Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

operor (verk) ammattitaitokilpailut ateljeet kirjeet kritiikki kuvataideoppilaitokset lyriikka matkat musiikki opinnot osoitteet ravintolat teatteritaide tilaukset tulevaisuus ystävät

Paris Söndag morgon kl. 9 d. 18 okt.
Älskade Mamma
871
Tusen, tusen Tack för Mammas kära bref
som kom och tog mig på säng kl. 8. – Jag
hade just tänkt skrifva i går eller dag utom
den vanl postgången i anl. af den stora ny-
heten att Mille är här. Det var bra
roligt att träffa honom. Han var så glad att
han prompt ville telegrafera till Mamma att
vi voro tillsammans, hvilket jag dock ej anna
rådligt, då nyheten lika väl kommer fram så
här om och 8 dagar senare. – Men först till
Mammas bref. Hjertligt glad, lycklig, förtjust
hvad jag skall säga, öfver att Mamma, den
kritiker jag af alla sätter mest värde på
tycker om taflan. Mammas anmärkningar är
fullkomligt rigtiga. Becker. Perrot, Weir
m.fl. ha anmärkt om underhållen och ha-
ken, och jag ångrar mycket, att jag af fruktar
att ej förderfva det hela ej sökte att andra del.
fuvet mycket bra att det är fult. Lika så
handlufven. – Dock tror jag att Mammas
modersögon se utförandet bättre än det i
sjelfva verket är. Tusen tack i alla fall.
I det hela är ju alltsammans ett förstling
arbete som man ej kan ha öfverdrifna

fordringar uppå. Jag tänker ofta på att det
är eget, att Mamma, utan speltal-konst studier
Så att säga, dock har ett säkrare och sundare
omdöme än de flesta som studeratesthetik o.d.
Godt hufvud gör det" och icke det goda
hufvudet allenast, utan ett friskt öga
och stora anlag för bildande konst. Jag är
säker på, att om jag har antag för måleri
eller skulptur, så har jag blott ärft dem, en
samt och allenast af Mamma. Har Mam-
ha dessa anlag sakt uttryck i musik och
poesi, hos mig i form och färg i konsten,
det sköna är alltid densamma, ty
ett dess väsen är, väl den, som det förnäm.
Om man slage ihjäl Siblande et consortes, så
skulle de ej veta hälften så mycket i dylika
saker. Poesin, musiken, måleriet förefaller
mig som en förtjusande blomstergård, ett Eder
i vår syndiga tid. De lyckliga som fått inträ-
deskort af Vår Herre, kunna utan vidare
gå dit in, och i stora fulla drag njuta
af blommornas doft af skönheten derinna
under det att portvakterna, esthetikerna,
roa sig med att räsonnera i lärda termer
om dessa herrligheter derinne, som de alla
drig sett, emedan de för evigt äro dömda

att stå vid porten, och för des grossen
publiken för skäms skull skryta med den
grannlåt de ha i sin lustgård.
I fredags morgse kl. 8, just då jag
skulle gå för att göra concoursen kl. 9 – 11
fick jag ett sådant bref från Schweitz. Vi kommer
om allt går bra till Paris fredag morgon, och
ehuru okänd, tar jag på min tons uppmaning
mig friheter att bedja herr S. vara god och skaffa
oss 2ne så och så beskaffade chambres garnies
o. s. v. o.s.v. – Sigue frih Cedercreutz. Brefve
har det. Måndag afton således 4 dagar på
vägen; det är ännu obegripligt då man vet
att man på en natt kommer från Ginine
till Paris. Hvad var att göra. Concoursen
kunde ej försummas. Jag ritade tänkte hela
tiden med förargelse på att frih. Cedercreutz
måtte anse mig ytterst oartig, att jag i dagar
tal skulle få springa för att få reda på den
såsom jag gjort med Claus tills med ens, fem
minuter förrän vi slutade, gardienen kom
och ropade att der var en "monsieur qui
voulait trouver Mr Elefèle (hel est Edelfelt
Jag gick ut och för mina ögon stod lifs-
lefvande Mille. Döm om vår omsesidiga
glädje M. hade kl. 7 då de kommit till står

genast insett att brefvet ej kommit fram,
derföre begifvit sig till Rue der Carrieres A., der
af Becker, som nu har en atelier der, fått
veta att jag var att finna i Ecole des Beaux
Arts, och så kommit raka vägen det, af en
händelig träffat Weir på gården, och af
honom fått veta att jag gjorde concoursen,
och sedan kl. 11 kommit och sökt mig på
ort och ställe. Vi gingo genast till Hôtel de
Louvre, der fris o. frök C. tagit in. Jag
gjorde naturligtvis mina ursäkter, (i det
hela hade jag alls intet fel), och frih. C. förstod
också genast att jag ej kunnat göra annastur-
dag, då ju brefvet kommit senare än de.
Lyckligtvis fingo de hasligt rum på Hôtel
de Pavillon de Rohan, i Louvre qvarteret, men
utsigt åt Place de Theâtre Français, 2 rum
med sängar för 10 frcs om dagen. Det är ej
så dyrt efter pariser pris. De stanna här
2 veckor. – Trik och fr. C. äro utmärkt,
ovanligt enkla, trefliga och hyggligt mennis
skor. Man känner sig genast som gammal
bekant med dem. Efter en promenad åt Champ
Elysées, gingo frunt. hem, för att lägga sig, ty
de hade ju ej sofvit en blund på hela natten
Mille o. jag gingo och äta frukost, och stund

de sedan kosan till R. Forsten som dert vi då
hemma. En dag går ofantligt lätt i Paris med
en gammal god vän och kumpan. Kl. 6 tem-
hade jag M. jag skulle gå på min afton-con-
cous 7-92 Ecole de la Rue de medicin, och
han med familj på Theater Brancais för att se
Tartuffe. I går efter concoursen på morgon –
träffade jag åter Mille hos Forsten. Vi åto alla
Filip, Mille, Kleineh o. jag frukost på Crèmer-
Rue Latagetter och sedan gingo vi för att söka
upp herrsk. C. – Foro så till färdin d'accli-
matation på omnibus voro der 2 à 5 timmar
(der är ändå guddomligt vackert, gingo derefter
kl. 6 och åto middag hos Duval. Fock 6, bjöd
mig) – och derefter skulle vi åter på speater
Frih. C. ville se "la jolie parfumeuse" af
Offenbach, der Theo förtjusar mensklig –
heten. Såväl Mille som jag menade att
på "Bouffes" med Thée i titel solen och
musik af Offenbach man nog kunde få
se och höra ett och annat icke comme ilfall
men frih C. menade att då det var orisett, så
ej skulle höra alla dumheterna, att fransmän
nen spelade så ledigt o. s. v. i fingo platser på
andra raden till 4 Francs, hett och mycket folk
La Jolie Parfumeuse var alldeles sådan

som tänkt mig der sig är verkligen förtjusning
spelar med fulländadt mästerskap grisetten,
är vacker, växt så som jag aldrig förut sett
något fruntimmer, klädd med den mest utsökta
smak – chic i var rörelse grace och polisonne
sig i hvar minsta min. Men pjesen. Der
var så många rigtiga tjockheter, så många
scener à la Offenbach att det för fruntimrens
skull var rigtigt obehagligt. I den scen der
Theo, endast klädd i snörlif och underhjel
springer kring scenen och inte vill låta sina
kammarjungfrur klä af sig, sjungande der
här bekanta arian:
Ne mechatouillez pas, c'est pas ma faute,
mais si vous m'chatoillez, jerois que j'erie!
Vår frih. C. rigtigt indignerad, fröken såg i
taket mille och jag tittade på hvarandra. Mille
röd som en tupp. – Den sista akten som är
roligast, förtog litet intrycket af den 2dra som
endast är byggd på dumheter, kärlekscener o.d.
Mille menade mycket rigtigt, att man alls
ej kan vänta sig annat på en Bouffes thé-
åter, och att de, som af Hackmans hört talas
om de pjeser der Théo uppträder, borde på
förhand vetat hvad de gingo att se.
I alla fall beundrades théo. Hon är så

bokar jag och spelar så fram den man har
kan förstå huru hela Paris springer på Bouffrer
och huru samma pjes kunnat ges hela sista
vintern och våren, och i popularitet tafla med
Fulle de Madame Angot, som är vida oskyldi-
gare i sin intrig. – I dag på e.m. har jag
lofvat gå till C. – Frih. C. tyckes ha de
mest utpräglade sparsamhetsprinciper, och
det tycker jag om. Jag kan då vara med
dem, äta middag o. s. v. utan att behöfva
ge ut så mycket mera pengar än annars.
För resten förstå de nog att jag behöfver hålla
på fyrkarne. – Concourserna (i hvardera
skolan) äro nu slutade, och hyser jag det
djerfva hoppet att bli antagen i hvar-
dära, åtminstone tro kamraterna det. –
Får jag utslag i Ecole de Medicine i mor-
gor, så börjar jag om aftnarna att ta min
första lektioner i skulptur. Vi äro 3 från
Gérômes atelier som göra så. Weir, en
brasiliansk markis, mycket rik och förnäm,
men hygglig, och jag. – Millet, den utmärkt
skulptören är lärare. Lera får man gratis
Ebauchoirer (verklyg, jag vet ej hvad de
kallas på svenska) köpte jag för 1 frs här
om dagen. – Blir jag ant. I aftonskolan i

efter en ganska roligt att då och då
två sig med modellering i Ecole de medicin
man är fullt fri. kan gå 12 eller tre
ggr i verkar om man vill, eller också alla
der med frih. C. har jag mycket talt
om en af mina käraste framtidsplaner, den
att få Mamma och syskonen hit på något
några år. Jag och alla andra med mig.
försäkra att det för en familj d.v.s. der man
gör måtte hemma blir lika billigt att lefva
här som hemma, kanske billigare, resan
kommer till men den blir ej så förfärligt dyr
om man favoirekt. Tänk hvad det vore
utomordentligt roligt, och tänk hvad det
skulle grå Ellen godt att komma i ett
mildare klimat. Jag är säker på att
Mamma skulle trifvas. Små flickorna kunna
ha lika göda pensioner här som hemma,
en bonne eller piga kunde ju Mamma ta
här för Butti. Tänk hvad det skulle göra må
ma godt att komma tort på några år, andas
frisk och ny treff, se nya föremål, få nya
intryck. Ack om jag ändå en dag blefve
tillräckligt rig att bygga Mamma en villa
i St Cloud eller vid Como sjön eller hvar som
helst der solen der och träden äro gröna! –

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Edelfelt tackar för Alexandra Edelfelts brev.

    Alexandra Edelfelt
  • Mille (Emil) Cedercreutz har anlänt; han var så glad att han ville telegrafera till Alexandra Edelfelt att han och Edelfelt var tillsammans, vilket Edelfelt inte ansåg "rådligt"; nyheten kommer lika bra fram med brev, om än 5 dagar senare.

    Alexandra Edelfelt Emil Cedercreutz
  • Alexandra Edelfelt är den kritiker Edelfelt sätter mest värde på och han är glad att hon tycker om Calle Holms tavla; kommentarerna om underkäken och hakan har han också hört från Adolf von Becker, Peyrot och Julian Alden Weir, handloven är också ful.

    Alexandra Edelfelt Adolf von Becker Julian Alden Weir Carl Holm Peyrot
  • Alexandra Edelfelt har ett säkrare omdöme än de som studerat estetik; Carl Gustaf Estlander och andra vet inte hälften så mycket om saken; Edelfelt är säker på att han ärvt sina anlag av henne; hos Mamma har anlagen sökt sig uttryck i poesi och musik, hos honom i form och färg i konsten; konsten är som en förtjusande blomstergård, ett Eden, de lyckliga som fått inträdeskort av Vår Herre kan gå in dit och njuta i fulla drag av skönheten; estetikerna är portvakterna som i lärda termer resonerar om dessa härligheter som de aldrig sett, eftersom de är dömda att stå vid porten och skryta med den "grannlåt" de har i sin lustgård.

    Eden Alexandra Edelfelt Carl Gustaf Estlander
  • På fredag morgon då Edelfelt hade concours [tävling] på förmiddagen, anlände ett brev från Schweiz, där friherrinnan Emmy Cedercreutz tog sig friheten att be Edelfelt ordna rum åt dem; brevet hade tagit lång tid på sig från Genève och sällskapet väntades till Paris samma morgon; Edelfelt oroade sig under concoursen att han, som i Émile Claus fall, skulle bli tvungen att i dagar springa runt och leta efter Cedercreutz då han inte hann komma dem till mötes; strax innan concoursen avslutades fick han meddelande om att Mille (Emil) Cedercreutz var där och sökte honom.

    Pariisi Sveitsi Geneve Emilia Maria Sofia Cedercreutz Emil Cedercreutz Émile Claus
  • Mille (Emil) Cedercreutz hade då de anlände begett sig till Rue des Carrières 12, där Adolf von Becker nu hade ateljé, och hade fått veta att Edelfelt fanns på École des Beaux Arts; på gården hade Mille träffat Julian Alden Weir som upplyste honom om att Edelfelt gjorde concoursen [tävlingen] och sedan kommit och sökt honom på ort och ställe; de anslöt sig till friherrinnan Emmy och fröken Maria Cedercreutz på Hôtel de Louvre; sällskapet fick rum på Hotel de Pavillon de Rohan, i Louvre-kvarteret med utsikt mot Place de Théâtre Français.

    Louvren Théâtre-Français École des Beaux-Arts Hôtel du Louvre / Grand Hôtel du Louvre Hôtel de Pavillon de Rohan Emilia Maria Sofia Cedercreutz Maria Cedercreutz Adolf von Becker Emil Cedercreutz Julian Alden Weir
  • Friherrinnan Emmy och fröken Maria Cedercreutz är enkla och trevliga; efter en promenad mot Champs Elysées gick de hem för att vila.

    Champs-Élysées Emilia Maria Sofia Cedercreutz Maria Cedercreutz
  • Edelfelt och Mille (Emil) Cedercreutz gick för att äta frukost och söka upp Filip Forsten, som inte var hemma; en dag går fort i Paris med en gammal god vän.

    Pariisi Emil Cedercreutz Filip Forstén
  • På kvällen hade Edelfellt concours [tävling] för inträde till Ecole de la Rue de Médicine; Mille (Emil) Cedercreutz skulle med familjen på Théâtre Français för att se Tartuffe.

    Théâtre-Français skolan vid Rue de l'École de Médicine Emilia Maria Sofia Cedercreutz Maria Cedercreutz Emil Cedercreutz Tartuffe
  • Efter morgonconcoursen [tävlingen] följande dag träffade Edelfelt Mille (Emil) Cedercreutz hos Filip Forsten; de gick tillsammans med Oscar Kleineh på frukost på Crêmerie rue Lafayette; tillsammans med friherrinnan Emmy och fröken Maria Cedercreutz åkte de till Jardin d'acclimatation och åt middag hos Duval.

    Jardin d'Acclimatation Établissement Duval Emilia Maria Sofia Cedercreutz Maria Cedercreutz Emil Cedercreutz Filip Forstén Oscar Kleineh
  • Friherrinnan Emmy Cedercreutz ville se "la jolie parfumeuse" av Jaques Offenbach; Edelfelt och Mille [Emil] Cedercreutz menade att man kunde få se och höra ett och annat "icke comme il faut" [oanständigt]; friherrinnan menade att man inte skulle höra alla dumheterna när det var en operett, så de fick platser på andra raden; Louise Théo i huvudrollen var förtjusande, men pjäsen bjöd på så många "tjockheter" och "scener à la Offenbach" att det för "fruntimrens" skull var riktigt obehagligt; Mille menade att man inte kunde vänta sig annat på Bouffes théatern, och att de som av Hackmans hört talas om pjäser där Théo uppträder borde på förhand vetat vad de gick för att se; i alla fall beundrade man Théo och förstod väl att hela Paris springer på Bouffes, och att pjäsen tävlar med "Fille de Madame Angot" i popularitet.

    Pariisi Théâtre des Bouffes-Parisiens Emilia Maria Sofia Cedercreutz Maria Cedercreutz Emil Cedercreutz Jaques Offenbach Wilhelm Hackman (epävarma yhteys) Louise Théo Clairette Angot
  • Idag skall Edelfelt på nytt träffa Cedercreutz; Friherrinnan Emmy Cedercreutz tycks ha utpräglade sparsamhetsprinciper, vilket Edelfelt tycker om, eftersom han då kan vara med dem utan att behöva ge ut mycket mera pengar än annars.

    Emilia Maria Sofia Cedercreutz Maria Cedercreutz Emil Cedercreutz
  • Concourserna [tävlingarna] till École des Beaux Arts och École de Médicine är avslutade; han hoppas han blir antagen till båda.

    École des Beaux-Arts skolan vid Rue de l'École de Médicine
  • Tre från Jean-Léon Gérômes ateljé har tänkt ta kvällskurser i skulptur i École de Médicine, Edelfelt, Julian Alden Weir och en brasiliansk markis; Aimé Millet är lärare i skulptur; blir Edelfelt antagen till aftonskolan vid École des Beaux Arts kan han "då och då roa sig med modellering" i École de Médicine.

    École des Beaux-Arts skolan vid Rue de l'École de Médicine Jean-Léon Gérôme Julian Alden Weir Aimé Millet
  • Med friherrinnan Emmy Cedercreutz har Edelfelt diskuterat en av hans käraste framtidsplaner; han önskar att Alexandra Edelfelt och systrarna kunde ansluta sig till honom för något år; Ellen skulle må gott i ett mildare klimat; han drömmer om att bli så rik att han kunde bygga Mamma en villa i St Cloud eller vid Comosjön; *han hälsar alla, liksom Mille (Emil), friherrinnan och fröken Maria Cedercreutz hälsar familjen.

    Saint-Cloud Comosjön Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Emilia Maria Sofia Cedercreutz Maria Cedercreutz Emil Cedercreutz Alexandra Edelfelt Ellen Edelfelt
  • *Edelfelt tackar Alexandra Edelfelt för lakanen hon skickade.

    Alexandra Edelfelt