
målare, ty han kan ändå aldrig säga annat
än hvad t. ex. lärarne i Ecole des Beaux arts
anmärka. – Hvad det är förargligt att post-
gången mellan Mamma och mig skall
vara så trog! Jag får vänta 2 vecka på
svar och då är det för sent. Emellertid
tror jag att de som babott Paris längre
än jag och till hvilkas omdöme i andra
fall jag sätter förtroende, äfven i rum fråga
ge mig råd, värda att följa. Man kan
få hyra möbler för 15 frcs i månader min
jag tror det blir billigare att köpa. I alla
fall kommer detta ej ifråga förrän jag
flyttar bort härifrån om några veckor,
Sedan N. kommit tillbaka. – – Sprangen
efter rum ha tagit 2 dar af mig, fullt ut
te Mamma vet att distanserna i Paris
äro ganska långa, och att man kan trolla
ut sig förfärligt. –
Och nu några ord
om Ccouen, kl. är 1/2 1 och jag skall
i morgon kl. ½ hvara färdig att gå
med Bates till Gérôme för att presenter
min förre kumpan för hans nye lära
re. – Komma till S. kl. 2 styrde vi genast
till Conture, stor Park, vacker svåningsslenhus
med taflor byster, iskriptioner o.d. på
väggarne. Det sades att herrskapet var i parken,
och vi funno ganska rigtigt M. Thomas
Coultan, Fru och tvenne mindrråriga dotter
i en berså. Becker är mycket bekant och
tyckes vara i stor gunst. Jag frapperade
mycket af att se en af vår tids största

målare, så det med fr. Lugust till staterna, sannigt
form, gester o.d, som möjligt är. Tänk Er m.
August brunögd, med litet yfvigare här, och
med ett lifligt och fiffigt utseende och Ni ha
der Thomas Conture, upphofsmännen till les
Romains en dicavence, och "les Volontaires.
Hans fru är ännu ung 40 år 40 år ungef och
måtte ha sett mycket bra ut. Gubben C. är
mycket rolig, pratar, och fördömmer allt
möjligt hos de modernaste målarne, af hvilket
han mest sätter värde på Meissonnier, har
besätta men qvicka liknelser, ofta något
häftiga uttryck, men är alltigenom snillrik
och intresserad. Rysligt sträng var han mot
Baudry. Hans "les poetes" som har en någo
blek gulgrå ton liknade han vid en "couverture
de lit, tachée par dischases peu agreables.
Sedan vi tagit afsked, och Becker dugtigt smickra
Couture, som i detta fall liknar Cymous"
begåfvo vi oss till Frere. – Ännu vid porten
passor jag på att säga att jag var ytterst tacksam
mot Becker som beredt mig lyckan att komma
till en storman, hvilket Conture tycktes här inte
emot, ty han tog min hand, önskade mig
oll möjligt framgång mycket flit och mycket
ihärdighet och sade sig hoppas att det ej var
sista gånger han säga mig. – Hos Frère
har allt en annan karaktär. Då hos
Coutuire det i det hela ser allvarligt ut
med den höga gamla musen som omger
trädgårder det gammalmodiga huset o.s.v.
här frère en förtjusande villa i medeltid
börs-stil med tureller och utsprång, den ställigt
ste atelier man kan tänka sig, rikt

skulpterade möbler, 1 präktigt bibliothells
rum med dyrbara verk, en salong med
en utmärkt tafvelsomling o.s.v. Han
har förtjenat 300,000 frs på sitt måleri.
Madame Frère är en gammal elegant
fru med hvitt här och spetsmössa, mycket
beläst och mycket pratsam och såsom det
säges helt och hållet herre i huset. Gubben
Frère är en liten man med fina drag, peut
bildad, ceremoniel, försigtig i sina omdöme
Der stannade vi ung 1/2 timme och så
begåfvo vi oss till Beckers gamla bologist
amerikanaren Champney. Han är nyliga
gift och har en liten bebo en tjock pys.
Hans fru är amerikanska och mycket
glad och treflig. Han sjelf är mycket mun-
ter och pojkaktig talar franska som en
parisare och tyska som in tysk och har
mycket godt hufvud. Som målare är han
ännu ej något särdeles, men säljer dock
allt hvad han gör till Amerika – De ha
en präktig trädgård, en liten byggnad som
de hyrt, och tyckas trifvas förträffligt. Mi
blefvo bjudna på middag, med 2 kusinen
till frun en målare och målarena, syste
och bror fr. Amerika, men som dessa ej just
talte franska, deltogo de ej mycket i kon-
versationen, utan nöjda sig med att småla
nicka på hufvuder o. s. v.. – Middagen var helt
amerikansk med rekt kyrkling fylld med
en underbar, men god röra, en farts egendomligt

illagade bönor, en pudding, en kaka, och sist
stora magnifika paron som vi plockat
i trädgården före dinern. – Hvilken frukt!
man kan skala den med gaffel så sjuk
äro de. Här i Paris får man ett sådant
stort som en knytnäfva för 5 centimer,
soi! – Jag tänkte flere gånger under aftonen på
de utomordentliga lyckan att få ha Mamma
och flickorna här ute. Vi skulle bo en somma
här i trakten af Paris, här der det är är
så vackert, så trefligt och så billigt, och
der man på 1/2 timme kan förflytta sig in
till Verldstaden! – Champey, som också
varit i Antwerpener akademin, började kollan
tionera sina minnen med mina, och vi flor
alla mycket lifvade, den ena galna historia
efter den andra – men timmer för afresan hade
kades och kl. 1/2 10 sutto Becker och jag åter
i vaggonen, som rullade af mot Paris, hvad
tusentals ljus skimrade i fjerran. Cham-
nej har döpt sin pojke till Edouard Fren
ty han är en ofantlig beundrare af denne
målare hans granne och vän. Olyckligt.
vis hunno vi ej gå till flere af B.s de-
kanta, specielt var jag ledsen åto vi
ej kommo till Belgiern Dansaert, so
har en villa här. – Men nu är det sent
och jag måste sluta. Calle Holmsfille har olyckligtvis ännu ej fått sin lade
ärdig, min kommer att få den i morgon eller
Det blir roligt

att träffa Mille, tror Mammas han kommer till Paris med säkerhet.
Ännu har har ej hörts af. – Mammas present med fröken Gransted
kommer jag att vara specielt tacksam för ty mina ullstrumpor
ha nu alla stora hål på naturne. Bottiner har jag ju och behöfva
jag således ej sådana på länge. – Deremot väntar mig en förre i
etober, en paletå. Mamma vet ju att jag sålde min gamla
blå (som väl gjort sin tjenst var ju 8 år) för några frans åt en kläd jude,

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Edelfelt kom just hem från en utfärd med Adolf von Becker till Ecouen, där de besökt Thomas Couture och Pierre-Édouard Frère.

    Écouen Adolf von Becker Thomas Couture Pierre-Édouard Frère
  • Det har uppstått en lucka i korrespondensen med Alexandra Edelfelt.

    Alexandra Edelfelt
  • Edelfelt har börjat på ett självporträtt; han använde först Severin Nilssons spegel, men såg så rund och vind ut i ansiktet att han köpte en egen spegel för 5 francs; teckningen blev bra, men fördärvades då han började måla; han får börja om igen.

    Severin Nilsson
  • Amerikanerna Robert Arthur, John Hamilton och Dewey Bates har anlänt till staden; Edelfelt har sprungit omkring med Bates för att få honom in vid École des Beaux Arts; Bates och Hamilton kommer till Jean-Léon Gérôme, liksom Sidney Adams som också lär vara i staden; Émile Claus hade sökt Edelfelt, men hunnit resa tillbaka till Belgien innan de träffats; Frédéric Matthæi väntas komma inom de närmaste dagarna; i nästa månad kommer Jules Dubois där via på sin resa till Rom; Alexandra Edelfelt ser således att Edelfelt får en riktig antwerpisk klick där; allt tal om Antwerpen har gjort att Edelfelt ser gatuvyerna framför sig och hör tornklockspelets Marthaouvertyr.

    Belgia Antwerpen lukumuistit Vårfrukatedralen i Antwerpen École des Beaux-Arts Alexandra Edelfelt Jean-Léon Gérôme Frédéric Matthæi Sidney Adams Robert Arthur Émile Claus Dewey Bates John Hamilton Jules Dubois
  • Edelfelt letar ny bostad; i ett skede övervägde han att stanna med Severin Nilsson men har ändrat sig; Batignolles är alltfår långt från École des Beaux Arts; både Peyrot och Adolf von Becker har avrått honom från att påverkas av Nilssons mediokra inflytande.

    Batignolles École des Beaux-Arts Adolf von Becker Severin Nilsson Peyrot
  • Adolf von Becker påstår att Hugo Salmson och Alfred Wahlberg är de enda svenskar som har kommit någon vart i Paris, och det beror på att de satt sig in i de franska förhållandena och försökt bli något där och inte i Stockholm; August Malmström, Mårten Eskil Winge och Wilhelm Wallander har rest iväg lika svenska som när de kom; vad lönar det till att resa igenom Europa bara för att konstatera att allt utanför Stockholm är bara skräp; ynglingen Ernst Josefson påstod på allvar att Nationalmuseum i Stockholm var mera värt än Louvren; "Stackars franska konst som ej har lyckan att vara förstådd af så många stora män i Sala, Köping och Arboga!"

    Pariisi Tukholma Eurooppa Nationalmuseum Louvren Köping Sala Arboga Adolf von Becker August Malmström Ernst Josephson Hugo Salmson Alfred Wahlberg Mårten Eskil Winge Wilhelm Wallander
  • Adolf von Becker rådde Edelfelt att ta ett logement, ett omöblerat rum, där han kan måla; Edelfelt borde måla något i vinter för att ställa ut det om det blir bra.

    Adolf von Becker
  • Edelfelts franska bekanta rådde honom att inte bo på hotell eller chambre garnie (hotell utan mat); de, liksom Adolf von Becker, menar att man inte kan arbeta med lust om man inte känner sig hemma, vilket man inte gör på hotell; Edelfelt skulle gärna vilja ha möjligheten att måla hemma om andan faller på; Peyrot har påpekat att ingen annan elev av Edelfelts kaliber bor på hotell.

    Adolf von Becker Peyrot
  • Edelfelt har gått skallgång efter ett rum i Quartier latin, från Pantheon till St Germain de Pres, från Luxembourg till Seinen; han sprang på boulevard St Michel, Rue Bonaparte, Rue Vaugirard, Rue des Rennes, Rue de l'École de Médécine, Rue de Racine; små möblerade rum för 25 à 30 francs är små hål under taket; lite större och ljusare kostar omkring 50 francs; Filip Forsten betalar 50-60 francs för sitt rum; Edelfelt såg ett präktigt omöblerat logement vid Rue des Cassettes som han tror att han tar; Adolf von Becker har berättat vad han behöver i möbelväg; kostnaderna skulle bli 5 francs mera än det billigaste rum med städning på hôtel Russie där Robert Arthur bott; möbeltransport får man kostnadsfritt från Kolossen på Rhodos, det största och billigaste magasin i Paris; om Becker reser får Edelfelt en del av hans möbler; Severin Nilsson kanske kunde ge honom ett av sina bord billigt (två av dem tillhör egentligen Ernst Josefson); redan i Antwerpen rådde Karel Scriba och Arthur honom att ta privat logis.

    Pariisi Antwerpen Quartier Latin Panthéon Seine Luxembourgpalatset Hôtel Russie Saint-Germain-des-Prés Adolf von Becker Karel Scriba Robert Arthur Filip Forstén Severin Nilsson Ernst Josephson
  • Adolf von Becker menar att Edelfelt under våren borde måla några små akvareller som han kunde sälja till konsthandlare, åtminstone göra sitt namn känt hos dem; Becker är hygglig mot Edelfelt och lyckades muntra upp honom när han hade ett skov av melankoli till föjd av att självporträttet blev så dåligt.

    Adolf von Becker
  • Bostadsfrågan måste lösas inom de närmaste dagarna eftersom terminen börjar snart och alla studentkvarter blir uthyrda; Robert Arthur, John Hamilton och Dewey Bates kommer att bo i närheten; Arthur har ateljé och blir elev i landskapsmåleri hos Charles Daubigny; Edelfelt tycker det är dumheter att vilja ta enskilda lektioner hos en målare eftersom denne ändå aldrig kan säga annat än vad lärarna i École des Beaux arts anmärker;

    École des Beaux-Arts Robert Arthur Dewey Bates John Hamilton Charles-François Daubigny
  • Det är förargligt att postgången till Alexandra Edelfelt är så trög att han inte hinner invänta hennes åsikt i bostadsfrågan; han får lita på dem som bott längre än honom i Paris; han kommer inte att flytta förrän Severin Nilsson återvänt.

    Pariisi Alexandra Edelfelt Severin Nilsson
  • Fastän det är sent och Edelfelt i morgon skall presentera Dewey Bates för Jean-Léon Gérôme skriver han några ord om besöket i Ecouen; han och Adolf von Becker styrde genast stegen till Thomas Couture, som de hittade i sin park tillsammans med fru och två döttrar; Edelfelt frapperades av att Couture, upphovsmannen till "les Romains en décadence" och "les Volontaires", liknar morbror August; bland de modernaste målarna sätter Couture mest värde på Ernest Meissonier, medan han var rysligt sträng mot Paul Baudry och hans tavla "les Poetes"; Couture liknar Fredrik Cygnaeus i att han gärna tar emot smicker; de fortsatte till Pierre-Édouard Frère och hans fru som bor i en förtjusande villa som är byggd i stil med en medeltida borg; de besökte också Beckers gamla bolagist [rumskamrat] James Wells Champney med fru, de blev bjudna på middag i amerikansk stil; där fanns också två kusiner till fru Elizabeth Champney från Amerika; Edelfelt önskar att han tillsammans med Alexandra Edelfelt och systrarna kunde tillbringa en sommar därute i trakten av Paris, där det är trevligt och billigt och nära in till världsstaden; Champney har också gått på konstakademien i Antwerpen; de hann inte besöka belgaren Léon Dansaert innan de måste ta tåget tillbaka till Paris.

    Pariisi Amerikka Antwerpen Kungliga konstakademien i Antwerpen Écouen Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Fredrik Cygnaeus Alexandra Edelfelt Ellen Edelfelt Jean-Léon Gérôme Ernest Meissonier Dewey Bates Thomas Couture Pierre-Édouard Frère Paul Baudry August Streng James Wells Champney Léon Dansaert Elizabeth Williams Champney Adolf von Becker
  • Calle Holms "flicka" har ännu inte fått sin låda.

    Carl Holm
  • Det blir rolig att träffa Mille (Emil) Cedercreutz; vet Alexandra Edelfelt med säkerhet att han kommer till Paris?

    Pariisi Alexandra Edelfelt Emil Cedercreutz
  • Edelfelt är tacksam för Alexandra Edelfelts present som kom med fröken Hilda Granstedt; hans gamla ullstrumpor har alla stora hål på hälarna; stövlar (bottiner) har han, däremot behöver han köpa en paletå i oktober, *men de borde gås att få ganska billigt i de stora magasinen.

    Alexandra Edelfelt Hilda Granstedt
  • *P.S. Lulle (Julian) och Leonard Serlachius, samt Axel Antell har inte skrivit sedan juni.

    Axel Antell Julian Serlachius Leonard Serlachius
  • *Följande morgon tänker Edelfelt anmäla sig till konkursen [tävlingen] i Ecole des Beaux Arts; först väntar anatomi och perspektiv, därefter teckning.

    École des Beaux-Arts