Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Bertel Hintzen kirjoitukset

Börstbild i hitvänd profil åt höger av en äldre, sittande korpulent man med mustascher, skägg och turkisk fez på huvudet. Röd rock, mörkbrun fond. 54 x 45. Signerad Albert Edelfelt 1878. Målad i Paris 1878 – senast i augusti – för M. Alfred Koechlin-Schwartz. Skänkt av General Koechlin-Schwartz till Musée municipal des beaux-arts, Vannes, Morbihan.

Esiintymiset kirjeissä

Paris d. 9 Juli 1878. 9. heinäkuuta 1878
Edelfelt var på visit hos Koechlins, där bara frun var hemma; hon hade åter varit på Salongen och sade sig vara "furieuse" [rasande] över att Edelfelt inte fått något; hon ville köpa skissen till Gustaf Philip Armfelts porträtt; de ville ge skissen till Gustaf Philip som ett minne av hans tid i Paris; Edelfelt svarade att det inte lönade sig att köpa skissen men att han skulle hämta den åt dem.

la Vallée d’Aulnay (près Sceaux) d. 16 Juli 1878. 16. heinäkuuta 1878
Fru Emma Koechlin har skrivit att hon vill se Gustaf Philip Armfelts porträtt innan hon lämnar Paris den 23 [juli] och frågar priset; Edelfelt vill helst ge det till Koechlins eller Gustaf Philip, då skissen som gjordes på några timmar inte egentligen har något penningvärde; Edelfelt förde dit porträttet idag, men de var inte hemma.

Paris d. 22 Juli 1878 22. heinäkuuta 1878
Madame Emma Koechlin har skrivit många brev angående Gustaf Philip Armfelts porträtt; hon funderar på att ge skissen till sin man som födelsedagsgåva och vill veta priset; Edelfelt tror han begär 200 francs för arbetet som tog 4 till 5 timmar; Pietro Krohn rådde honom först att begära 300 francs, men ändrade sig med tanke på att det kunde löna sig att hålla sig väl med Koechlins.

Paris d 22 Jan. 1879 22. tammikuuta 1879
Edelfelt var på visit hos Alfred Koechlin, som sade att porträttet av Gustaf Philip Armfelt haft stor succé; Madame Emma Koechlin vill att Edelfelt målar ett porträtt av hennes man, som en pendant [ett par] till Léon Bonnats porträtt av frun; Koechlin hade redan skrivit en skriftlig beställning men tyckte de skulle återkomma till saken i april, om Edelfelt för tillfället var upptagen med en tavla till Salongen.

Paris d. 27 maj 79. 27. toukokuuta 1879
Porträttet av Gustaf Philip Armfelt hänger i galleriet bredvid saker av Jean-Jacques Henner, Jean-Joseph Benjamin Constant och Léon Bonnat; porträttet tar sig bra ut, det är något duktigt och koloristiskt i målningen, som Edelfelt inte alltid har.

Paris, tisdag d. 30 dec. 1879 30. joulukuuta 1879
Edelfelt vet inte om han kommer att göra porträttet i likhet med Léon Bonnats; frun vill hellre ha det i halvfigur; då Edelfelt sade åt Alfred Koechlin att det kommer att bli svårt att tävla med Bonnat fick han till svar att hans porträtt av Gustaf Philip Armfelt ses som ett riktigt mästerverk.

24 nov 80 24. marraskuuta 1880
Epävarma yhteys Direktören för l’Art har beställt en akvarell, som Edelfelt ska ha färdig om en vecka; i l’Art planerar man arrangera en liten exposition; inbjudna är: Jules Bastien, Pascal Dagnan, Henri Gervex, några landskapsmålare och Edelfelt; möjligen skickas utställningen sedan vidare till London; Edelfelt har inga tavlor att ställa ut; direktören föreslog att Edelfelt ställer ut de två tavlor som finns hos Alfred Koechlin, samt skisser och teckningar.

Paris d 6. joulukuuta 1882
I allmänhet tycker man mycket om min tafla – får se hvilken effekt den kommer att göra deruppe. Jag ställer ännu ut några småsaker: Portalis porträtt, den der studien från i fjol som Anni satt för, och som af Mr Norbert Vuy blifvit såld åt Alice Regnault, aktrisen, och den gamla interiören från Schiffershaus i Lübeck. Huru jag skall få plats för alt detta vet jag ännu ej. Isynnerhet som vi numera få blott 3 meter 50 på cimaisen – Några af sakerna skola komma i höjden, men hvilka som sålunda skola uppoffras, vet jag ännu ej.

Paris d. 17 Dec 1882 17. joulukuuta 1882
Mina taflor äro väl placerade isynnerhet "Under björkarne, som har den bästa platsen i hela salen – midt på fondväggen så att den synas genas då man kommer in. Denna jemte Lily, några studier, Portalis och Lübeckska schifferhaus äro på cimaisen. Fru Miatleff Tajta, Gustaf Philip högre upp – men alla platser äro goda i Petits sal, och som endast små taflor äro undertill gör det ej något till saken. Jag ville sjef ha Mme Miatleff på denna plats emedan porträttet då är bättre ekläreradt om aftonen.