Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Bertel Hintzen kirjoitukset

En medelålders, sittande dam med mörkbrunt hår och blågrön sidenklänning med bred spetskrage; på högra axeln och skuldrorna en mörkbrun pälskappa med blågrönt sidenfoder i något mörkare nyans än klänningen. På vänstra handen en lång gråbrun handske. Halvfigur i fas åt höger. I bakgrunden ett veckat draperi i svart och blågrått. Dagmått 88 x 70. Signerad: A. Edelfelt 1896. Målat i Sankt Petersburg våren 1896. Skadat vid revolutionen i Sankt Petersburg 1918 samt restaurerat – huvudsakligen ansiktet – omkring 1921 av Fru Slotte.

Esiintymiset kirjeissä

Petersburg 10 (22) febr. 96 10. helmikuuta 1896
I dag hos Runebergs, der jag såg på kostymer och ljus. – sade att porträttet uppskjöts för kejsarporträttet. pres. Forsman från Viborg var der. – Kom derifrån kl. 2.

Petersburg lördag morgon 22. helmikuuta 1896
skulle gerna vilja komma hem i slutet af nästa vecka – får se om det går – och först vid ett förnyadt besök här måla fru Runeberg och lilla Reuterskiöld

Petersburg. tisdag. 17 mars 1896 17. maaliskuuta 1896
Gud låte Er alla få vara friska fortfarande! Då jag fått min Monark någotsånär färdig tror jag jag lacherar fru Runeberg på en tid och kommer hem för att hvila litet. Kickis bref fröjdade mig outsägligt. Säg att jag i dag telegraferat till Ellan – och läs detta för henne. Jag skall skrifva med det första, men har nu mycket brådtom, för att ej hasa ut med tiden så att Kejsarn hinner fara till Zarskoïe Selo. Tusen helsningar till alla genom Mammas egen Atte

Måndag 23. 23. maaliskuuta 1896
Huru det går med fru Runebergs porträtt det kan jag ej begripa.

Petersburg, onsdag 22 april 96. 22. huhtikuuta 1896
Jag har så litet tid nu med dessa resor till Litejnaja Runebergs – att min korrespondens kommit alldeles på slarf. Den goda fru Naëma är lika så mild som bestämd då det gäller att icke derangera sig. Mina otaliga propositioner att måla porträttet här, när jag nu engång har den här goda ateliern, ha mötts med bleklagda nej. Då hon ju dessutom är så rysligt döf, kan man ej lirka, förklara sig och persuadera. Tråkigt är det att måla i deras barnkammare med 5 barnsängar, trångt och oroligt. Dessutom har jag ingen distans der. Och så har hon bråkat med toiletten så att hon nu är decolletée, i stor baltoilett med allt hvad hon har grannast – toutes voiles dehors. Följden är att jag nu är endast måttligt intresserad af porträttet som konstuppgift. Från att ha varit ämnadt till något nordiskt-moderligt intimt har det nu blifvit en Kuhlströmsk stasstafla. – Om två dar är det färdigt, hoppas jag.

Petersburg fredag 1896 24. huhtikuuta 1896
I går passade jag på och gaf fru Runeberg lof, för att i dag, här i ateliern börja med lilla Reuterskiöld – De gingo just nu härifrån. En sådan triumf som denna första seance har jag ej haft på länge. Pappa Excellensen och Mamma Louise jublade och bad mig att ändtligen inte förstöra likheter och uttrycket. – Mitt första utkast blef verkligen mycket likt och fick detta späda, lifliga fogelungsaktiga och ej ograciösa, som flickan har. Fru R. sade att det var så underligt och roligt att vara i min atelier igen, precis som för 14 år sedan, att se mig måla och tala om gamla tider. Hvad som gör att Reuterskiölds äro så förtjusta är det att de förstå sig på måleri och också njuta af färgerna, teckningen, karaktären o.d. – då hos de flesta andra det är bara bekymmer om en nätt likhet och hvad alla bekanta ska' säga. – Jag är säker på att det bara är det senare som gör att Naëma Runeberg krånglat med kostymen. – Hon vill ej att man skall säga att hon – låtit "ta åf sig" i peignoir – det tillstod hon i går. Nå, strunt, porträttet är nu så godt som färdigt. Fortare skulle det ha gått här i ateliern, det är säkert. Snäll och hjertinnerligt god tror jag hon är – men besynnerligt är det med detta lifliga intressen för kurtis, förlofningar, giftermål – ja giftermål framförallt! Och att sitta här i Pburg, som ju ändå är en stor stad, och intressera sig för om den och den häradshöfdingen derhemma verkligen tänker göra allvar af sitt flammeri för den och den – och allt verldens sqvaller i den vägen – det är ofantligt!!

Petersburg tisdag. 27. huhtikuuta 1896
Nu är jag i en sådan "hurry" igen att jag ej vet hvart jag skall vända mig. – Bråk med Kejsarns ram som i sista minuten måst göras om alldeles, så att judpolacken Volkoviski sitter uppe hela natten och skär. Bråk med permen, som nu, Gudskelof blir bra – Lilla Reuterskiöld är så godt som färdig. – Fru Runeberg likaså, men detta sista tar mera tid än man kan ana. Och när när skall allt detta göras.

Petersburg onsdag. 28. huhtikuuta 1896
Jag gick ej till Runebergs idag jag kan ej tänka på 10,000 saker på en gång.

Paris, söndag d. 28 Mars 1897 28. maaliskuuta 1897
Härom dagen kom herrskapet Gallatly och bad mig måla hennes porträtt endera när jag kommer till London eller när de komma till Paris. De bådo helsa mina systrar och Mamma och tackade för vänskapsfullt bemötande. Han prutar då ej, i så fall liknande stora affärsmän som verkligen äro schangtilare än gens du monde. – Ett porträtt så stort som fru Runebergs – 6000 frcs, är ni nöjd med det? Det är ju väl betaldt, icke sannt?

Tälle taideteokselle ei löydy kuvia.