Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

dansk konsthistoriker, son till Pietro Krohn

Esiintymiset kirjeissä

Näytä henkilöyhteydet Mario Krohn
Petersburg 8 mars 1882 8. maaliskuuta 1882
I dag hade jag ett bref från Krohn från Wien. Han är far till en pojke sedan December, hans fru har legat för döden i barnsängsfeber men är nu återstäld och han sjelf är i Wien för att organisera Danmarks afdelning i en internationell utställning som skall öppnas der. I somras var han i Venedig – han säger att det är honom rakt af omöjligt att lefva utan att göra en tittut i Europa då och då. Hvad jag förstår honom! Förresten säger han sig vara mycket lycklig. Han ber mig icke bli hofmålare, ty då skulle mina svagheter som konstnär lätt florera. ”Du mangler form og Kraft, og saa et Par elegante Penselströg, der skule dölge det” – han har rätt. Också försöker jag i Mme Miatleffs porträtt att försona hvad jag brutit i Gatchina och jag tecknar, tecknar så ordentligt jag kan.
d. 17 april 82 17. huhtikuuta 1882
Krohn säger sig outsägligt lycklig i sitt äktenskap. Jag är öfvertygad om att han är det och har allt skäl att vara det, men säkert är att han i allmänhet känner sig lycklig och alltid gör det, just derföre att hans lifliga sinne alltid är sysselsatt och att han ser det goda hos meniskorna Det är ju ett elände med hans fru som nu legat sedan gossens födelse i öfver fyra månader.
Paris d. 6 februari / lördag 1886 6. helmikuuta 1886
Mario Krohn varit med om en farlig olycka, Edelfelt kan föreställa sig föräldrarnas förtvivlan; nu är allt väl; också den lilla flickan är frisk.
Kjöbenhavn d. 20 sept 89. Rosenvænget 20. syyskuuta 1889
Erik är vänlig; han klappar Krohn och kommer väl överens med barnen Krohn, som kallar honom "lille onkel Edelfelt".
Köpenhamn 2 maj 92 2. toukokuuta 1892
Vi hade en förskräckelse här med Mario, som sjuknade mycket häftigt för en vecka sedan. Jag fruktade tyfus, (likaså läkaren) men det blef endast en akut magkatarr som nu är fullkomligt häfd, så att pojken i dag redan gått ut och snart skall i skolan igen. –
De ha som bäst en fri utställning här – ett oläsligt i direkt nedstigande led från den franska impressionismen – nå ja – en hel del humbug men mycket talent dervid. Alla, alla fråga hvad jag tycker om denna utställning, och specielt om en mycket extravagant målare Willumssens taflor. Sjelfva äro köpenhamnarne ytterst intresserade och diskutera frågan i alla kretsar. T.o.m. Marios kamrater 11 och 12 åringar, ha en handskrifven tidning, der de (för resten mycket lustigt) karrikera och kriticera denne Willumsens måleri. Mario har nu under sin konvalescens skrifvit och ritat ilustrationer till en ny artikel benämnd Goguin, fransk maler, næstan lige saa gal som Willumsen" – Modren vistede mig i största hemlighet detta opus.
Mario fortfar att vara en af de vackraste pojkar jag någonsin sett – sin fars son upp i dagen – samlar, läser, bråkar – flickan har litet förlorat sig.
Köpenhamn 7 maj 92 7. toukokuuta 1892
Nu vill det dessutom så illa till, att vädret är alldeles ohyggligt kallt som i November blåsigt, regnigt, så att man bara har obehag af att bo i en villastad. Det märker nog fru Krohn också, och barnen, som alla dar skola gå till skolan, men Krohn har nu engång för alla fått i sitt hufvud att det är bättre att bo här tidigt på våren.
Tänk i går snöade det – i dag är det 1, säger 1 grad varmt, med isande vind och snöblandadt regn. Jo det märks nog att vi äro "im wunderschönes monat Mai". Att detta elände inverkar på allt görande och låtande är klart – mitt rum är oeldadt, såsom öfverallt utomlands, och jag har sällan tillfälle att skrifva härnere – Krohn skall skrifva en afhandling i någon konstfråga och barnen behöfva 2 bord till sina lexor.
Köpenhamn 13 maj 92 13. toukokuuta 1892
Jag är dugtigt trött af det forcerade arbetet här af det ständiga resandet ut och in och enerverad af Krohns oändliga bråk och brådska – som jag ändå måste beundraty något mera oigennyttigt har jag aldrig sett. Hans balett, tableaux vivants i Comertpalatset, fackeldansen af officerarna, allt arrangeras af honom Mest är det synd om honom sjelf, men han älskar nu engång denna febrila verksamhet, och skulle vantrifvas utan den. Ändå värre är det för frun och barnen, som nästan aldrig få se honom. Att han icke öfveranstränger sig är och blir en gåta för mig, att han kan hålla ut i dagar månader och år –
Köpenhamn måndag 16 maj 1892 16. toukokuuta 1892
– Säg Kiki, ifall han ännu är i Hfors. att Mario och Michaela voro hämyckta öfver hans bref och helsningar likaså den gamla köksan, som bara längtar efter "lille Erik" – hon kom i går och sade mig att när Erik kommer "hertil" så väl vi piger være ligesaa glade som vores Herrskap" – Våra vänner här i Kbhvn har för resten för alla fört ut honom som en så briljant dreng t.o.m för prinsessan Marie
Farväl då för denna gång – Många tusen varma helsningar härifrån, alla hos Krohns till Eder
Bregentved måndag 30 1. tammikuuta 1893
från fru Krohn, som med barnen bor vid hafvet, nära Helsingör har jag haft bref – hennes man kommer hem den 9 augusti. Bra gerna ville jag visa honom porträtten, ty på hans råd litar jag. får se om han får tid att komma hit ut.
Stockholm midsommardagen 93 24. kesäkuuta 1893
I går i Kbenhvn bjöd jag Krohns på middag, som var lika så lifvad som hjertligt – Mario var med. Det är ändå så herrligt att känna sådan sympati och vänskap i luften. Till båten kom Pasteur och sade att Carl Jacobson (Mecenaten) vill ha sin yngsta dotter målad af mig. likaså har jag fått beställning på 2 stora porträtter af grefven och grefvinnan Moltke-Bregentved – när skall allt detta ske?
Kjøbenhavn 4 maj 1894 4. toukokuuta 1894
Jag har i dag skött om min mage litet – det kunde nog behöfvas. Det här jägtandet utan att kunna hvila ett ögonblick på dagen, den första veckans (och Stockholm) lukulliska diet och dertill oron öfver grefvinnan Ms olyckliga porträtt hade tillsammans gjort mig alldeles opp och nedvänd. Här hos Krohns har det ej heller varit någon hvila egentligen, ty Krohns verksamhetsifver och oro tar bara till med åren. Det är icke möjligt att i ro få tala med honom hemma – han flyger och far – på möte, till theatern, till det nya museet, – så kommer han hem åter hastigt och börjar ögonblickligen efter maten att läsa alla lexorna med Mario, matematik, geografi, latin, och sedan har han vanligtvis igen "theaterkommissioner" om aftonen. Jag tycker det är synd med hans fru som säger att hon endast då de äro bortbjudna får tala med honom, på resan i vagn till och från soiréen. Det är något nervöst i detta som verkar nervöst oroande också på mig. Huru det än är, så måste man då man är kommer till förnuftig ålder, ha litet ro då och då, få samla sina tankar, eller rent af ligger tanklös, – hvila, bara hvila. –
torsdag d. 18 Oktober 1894 Bregentved Haslev 18. lokakuuta 1894
Af Krohn i Köpenhamn får jag egentligen icke några förnuftiga råd – han har nu mera att göra än någonsin. Hans fru gret då hon talte om hur öfveransträngd han var och hur litet hon såg honom. Jag företog mig att allvarligt förehålla honom att ingen konstindustrisutställning i verlden var värd så mycket som hans lif, och att han måste skona sig, för fruns och barnens skull. Men jag tror det är omöjligt. Det är en sjuklig nervöst verksamhetsifver som icke kan efter min mening, sluta väl. två gånger lyckades jag narra honom ut, och sedan han pratat en stund var han som en annan menniska. –
Bregentved, måndag 5 nov 1894 5. marraskuuta 1894
i Köpenhamn, när jag engång kommer dit gör jag färdiga Krohns och Marios profiler som jag målat upp och som lofva att bli rigtigt bra.
Paris söndag afton 27. toukokuuta 1900
Krohn är återkommen och betydligt raskare – jag är innerligt glad deröfver. Sedan Ellan och Kicki rest, omkr. d. 10, kommer han och Mario och bo i ateliern – jag gläder mig så hjertligt åt att kunna vara dem till någon ringa nytta.
Paris 7 juni 1900 7. kesäkuuta 1900
I nästa vecka kommer Krohn och bor i nedre ateliern, Mario kommer strax efteråt. Ellan och Kicki fara sedan till Schweitz. Krohn är så frisk och lifvad nu, sedan värmen kommit, att det är en fröjd deråt.
Paris 15 juni 1900 kl ½ 11 e.m 15. kesäkuuta 1900
Om jag utan vidare förklaringar skulle berätta hvad vi för ögonblicket göra allesamman, så skulle Mamma tro sig ha att göra med idel rubbade personer. Ellan och Mario Krohn äro upp i det illuminerade Eiffeltornet, Kicki och Missi äro på theatern och se – l'Aiglon, efter Kickis eget val, Krohn läser Nornan från 1890 och jag författar ett bref till le Président de la Republique.
Ellan ligger i ateliern. Kicki och Missi i den lilla ateliern. Krohn och Mario i den undre ateliern och jag kinesar i Mueniers atelier, sedan jag fått telegrafisk tillåtelse dertill.
Mario är redan mycket hemmastadd i utställningen, är en öfverdängare i fadrens alla fack och talar med Krohn om fabriksmärken och pate tendre och Meissen och Sèvres så att det låter som hebreiska för mig.
Hela dagen d.v.s. den ringa del deraf som juryn lemnat mig öfrig, har jag användt att springa efter en bjudning på middag till Loubet för i morgon som alla andra jurymen fått sedan en vecka utom Repin och jag, hvilket ju bevisar att de 160 tschinovnikorna och 80 judarne på kommissariatet icke äro mönstergilla hvad ordning beträffar. Då jag ändtligen kom hem hade en betjent från Elyseen suttit här och väntat en timme på svaret, som jag nu, under munter kritik från Herrarne Krohn och Ellan fått lof att skrifva till M. Loubet – ja till hvem skall jag skrifva. Han har bjudit mig, och intet vet jag ju hvad hejdukarna och byråerne heta.
Ellan reser om onsdag tänker jag till Schweiz – Krohn och Mario flytta då upp i den nyinredda fina sängkammaren och jag ner igen.
Paris 20 Juni 1900 20. kesäkuuta 1900
På måndagen en stor fest hos ministre des travaux publics. – Ellan strejkade af trötthet – jag var der med båda herrarne Krohn theater i trädgården (ministeriet inrymdt i att herrligt gammalt palats i fg St Germain) med Javanesiska danserskor – direktoirbalett och theater Som jag ej hade någon chapeauclaque och min gamla storm var i vestiairen Jag jag med förundran uppå, fast långt ifrån från ett af danssalongens fönster.
Ellan och K. resa i morgon afton till Schweitz. Jag ger då den öfre ateliern åt Krohns. De trifvas ypperligt.
2 juli 1900 2. heinäkuuta 1900
I går åto vi middag med Krohn, Mario, Arnold Krogh (det kgl: danske porcellaine) och Mannerheim.
Sophie Perrot kom hit i går efter frukosten, som jag bjudit henne på med Krohnarna, emedan hon fått budet så sent.
Söndag 8 juli 8. heinäkuuta 1900
Mario Krohn stannar 10 dagar ännu. P. Krohn hela monaden
13 Juli 1900 13. heinäkuuta 1900
I morgon, 14 juli, Nationalfesten och Lappodagen, går jag ut med Krohns och Sophie Perrot för att se på illuminationen.
Krohns resa den 21 – jag också troligen.
Köpenhamn torsdag 25 okt 1900 25. lokakuuta 1900
Jag var upp hos den bäste bokbindaren här, Anker-Kyster, för att försöka lära konsten att göra marmorerade papper till bokband. Kyster ville dock ej lära ut konsten, men detta har ej hindrat Mario och mig att i går afton och i dag på morgonen experimentera i oändlighet. Vi ha kommit till rigtigt goda resultat, och hoppas båda gå längre i konsten.
Också jag blef gladt öfverraskad af Krohns och Marios porträtt som är bra nu sedan det kommit i ram – bra gerna ville jag ställa ut det i Finland en gång.
Paris fredag 10 maj 1901 10. toukokuuta 1901
Krohn har varit sjuk, likasom hela familjen. men han, knappt kommen på benen efter en 3 veckors bronckit (sängliggande) har anordnat min utställning i Kbhvn och nu gifvit sig ut på en föreläsningstournée i provinsen. – Mario, blekrotsaktig och svag är skickad på landet. Om fänr. Ståls Sägner originaler skrifver han: "Det bliver en höjst intressant Udstelling. Tegningarne ære rigtignok mangfoldige gange bedre end Gjengivelserne." – Vidare "Jag glæder mig meget over Din Succès med Acktés Portret, Kjæreste Ven, naar Du blot vil bruge Dine Evner paa rette maade, ere de saamand gode nok og Du er ikke bliven for gammel. Tvertimad Du er i Din bedste Alder til at frembringe gode Værker.".