Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Bertel Hintzen kirjoitukset

I en rikt möblerad interiör från Edelfelts första ateljé vid 147 Avenue des Villiers sitter en ung, elegant parisiska - modellen Virgienie - betraktande en gravyr och hållande en japansk solfjäder i vänstra handen. Helfigur vänd åt vänster, iklädd vårtoalett med åtsittande liv och vid kjol, rikt garnerad med volanger och spetsar. På händerna handskar med långa skaft. På en renässansstol i förgrunden till vänster en hög med gravyrer, till höger ett staffli med en inramad, bortvänd tavla. Vid väggen till vänster ett kabinettskåp i renässansstil på höga ben. I bakgrunden till höger ett endast delvis synligt ateljéfönster. Ca 96 x 76. Signerad på staffliets fot: A. Edelfelt. 1881. Målad i Paris i januari - mars 1881 (för sin komposition fick Edelfelt låna en klänning av furtsinnan Troubetskoy). Såld i Paris i maj 1881 genom konsthandlaren Reitlinger för 4,000 franc åt M. Leroux.

Esiintymiset kirjeissä

Paris d. 29 Juni 1880. 29. kesäkuuta 1880
Följande år tänker Edelfelt troligen inte göra någon stor "maskin" för Salongen; han ska försöka tjäna pengar på porträtt och mindre tavlor, vilket bär sig bättre.

Tisdag januari -81. 18. tammikuuta 1881
Jag har börjat en tafla med furstinnan Troubetzkoys klädning som jag ännu får behålla 14 dagar, samt arbetar på Dagnans porträtt, gör skizzer m.m. samt känner mig redan en vecka mera en train än på långa tider. Bastiens straffpredikan hade en ypperlig effekt och gaf mig mycket att tänka på. Jag måste dock tillstå att jag gjort allt för att komma i gång, men inspirationen kan ej kommenderas.

d. 2 februari 2. helmikuuta 1881
Dagnans porträtt blir bra tror jag. Jag har börjat på med en tafla efter Mme Troubetskojs klädning och den behagar mycket. Courtois råder mig t.o.m. att göra detta färdigt för Salongen och utställa det jemte Dagnans porträtt.

Paris fredag d. 4 februari 4. helmikuuta 1881
Dagnans porträtt och min tafla ("les gravures" samma storlek som Drottning Blanca, ehuru endast med en figur, sysselsätta mig hela dagen i genom. Dertill skall jag nu teckna Croizette

Måndag d. 7 Februari 81 7. helmikuuta 1881
Epävarma yhteys Ack hvad jag känner igen mig i allt detta. Då det aldrig faller mig in att anse mig fattig t.o.m. då jag är med rika, måste jag från början varit ämnad till rik, och blir det kanske också. Jag föraktar penningen djupt, och de små ryck af förtviflan som då och då komma öfver mig, alltid då pungen är tom, äro ändå ej så tråkiga som ett helt lif af ekonomi och evigt bekymmer för de usla slantarne. – Var nu bara vid godt mod, älskade Mamma, och förarga sig ej åt sådant strunt, som så lätt kan hjelpas – Det är strunt i det hela taget, trots den vigt som alla "ordentliga" naturer ge åt denna fråga. Jag får snart ganska mycket pengar, om den tafla jag nu håller på med blir såld till det pris Jag vill ha för den (3000).

torsdag d. 10 febr 1881. 10. helmikuuta 1881
Epävarma yhteys Mamma skall nu framför allt ej gräma sig. Jag kommer sannolikt att sälja några taflor inom kort och så har jag ju det Hovingska stipendiet.

Onsdag d 16. febr. 1881 16. helmikuuta 1881
Jag hade modell i går och var derföre rasande när jag fick brefvet men gick likväl emedan jag farit så illa med fru Trubetskoy's klädning att jag behöfver Mlle Chevalier som förespråkerska då den skall lemnas tillbaka. Epävarma yhteys Ännu har ingenting blifvit afgjordt om taflan som jag målar. Några konsthandlare ha spekulerat på densamma, dock vet jag ej huru det går. – Courtois och Dagnan råda mig att ställa ut taflan på Salongen ehuru ämnet ej är betydande, anse de dock att målningen är god och att jag kanske på detta vis kunde uppdrifva priset.

Torsdag d. 3 mars 1881. 3. maaliskuuta 1881
Om måleri vill jag ej tala, ehuru det ämnet mest sysselsätter mig nuförtiden. Jag är ej nöjd med hvad jag gör men väntar på bättre tider. Mamma vet hur orolig Jag kan vara när jag har många jern i elden. Tusen tack för det sista brefvet. Jag skulle ha så mycket att skrifva om i anledning af detsamma, men plågas f.n. af ögonvärk, migraine, som, tror jag mest kommit deraf att jag hela dagen arbetat "invita minerva" d.v.s. så att jag varit tvungen att skrapa ut igen hvad Jag gjort. Min halsåkomma är nu alldeles förbi och jag har redan tisdagen varit ute. Vädret är fortfarande rått och obehagligt, och frestar mig ej mycket att gå ut. Lägg till det vanliga salongsbekymret att jag har 2 taflor (små) och 1 aqvarell bestälda och att konsthandlarne löpa hos mig alltjemnt för att skynda på mig.

Odaterat [4 mars 1881] 4. maaliskuuta 1881
Epävarma yhteys Hela dagen har jag målat, utan att lyckas egentligen, är derföre trött och slapp, men kan ej inse huru man kan slå sig ned vid ett spelbord, huru andligt slapp man än må vara. Jag har egentligen aldrig ledsamt – utom då jag är sjuk, och får alltid tiden till ända. Jag tycker tvärtom att tiden aldrig räcker till för allt det man borde göra.

Paris fredag d. 12 mars 81. 12. maaliskuuta 1881
Dagnans porträtt är långt ifrån färdigt, den andra taflan har intet hufvud, ty det som jag gjort var Jag till slut så missnöjd med det jag helt och hållet skrapade ut det, Jag kan likasålitet som Mamma förstå detta stillestånd i brefskrifningen. Hufvudsaken till min försumlighet har väl varit att jag f.n. är mycket sysselsatt. Tänk att vi om 8 dagar ha den 20, då taflorna skola vara inlemnade till Salongen. "Les gravures" eller hvad jag skall kalla den, var från början alls ej ämnad för Salongen, utan för konsthandlaren Petit. Emellertid ha Courtois och Dagnan rådt mig att åtminstone göra taflan färdig och sedan inhemta Gerômes råd angående afsändandet till Salongen. Mitt enda syfte vore att genom att ha taflan på Salongen, möjligtvis få den litet dyrare såld. Ämnet är intet. Furstinnan Trubetskoïs klädning en egendomlig belysning, det är hufvudmotivet hvarföre jag en vacker dag började denna studie. Färgen anses i allmänhet vara mycket grå. Man kan tänka sig en fin dam i en atelier der hon poserar för sitt porträtt, och under en hvilostund bläddrar i en portfölj som ligger bredvid henne på en stol. Allt annat är bra utom hufvudet. Jag har haft flera modeller, men är ännu ej nöjd. Jag skulle vilja göra något ytterst distingueradt utan att derföre göra någon skönhet. Kostymen i tyll, satist silkessammet och sidensars är verkligen rik och originell, färgen i bakgrunden är harmonisk – men ämnet är, som sagdt, ytterst intetsägande, om jag ej lyckas att i typen inlägga den distinktion och finess, som gör att min grande dame intresserar för sin egen skull. Ingen kan emellertid kriticera ämnet som är utan all pretention som i les Cerises. Det är en färgeffekt en typ, dermed allt. Jag har gjort en blondin – Sjelfva anletsdragen äro i skyggan, med en svag reflex från pappret, Hufvudintresset ligger derför på ensemblen. Epävarma yhteys och skall sedan, isynnerhet om jag får min tafla såld, så fort som möjligt laga mig af till Finland.

Paris d 16 mars 1881 16. maaliskuuta 1881
Mina taflor begynna nu att taga en litet bättre touryr – vädret är herrligt, men jag har naturligtvis ej tid att gå ut; i alla fall är humöret godt. Bastien, Gervex m.fl. anse Dagnans porträtt vara bra, den andra taflan, som ännu ej är färdigt (hufvudet som jag ändrat på 100 olika sätt, är mycket svårt i halfdagern) har vissa partier som t.ex. klädningen och en del af fonden, som också behaga. Om söndag, då jag slipper af med taflorna, blir jag som en annan menniska. Då jag nu dessutom om aftnarne tecknat ett porträtt af Gounod, har jag lefvat i sträng sysselsättning och ej haft tid till korrespondans eller annat, derföre får mamma äfven osammanhängande och telegrafiska bref. Och nu farväl för denna gång – Jag är mycket nyfiken att få bref ang. sinnesstämningen i Finland och likaså att få underrättelser från Etters i P.burg. Tusen helsningar till flickorna från Atte

Paris d. 18 mars 1881 18. maaliskuuta 1881
"Les gravures" blir bra i helheten, men hufvudet och uttrycket (som för resten kan vara ungefär hvilket som helst, är tillsvidare icke bra. Jag skall i morgon försöka laga om det litet Det blir hvad det blir, icke något mästerverk, men jag är temmeligen säker att få det såldt. Vädret är det allra herrligaste vårväder man kan tänka sig – Lugnt soligt, 17 grader i skuggan, och jag stackars man sitter härinne fängslad genom mina taflor som i öfvermorgon bittida skola skickas sin väg. Detta års salong blir fullkomligt utan pretention. Jag tror t.o.m. att det kan vara bra att visa publiken att jag har tillräckligt att göra utan att behöfva skicka något storartadt till Salongen. Efter succèsen i fjol väntar man heller ingenting betydande, men jag samlar krafter till nästa år – då skola de få se.

Måndag d 21 mars 1881 21. maaliskuuta 1881
Jag har haft tur att sälja min tafla "les gravures, som jag sist och slutligen kallade "chez l'artiste" till ett förnuftigt pris 4000 frcs. Flera konsthandlare ha spekulerat på den, och då Reitlinger erbjöd mig 4000 med rätt att besluta mig inom 1 timme, tänkte jag att en fågel i hand är bättre än 10 i skogen, och att denna ena figur, och denna tafla som i det hela taget gått mycket fort, ändå var bra betalta med 4000. Köparen heter Leroux och då jag får ut qvittansen från Salongen (troligen i öfvermorgon) får jag lyfta pengarne. således ser Mamma att det går "comme sur des roulettes". Det är ju möjligt att jag kunnat få mera sedan salongen öppnats men då har jag ju tid att tänka på annat. Sammanlagdt har jag ej arbetat 3 veckor på taflan, men färgen anses vara bra, om också hufvudet, isynnerhet hvad ögonens teckning beträffar lemnar något att önska.

Madrid, söndag d. 8 Maj 1881 8. toukokuuta 1881
Jag hade här hos Dominique två brev emot mig från Berndtson och Pasteur, båda angående salongen och mina taflor, hvilka tyckas vinna erkännande hos publiken och pressen i Paris flere köpeanbud har Berndtson, som är min kommissionär, fått på Chez l'artiste och Pasteur talar om att alla tidningar inregistrerat mina 2 dukar bland dem som de rekommenderat åt allmänheten d. 2 maj.

Madrid d. 12 maj 1881 12. toukokuuta 1881
Mina taflor tyckas vinna uppmärksamhet på salongen. Hvad som rigtigt gläder mig är att Ferdinand Gueldry i år har en rigtig succès, åtminstone talar Figaro (Wolff) om hans tafla i de varmaste ord.

Paris d. 15 Maj 1881. 15. toukokuuta 1881
Ännu har jag ej varit på salongen, men har egentligen ej någon brinnande lust att gå dit heller. Jag har alltid betraktat detta års salong som en slags hvila för mig, och är icke särdeles nöjd med hvad jag skickat dit. Gérôme lär ha gjort en mycket rigtig anmärkning om Dagnans porträtt, d.v.s. han har sagt att jag ej satt tillräckligt intresse i Fysionomin och ställningen: "il peint comme un paresseux" lär han ha sagt om Dagnan på porträttet. Den andra taflans har ett skralt parti, hufvudet, som jag målat om efter olika modeller. – Nå väl jag får se detta på nära håll i morgon.

Paris d. 31 Mai 1881. 31. toukokuuta 1881
I går på förmiddagen hade jag en intresant séance. Jag tecknade nemligen Alphonse Daudet, som med mycken artighet ställt sig till min disposition. Han hade reda på hvad jag gjort och gjorde mig komplimenter öfver mina taflor i fjol och i år. Det är en liten mycket lurfvig herre med den allra vackraste profil, bruna ögon som genom den mest förryckta närsynthet (à la tajta – hans pincenez är No 2) se något blinda ut. Jag var hemma hos honom. Han bor borta vid Luxembourg, ganska enkelt. En massa skizzer och taflor af hans vänner bland målarne pryda salongen och arbetsrummet. Han är särdeles sympathisk, enkel och kamratslig, talar mycket men sakta och med en liten provencealsk accent.

Café de la Régence d. 7 Juni 1881. 7. kesäkuuta 1881
Mina taflor omtalas fördelaktigt i pressen. Flere köpanbud på Chez l'artiste har jag fått. Såsom bevis på huru rysligt det ljuges i tafvelaffärer, vill jag anföra att man på Cercle de la Presse (dit jag aldrig går) berättat att fått mig 20,000 frcs erbjudna för taflan.

Paris d 6. joulukuuta 1882
En gammal Mr de Marillon, påminnande om Gustaf Philip, förvånade mig genom att han hade reda på allting – från Sveriges och Rysslands historia – till alla mina salongstavlor – och han lefver ändå hela året om ute på sitt gods.