Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

sjukdom (tillstånd) ammattitaitokilpailut apurahat ateljeet juomat kirjeenvaihtajat kirjeet kritiikki kuvataideoppilaitokset naiset opinnot osoitteet politiikka saksalaisuus sanomalehdet seuraelämä talous vuokrahuoneistot

Paris d. 14. Nov. 1894.
Älskade Mamma! Tusen tack för brefvet i går!!
Jag är just nu kl. 8 på aftonen hemkommen efter middag –
edan jag aflägt ett besök hos fröken Pauline Ahlberg. Som
jag har svårt att vara borta från skolan om hvardagarna
var jag tvungen att gå i dag på söndagseftermiddagen kl.
3 för att söka upp henne. Hon är ju utmärkt hygglig och
söt och så språngland och beläst att jag rigtigt skämdes. Hon
tyckes vara bra ensam här, utan vänner, utan sjölafsänder:
två svenskor bo visst i samma pension, en fr. Grabon (syster till
der gifta i Hfors) och en annan, båda aktriser, men dem tycktes hon
ännu ej vara på något sätt bekant med. Det är ovanligt att se ett
å alldeles ungt fruntimmer med så kritiskt förstånd och så
mycken kunnighet tala om allt möjligt; hon talade om Spi-
nosa, Schlecermacker, Leibutz och Hegel och i ett så
lärt samtal stod jag mig som en äkta skolpojke. I konst
kände hon till ofantligt mycket, isynnerhet i konstliteratur
I alla fall tycktes hon vara glad att träffa mig och
vi beslöto att någon dag i nästa vecka, under ledig.
het från 1/2 1 till 4, gå till St Germain de Pres för att
beskåda Flandsins målningar, hvilket hon väntade sig
vara det vigtigaste i Paris näst Louvern, och
Så är det kanske äfven. Från 8 till till 6 satt
jag der och tiden flög som en dans. Hon talte
mycket om Mamma, som hon naturligtvis

mycket beundrade. Starkt preussiskt sinnad
är hon, men som jag ej har något emot tyskarne
utan tvärtom i Scriba, Schulz m.fl. har rigtigt
goda vänner, så kommo vi ganska bra öfverens
i denna frunkt. – Att den rent antityska
sinnesstämningen i Sverige ej kan behaga henne, är
klart. Här här tyckhatet en naturligt grund, och han
derföre förlåtar. Många helsningar skickade hon
till Mamma! – Mammas bref igår med
citaterna i morgonbladet gjorde på mig samma inre-
kan som artikeln i det värda tidningen gjort på
Mamma sjelf. Jag blef först ond och vemodig men
skrattar nu åt alltsammans. Jag kom just hem
från Ecole des Bs, der Boulanger den utmärkt
målaren (Gérôme jagar denna vecka och vi
ha haft Boulanger komplimenterat mig för
min studie; Weir och flere af kamraterna hade
sagt att den var bra och att jag borde fortsätta
så, och så kommer jag hem och får läsa att
jag har en miserabel teckning" att måleriet
var fullkomligt förfuskade o.d. – Det är ej
just roligt att få sådant som lön för sitt arbete
ge
San
då man uppträder utan pretension. Jag kan
samti
ej tro att Aspelin skrifvit kritiken, dertill är
G
han ändå för hygglig. Måste vara Donner eller Naamnarlo
M

är
skarne
igt
un
Peripum. – Amorinerna voro ganska troget
tecknade efter Boucher. Sal. Boucher har länge
ansells som en ypperlig dekoratör, tills morgble sable
ned honom. – Dock det är löjligt af mig att dela
bläck och pappa på en sådan sak. Det är ett
så tuselt blad att ingen hederlig menniska borde
ta i det och derföre tycker att vi lemnar
hela historien. – I går voro vi alla härvara
de finnar bjudna till Lindholm på ett glas toddy,
grögg som det här heter. Der var också en assis
Trestam, från Åbo, en mycket hygglig karl, som
är här för att studera franska rättsväsendet. Alla
skrattade åt Mols kritik. Caveeni går allt ännu
omking och vegeterar. Jag gick med honom till
ser
en af proff. Vid Erôle des Bet. Guadet, en alldeles
utmärkt hygglig karl, men G. ville ej obetingade
antag – innan han visste hvad han kunde, innan
hade
satta
C. kunde ett ord franska, och isynnerhet emedan han
är så gammal. Han bad derföre C. vara god och
göra ett litet projekt, en kyrka, ett mairie,
riet
ell. o. d. samt dessutom göra några croquisen
ej
efter naturen. Louvern, t.ex. för att Guadet
arbete
skulle kunna se hvad han kan. – Utkomna efter
han
samtalet med Guadet som räckt 1 timme menade
är
C. hvad ske ju kunna rita något, int här
Kaannarlo

ja ju verlden hvarken komponera något sjelf eller
rita ett streck efter naturen. – Emellertid har jag
rådt honom göra som G. sagt, och han har börjat
med att köpa sig ett ritbröde. – Vidare för
vi på Societé Générale des Architeckna den
jag badsekreteraren om ett godt rått denne
mente att då man är vid lage respecteble de
Monsieur" man borde gå och söka arbete jag så-
göra privat, hjelpa till vid något stort arbete och
röstade för den utmärkte arbet. Abodig, som
fått priset för Sairécoeur kyrkan på Montman.
Detta in såg jag vara en orimlighet. Cavien är
ej tillräckligt stark för att vara Abodig till den
ringaste nytta och han lär ej vara noga om att
på en eles som ej kan ett ord franska. – Vidare
har jag genom Weir blifvit bekant med några
arkitektelever vid Ecole. De rösta alla för reste
(Guadet, André, Lesseur m. fl.) eller för
Maillots privatatelier. Kanske, när att
går omkring, Carcen ändå blir elev vid role
des Beaux. Dits. Det blir en lustig Nouvrat
i Guadets atelier. Tänk när han skall sjunga
När de skola skoja med honom. – austigt är det
ofantliga dog, hvarmed C. sjelf betraktar så
då saker. Mig förefaller det som den, då man fått

stipendium för att studera arkitekter, man då borde
studera arkitektur. Jag tror nästan att jag är
mera intresserad af det vackra jag ser i byggnade
konst än han. – Komiskt var det på Soc, gen. det
Anchit. – Sekreteraren talade mycket och var mycket
artig och C. vände sig då och då till mig med på
gen: Hva präplar han nu igen! Det var
bra svårt att hålla sig från skratt. – Nog äro
våra arkitekter der hemma bra underliga, åtminston
ne tycker jag C. är så litet artist som möjligt.
och bra litet intresserad af sitt fack. – Härom
dock åt ingen menniska. – Nej annorlunda
känner man konsten flamma vid 20 an
vid 37 år! Jag är ju en rigtigt nybörjan en
klapare som ingenting kan, men ändå går
det omkring i mitt hufvud af allt det jag
ser, af allt det jag tänker på och arbetar
med, jag kan njuta, vara lycklig vid åskådan
det af det sköna?
Fullmagten
för att lyfta återstående som lik skall
jag skicka då jag får större papper, i veckan.
Jag visste väl att det ej fanns mera qvar, och
dock gjorde det en så underligt verkan ha
mig då jag såg det svart på hvitt. – Min hyres
räkning 6 9 francs 60 den finner beta

lade jag häromdagen, och sade tillika upp mig, emedan jag i slutet
af December eller början af fanuari flyttar
tillsammans med Weir, Rue de Pont de Lode
N. 3. Jag får stora fördelar sålunda. Vi inbesp. 13
Francs hvart qvartal. 2° en färdigt modlerad,
treflig atier med prägtig porslinskamin, 3° en
begåfvad, glad och god gosse att bo med. Jag kan
sålunda få tillfälle att måla någon af mina beställningar
och sålunda kunna existera här till nästa Augusti.
W. tyckes gläda sig åt detta kompanjonskap. Han är
mycket arbetsam, och jag tror nästan han öfveransträn
ger sig, men vi ha beslutat att på vinten ej gå i
aftonskolan 7 – utan sitta hemma, göra ett och läsa
Icke lär jag kunna tafla i jul, 12 år taflan ej
kapabel att tafla med Becker, 2° får jag ändå
intet fall priset, 3° vill jag ej, emedan det skulle
se skamlöst och påftiget ut. Säkert är att jag i
intet fall skulle få priset. Deremot tänker jag
tafla i vår om 200 mk förmodligen med Rita
och dylika storheter. Fr. Grandtade har jag ej sett på
länge. Och nu godnatt, dyra älskade Mamma,
kyss alla systrarna hjertligt. Huru är det med
Ellen. Måtte nu hennes kosta bli bra. Lulle
har jag och Mille skrifvit till för ung 3 veckor sedan.
Mammas
gen
Godnatt! Gud välsigne Mamma, Atte.

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Edelfelt tackar för Alexandra Edelfelts brev.

    Alexandra Edelfelt
  • Edelfelt har besökt fröken Pauline Ahlberg som är "utmärkt hygglig och söt"; hon verkar vara bra ensam; två svenskor bor på samma pension, en fröken Mathilda Grabow (syster till den gifta i Helsingfors) och en annan aktris.

    Pauline Ahlberg Mathilda Grabow Marie Friberg
  • Det är ovanligt att se ett så ungt "fruntimmer" med så kritiskt förstånd och kunnighet tala om allt möjligt som Pauline Ahlberg; hon talade om Baruch Spinoza, Friedrich Schleiermacher, Gottfried von Leibnitz och Friedrich Hegel; hon och Edelfelt beslöt att träffas följande vecka och gå till St Germain de Prés för att se Hippolyte Flandrins målningar, vilka hon väntade sig vara de viktigaste i Paris efter Louvren; hon talade om Alexandra Edelfelt som hon beundrade.

    Pariisi Louvren Saint-Germain-des-Prés Alexandra Edelfelt Pauline Ahlberg Hippolyte Flandrin Baruch Spinoza Friedrich Schleiermacher Gottfried Wilhelm von Leibniz Friedrich Hegel
  • Pauline Ahlberg är starkt preussiskt sinnad; Edelfelt har inget emot tyskar, utan har riktigt goda vänner som Karel Scriba och Schultz och kommer därför ganska bra överens på denna punkt; den rent antityska sinnesstämningen i Sverige har inte behagat henne.

    Ruotsi Pauline Ahlberg Karel Scriba Schultz
  • Citaten ur Morgonbladets artikel om Edelfelts tavla, som Alexandra Edelfelt sände gjorde honom först ond och vemodig men skrattar nu åt alltsammans; Gustave Boulanger som denna vecka undervisar vid Ecole des Beaux Arts, medan Jean-Léon Gérôme jagar, komplimenterade Edelfelts arbete; Julian Alden Weir och andra hade sagt att studien är bra; sedan kommer han hem och får i Morgonbladet läsa att han har en "miserabel teckning", att "måleriet var fullkomligt förfuskadt".

    École des Beaux-Arts Alexandra Edelfelt Jean-Léon Gérôme Julian Alden Weir Gustave Boulanger
  • Edelfelt tror att Eliel Aspelin är för hygglig för att ha skrivit kritiken; han tror det är Otto Donner eller "Kaaaaarlo Peripum" [Kaarlo Bergbom]; amorinerna var tecknade efter François Boucher, som ansetts som en ypperlig dekoratör, tills Morgonbladet sablade ner honom.

    François Boucher Kaarlo Bergbom Eliel Aspelin-Haapkylä Otto Donner
  • Föregående dag var alla finnar bjudna till Berndt Lindholm på ett glas toddy, eller grogg som det heter här; där var en assessor Idestam från Åbo.

    Turku Berndt Lindholm Gustaf Richard Idestam
  • Edelfelt gick med Karl Alfred Caveen hos professor Julien Guadet på Ecole des Beaux Arts för att utreda möjligheterna att studera arkitektur; Guadet ville att Caveen skulle göra ett provarbete och några skisser "efter naturen" t.ex. Louvren; sekretararen på Societe Generale des Architectes rådde Caveen att söka arbete hos någon privatateljé, hjälpa till vid något stort arbete, t.ex. Paul Abadie som fått priset för Sacrécoeur-kyrkan på Montmartre.

    Louvren Montmartre École des Beaux-Arts Sacré-Cœur Paul Abadie Karl Alfred Caveen Julien Guadet
  • Genom Julian Alden Weir har Edelfelt blivit bekant med arkitekstuderande; de röstade för École des Beaux Arts med Julien Guadet, Louis-Jules André och Jean-Baptiste Lesueur eller för Maillots privatateljé.

    École des Beaux-Arts Julian Alden Weir Julien Guadet Louis-Jules André Jean-Baptiste Lesueur Maillot
  • Karl Alfred Caveen tar sin situation med ro, medan Edelfelt tycker att om man fått stipendium för att studera arkitektur borde man studera arkitektur; konstens flamma känns annorlunda vid 37 år än vid 20 år.

    Karl Alfred Caveen
  • Edelfelt ska sända fullmakt att lyfta återstoden av stipendiet.

  • Edelfelt har betalat hyra och samtidigt sagt upp sig; i december eller januari flyttar han ihop med Julian Alden Weir på Rue de Pont de Lodi 5.

    Julian Alden Weir
  • Edelfelt lär inte kunna tävla i jul, tavlan kan inte tävla med Adolf von Beckers; dessutom skulle det se skamlöst och påfluget ut och han skulle i varje fall inte få priset; i vår tänker han däremot tävla om 200 mk, förmodligen med Ritz.

    Adolf von Becker Ritz
  • Fröken Hilda Granstedt har Edelfelt inte sett på länge.

    Hilda Granstedt
  • Edelfelt önskar Alexandra Edelfelt godnatt och förhör sig om Ellen Edelfelts hosta.

    Alexandra Edelfelt Ellen Edelfelt
  • Edelfelt och Mille (Emil) Cedercreutz skrev brev till Lulle (Julian) Serlachius för tre veckor sedan.

    Emil Cedercreutz Julian Serlachius
  • *Edelfelt har skrivit en korrespondens till Helsingfors Dagblad.

  • *Stackars Axel Antell; Edelfelt har skrivit ett brev till honom.

    Axel Antell
  • *Filip Forsten är alla dagar i konservatoriet; där hålls de strängare än i École des Beaux Arts.

    École des Beaux-Arts Filip Forstén
  • *Edelfelt ber Alexandra Edelfelt hälsa till tante Adelaide Leuhusen.

    Alexandra Edelfelt Adelaide Leuhusen