Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Bertel Hintzen kirjoitukset

I en interiör sitter en medelålders man med mustascher, snibbkrage och stor kravatt; håret benat på vänstra sidan. Halvfigur; högra armen vilar på stolkarmen. Påbörjat i Montbéliard (Marti var gift med Elisabeth Grosjean, jfr katalog nummer 401) i november 1889 och fullbordat i Paris vårvintern och våren 1890.

Toimituksen kommentit

Edelfelt målade Mademoiselle Elisabeth Grosjeans porträtt i Paris våren 1887 (Hintze 401). I brev till Alexandra Edelfelt den 1 maj 1888 berättar Edelfelt att han har blivit inbjuden till familjen Grosjean i Montbéliard samma sommar för att måla fyra porträtt i pastell. Edelfelt besökte Montbéliard i juli 1888 och förberedde porträtt av Monsieur och Madame Grosjean. Han slutförde under vistelsen ett porträtt av Elisabeth Grosjeans bror Daniel, en ung officerare (Hintze 450). Beställningarna från den Grosjeanska familjen fortsatte 1889 med detta porträtt av dottern Elisabeths man Samuel Marti.

Esiintymiset kirjeissä

Paris 1sta Maj 1888. 1. toukokuuta 1888
Grosjean med dotter, som är stiligare än någonsin, har bjudit Edelfelt bjudit till Montbeliard för att han ska göra fyra porträtt i pastell; Edelfelt är inbjuden med Ellan; en sådan resa fördröjer hemkomsten, men ger pengar.

Paris fredag 12 april 89 12. huhtikuuta 1889
Grosjean har inte svarat på brevet om porträttet av hans måg, som redan var en beställning.

Paris 4 nov. 89 4. marraskuuta 1889
Väntat på arbetare som ska sätta den nya våningen i skick; hoppas att det är färdigt i morgon så att Ellan och Erik kan flytta in och Edelfelt själv kan resa till Montbeliard. Edelfelt har haft fullt upp med hantverkarna som inte kommer och inte hinner, med resan till Montbeliard som blivit uppskjuten, med "officerskapet"; försökt vara alla till lags och blivit nervös igen. Det blir bättre efter inflyttningen och då Edelfelt börjat sitt arbete.

Belfort (stationshuset) lördag 9 nov. kl. 5 e.m. 9. marraskuuta 1889
Tråkigt att resa från Ellan och Erik för att förtjena pengar; Ellan blir ensam; hoppas de får vara friska. Stannar bara 10 dagar i Montbeliard, om det är möjligt; saknar Paris, saknar Alexandra, Annie och Berta Edelfelt; det ser tråkigt ut i provinsen.

Montbéliard 12 nov. 89 12. marraskuuta 1889
Har börjat porträttet av unga Marti, tror det blir "passabelt". Marti är 25 år, men ser äldre ut än han är, liknar familjen Wolff i Vasa; svårt att få tag i Martis rödlätthet. Klockan är tolv; dags att lägga sig för att måla "dugtiga tag" imorgon.

Montbéliard 15 nov 89. 15. marraskuuta 1889
Porträttet av Marti framskrider väl; vill vara färdig om onsdag för att resa till Paris om torsdag; om lördag är det Eriks födelsedag: vill vara hemma för att krama om honom. Ska stiga upp tidigt imorgon för att måla.

Paris 22 nov. 1889 22. marraskuuta 1889
Befinner sig i Paris sedan 2 dagar; vistelsen i Montbeliard tog slut p.g.a. att Edelfelts mage råkade i olag av middagarna, förkylning och värmen inomhus; haft feber om nätterna och varit trött om dagarna; läkaren rådde att resa till Paris. Marti ska komma till Paris för de sista seancerna; han reser till Paris 3-4 gången varje år eftersom familjen har en hissfabrik i Paris; i Paris bor Marti hos sin syster. Att porträttet av Marti inte blev färdigt var fatalt i en bemärkelse: betalningen på 2000 franc, som Edelfelt räknat med, kom inte nu; allt i samband med den nya våningen har blivit dubbelt så dyrt som beräknat; Edelfelt har 150 franc och har "skickat bort" två räkningar idag; ber kanske imorgon att Alexandra Edelfelt ska skicka 1000 franc per telegraf; får lov att sälja en obligation; lider av att besvära Alexandra, Annie och Berta Edelfelt; Alexandra Edelfelt ska inte tro att Edelfelt slösar. Får snart 2000 franc av Bulla för en tavla som är beställd, men som Edelfelt inte orkar måla nu; pengarna för porträttet av Marti kommer snart.

Paris 27 nov. 89 27. marraskuuta 1889
Blir tvungen att telegrafera till Alexandra Edelfelt om pengar; vill inte låna av Chambure; har inte fått pengar för porträttet av Marti och "En ungdomsmelodi"; måste därför låna av sig själv, d.v.s. sälja några obligationer; har fullt upp med arbete, så någon nöd inför framtiden är det inte frågan om; men det är ledsamt att vara tvungen att gömma sig för hantverkarna som kommer med sina räkningar, eller be dem återkomma om 14 dagar; ledsamt att besvära Alexandra, Annie och Berta Edelfelt; om Edelfelt vore frisk, skulle han ha "bättre kurage".

Paris tisdag 3 December 89 3. joulukuuta 1889
Tackar för telegrafväxeln; Edelfelt har blivit rörd av att Alexandra och Annie Edelfelt och tant Gadd "skrapat ihop" 500 mk; han hoppas de har fått igen sina pengar genom Standertskiölds betalning; pengarna var välbehövda: Edelfelt måste ha ved och kol och betala räkningar; galet att tre inkomstposter på 2000 mk har slagit fel: 1) statens betalning som inte kommer, 2) porträttet av Marti och 3) verket för Bulla, som inte blivit gjort eftersom Edelfelt varit sjuk.

Fredag 13 dec. 89. 13. joulukuuta 1889
Edelfelt har lidit av att vara utan pengar och plågats av tanken att Alexandra Edelfelt haft det ekonomiskt svårt; Alexandra Edelfelts tystnad har varit ett oroande tecken; "ödets skickelse" att Edelfelt inte fått in de 6000 mk som han räknat med redan för en månad sedan; målningen av ateljén för 250 franc och den enkla, men ändå dyra installationen i den nya våningen har tagit största delen av alla de små summor som Edelfelt haft att förfoga över.

Nyårsdagen 1890 1. tammikuuta 1890
Marti ska komma till Paris om lördag, då Edelfelt fortfarande måste var inomhus. Att arbetet med porträtten av Marti och Lyon blir uppskjutet nu betyder mycket arbete för februari och mars; bättre ändå att förlora några veckor än att bli allvarligt sjuk; läkare säger det samma som Alexandra, Annie och Berta Edelfelt: att man är känslig för "lungåkommor" efter influensan; mår bra, men är trött.

Paris, onsdag 8 januari 1890 8. tammikuuta 1890
Paret Marti har influensan; får se när han kommer till Paris för att sitta för porträttet.

29.1.1990 29. tammikuuta 1890
Marti är sjuk; Edelfelt vet inte när han kommer och kan således inte räkna med det porträttet för sin ekonomi; porträttet av Enrique Lyon tar ännu tid.

17 mars 1890. 17. maaliskuuta 1890
Hade räknat med porträttet av Marti, det blev upptakten till väntan på pengar och "sjukdomsvintern".

Paris 3 maj 90 3. toukokuuta 1890
Marti kommer till Paris med sin fru; porträttet av honom blir kanske färdigt på 4 seancer.

Paris 5 juni 1890. kl. 6 på morgonen. 5. kesäkuuta 1890
Porträttet av Marti är färdigt nu; återstår: porträttet av Madame Cohen, två "barnpasteller" och "Från Köpenhamns redd" för kejsarinnan.

Cannes 16 april 1891 Hôtel Paradis 16. huhtikuuta 1891
Madame Borget spår mig mycken succès på Salongen. Måtte hon vara Sannspådd.

Paris 6 Maj 1891 6. toukokuuta 1891
Jag ville skynda hit för att fortsätta Manzeys porträtt oläsligt Etters och Manzeys komma (om fredag tror jag) för att se om mina saker kommit rigtigt upp på Salongen o.s.v. – Jag fruktar och bäfvar för Salongen.Jag såg på mina gamla saker här i ateliern och fann i dem en massa förtjenster som jag numera saknar – skulle jag bli defintivt gammal nu?

Paris 20 maj 1890 [med blyerts ändrat till 1891] 20. toukokuuta 1891
Secondo erkännande på Salongen, om än några missljud blandat sig i koncerten och om än största delen af Pariser publiken gårtemmeligen lugnt förbi Magdalena, (så litet chic och så litet parisisk!) Wolff var ju mycket välvillig, och många af de andra tidningarna likaså, några idioter skrattar åt taflan, andra tycka att jag går bakut – mina vänner, målare och allvarligare bourgeoiser tycka alla att jag gjort framsteg och arbetat ärligt. – Jag var alldeles modlös på vernissagedagen, icke så mycket för att jag ej fick höra vackra saker, ty der bestås beundrande fraser som goddag och god morgon utan emedan jag såg hur idiotiskt publiken rusade till Madeleine Lemaire's five o'clock tea, en modjournals bild och till alla aktör- och aktris porträtt. Fastän Dagnan gjort ett mästerverk, djupt kändt, fastän tricoloren borde tillåta alla dessa menniskor, hade han ej mera succès infört den stora publiken än jag. – Chambure, som representerar denna stora publik i dess lyxupplaga gick igen på med sitt: faites done, l'année prochaine, le portiait d'une mondaine Cousine, très bien mise etc. etc. – Louvre och Bon Marché och Printemps – Voyez Loierces, confections rubans et articles de Paris! – Vernissagedagen var gräsligt het, likaså dagen derpå 25 grader i vanlig skugga, och i skuggan af Marsfältets blå kupoler minst 250 – Jag skickar alla mina taflor till München, der jag får medalj helt säkert, sade Kühl – de ha bara väntat på en större tafla af mig och prins regenten Luitpold skall sätta stort värde på min målning. Häromaftonen voro vi på middag hos Emile Bastien. Dagnan med fru, Muenier med fru, Courtois, Aublet och Stetten. Det var så eget att tala om gamla minnen och sedan omkring sig se illustrationer till dem i de vackra taflor, så innerligt bekanta af Batien Lepage, rundt kring väggarna. – Dessa taflor förde alltjemnt min tanke till Mussets vers "Ce livre là est toute ma jeunesse" och jag behöfde ej skämmas för min entusiasm från fordom – Alla de tyckte om min utställning – Dagnan mest. Han har ännu aldrig (utom vid Pasteur) varit så ampelt erkännande. Om den lilla "i skogen" sade han admirable, exquit, d'un vrai peintre o.s.v. – och sade det till andra, utan att jag visste veta att jag hörde på. – Om ni visste hvad Dagnans tafla är utmärkt, storartad ja om parisarne, som se den, visste det! Det är ett karlatag! Han, Dagnan, Puvis de Chavannes och några andra rättfärdiga hindra ännu himmelens ilskor att slå med på all den rysliga medelmåttan i de två konsthallarna här.

Paris, lördag 30 maj 1891 30. toukokuuta 1891
Jag är att ännu i samma vefva som sist och ber derför Mamma förlåta mig mitt envisa tigande, så mycket mera som jag igen har 2 bref från Mamma att tacka för Tack för trösten det är ändå ej så helt på tok med mitt humör som Mamma tror jag konstaterar tom med en viss stolthet att jag sätter mig öfver den dumma kritiken med mera filosofiskt lugn än förr. De bästa tidningarna bl. a. Journal des Debats häromdagen tyckas förstå min tafla (jag skall skicka denna verkligen smickrande kritik). Hvad en hop struntblad och struntkritiker säga är mig derför temmeligen likgiltigt. I allmänhet har min aktning för pariserpubliken sjunkit år från år. Nu har jag godt samvete och vet att jag arbetat ärligt och efter mitt bästa förstånd, och det har tyvärr ej alltid varit fallet – jag vet derför att det är jag som har sätt i princip och att de ha orätt som Mamma säger, då man gör de bästa i lag, så är det nog hopen ja, om den säger jag som Horatius Odi profanum vulgus et arceo – jag hatar den profana hopen och håller den långt ifrån mig

Paris 16 Juli 91 16. heinäkuuta 1891
Nu när Salongen är slut, kan jag konstatera att mina taflor öfverhufvud taget haft succès, ock att de klokaste och de känsligaste af publiken förstått min Magdalena. Jag skickar den och de andra till München – aqvarellerna hem, till Willmanstrand, Jag tror sig skulle kunna bli en bra målare ännu om jag finge arbeta litet mera i fred, litet mindre beroende af pengar för ögonblicket. Jag går bestämdt framåt nu som bäst, och jag är glad deröfver ty det bevisar att jag icke är och förblir "un jeune homme d'un bien beau passé" som Heine sade om Musset. Tvärtom tror jag att jag är ett sant outveckladt barn och jag är alldeles häpen öfver den gränslösa dumheten i min smak och mitt omdöme för 15 och 10 år Sedan. –

20 Juli 91 20. heinäkuuta 1891
Jag har skickat alla mina taflor till München utom ett landskap från södern – det skickar jag jemte aqvarellerna till Finland eller tar dem med mig om jag har utsigt att komma dit innan kejsar besöket i Willmanstrand. Nog är det, den 8de icke sant Skrif genast och svara på detta, söta Mamma.

Stockholm tisdag 20 Okt 91 20. lokakuuta 1891
Nej, ingen tafla fick jag såld i München, men Mamma skall ej tappa kuraget – det vore ändå för galet om ej lyckan, också den ekonomiska lyckan skulle börja le emot mig nu då hon så länge visat mig sura miner. – Af Geber får jag pengar och snart får jag för också från Paris, Bulla, Så snart jag skickar honom taflorna.