Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

svensk greve, diplomat, envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire i Paris 1884–1889, sedermera utrikesminister, g.m. grevinnan Augusta Wirsén

Paris d. 1 februari 1887 1. helmikuuta 1887
I söndags var Edelfelt bjuden till svenska ministern greve Lewenhaupt, utan att först ha gjort visit; övriga gäster var prins Eugen, Åkerman som är svensk minister i Wien, tillsammans med ny fru som är född grevinna Liljencrantz, Celsings, Munkaczy med fru, friherrinnan Adelsvärd född Pourtalès, baron Falkenberg, Wahlberg.
Grevinnan Lewenhaupt är en grande dame; hon är yngre än sin man, som liknar baron Boije, den f.d. sjöofficeren.
Paris fredag d. 11 mars 87 11. maaliskuuta 1887
Carl Lewenhaupt, grevinnan Lewenhaupts make, menar att Edelfelt är "en baddare att måla bra".
Edelfelt är bjuden på middag i kväll hos Lewenhaupts tillsammans med prins Eugen, två engelska ladies, och Christina Nilsson, som kommer att sjunga.
Paris d. 13 mars 87 13. maaliskuuta 1887
I torsdags var det middag hos Lewenhaupts; gäster var [den berömda svenska sångerskan] Christina Nilsson, Celsings, två engelska ladies i granna toaletter, prins Eugen, herr Brulatom som är sekreterare vid amerikanska legationen, markis de Noguéras med dotter, baron Adelswärd med fru född Pourtalis, Monsieur de Villeroy med fru.
Christina Nilsson var på middagen hos Lewenhaupts utan sin man, trots att hon blivit borgerligt vigd samma dag med Mirànda; han åtnjuter inte sina medmänniskors respekt.
Christina Nilsson sjöng inte hos Lewenhaupts; hon slog takten med solfjäder när Mademoiselle Noguéras sjöng och en ung norska sjöng Grieg och Kjerulf; Christina Nilsson uppmuntrade fröknarna med banala fraser.
Paris d. 15 mars 87 15. maaliskuuta 1887
Lewenhaupts tycker att porträttet av grevinnan är bra; Edelfelt har sagt åt dem att det inte är färdigt och därför inte kommer till Salongen.
Paris d. 19 mars 87 19. maaliskuuta 1887
Edelfelt är bjuden till ryska ambassaden om torsdag; han har negligerat de ryska diplomaterna – "dessa mina kompatrioter" – under senaste tiden och har umgått mera med de svenska.
Föregående torsdag var Edelfelt bjuden till middag hos prins Eugen tillsammans med W. Runeberg, Pirre Horn, Lewenhaupts m.fl.; efteråt var det stor reception.
Paris d. 27 mars 1887. 27. maaliskuuta 1887
Festen var elegant och vacker som alltid på ryska ambassaden; trappan var full av pudrade betjenter, härolder, löpare, schweizare i galakostym, Edelfelt kände många och var livad hela kvällen; han umgicks med Madame Marschall, greve Lewenhaupt, friherre Fredericks och Madame Adelswärd; hertigen de Maulny med fru, hertigen och hertiginnan de la Rochefoucauld, fursten och furstinnan Radzivill, markisinnan de Gallifet m. fl. var på plats och Edelfelt kunde betrakta dem på nära håll; på festen var också "kineser, turkar, persiska shahens kusin"; friherrinnan Adelswärd gjorde Edelfelt uppmärksam på en "utgammal furstinna Galitzin" som var en verklig uppenbarelse från kejsarinnan Katarina den storas tid; är det inte sant att man måste se detta för att tro det, viskade friherrinnan Adelswärd; stämningen var glad; på plats var också Madame Munkacsy som neg och sade dumma komplimanger och Falkenberg som kanske hade drabbats av otrevliga bölder; Madame Magnin med dotter försökte monopolisera Edelfelts sällskap och ambassadörens fru Madame Fredericks höll en moralpredikan för att Edelfelt enligt henne hade övergivit ryssarna för ”votre prince, qui n’est pas le vôtre”, er prins [prins Eugen] som ändå inte är er, och ambassadssekreteraren Giers, ministerns son, flög nästan i armarna på Edelfelt då de möttes; La Baronne Decazes-Stackelberg läxade vänskapligt upp Edelfelt för att han inte genast kände igen henne; Edelfelt hade verkligen inte känt igen henne, hon bar en mycket urringad klänning och "gudlöst mycket diamanter".
Paris d. 27 april 1887 27. huhtikuuta 1887
Edelfelt har avböjt en middagsbjudning till Lewenhaupts; han vill skriva i brev i lugn och ro; Edelfelt gratulerar Alexandra och Annie Edelfelt på namnsdagen.
Edelfelt ska gå på middag hos prins Eugen följande dag; därför gick Edelfelt inte till i Lewenhaupts denna dag för att träffa prinsen där.
Paris d. 19 / II 88 19. helmikuuta 1888
På tisdag är Edelfelt och Ellan bjudna till Lewenhaupts; då är vädret förhoppningsvis bättre, Ellan kunde inte gå på visit idag för det är förskräckligt snöväder, hon kan inte riskera att förstöra sin nya dräkt.
Epävarma yhteys Edelfelt skickar med "gubben" Lewenhaupts brev.
Paris, fredag d. 24 februari 88 24. helmikuuta 1888
Sedan gjorde de visit hos Lewenhaupts där det var stor mottagning [cour] för en mängd fruar ["harpor"]; grevinnan och Ellan fattade tycke för varandra; greven kände Richard de la Chapelle.
Paris 13 april 1888 13. huhtikuuta 1888
Edefelt och Ellan är bjudna till Lewenhaupts den 18 april; gäster är prins Eugen, prins Oskar med gemål, som önskar att damerna har höghalsat.
Paris 20 april 88 20. huhtikuuta 1888
"Ögonblicksfotografi": Edelfelt återger en diskussion mellan sig själv och Ellan där han själv vill tala om Lewenhaupts middag, medan Ellan bara planerar vad hon och Edelfelt ska äta: salsifis [havrerot], tomates farcies till gigot d'agneau [fyllda tomater till fårstek], portugisisk lök med beurre d'anchois [ansjovissmör]; Ellan bläddrar i kokbok liggande på schäslongen.
Paris 31 maj 1888 31. toukokuuta 1888
Edelfelt går följande dag till Lewenhaupts på avskedsmiddag för prins Eugen; det är oklart om Ellan känner sig tillräckligt kry för att komma med.
Paris 3 juni 1888 3. kesäkuuta 1888
Avskedsmiddag för prins Eugen hos Lewenhaupts; gäster: bara herrskapet Celsning och herrskapet Edelfelt; Ellan ursäktade sig p.g.a. trötthet.
Tisdag 11 febr 90. 11. helmikuuta 1890
Moltkes är "inväxta" i den franska societeten; grevinnan kallar hertiginnan de la Rochefoucauld för Marie; de är förtjusta i grevinnan Lewenhaupt och hoppas att hennes man ska komma till Paris igen.
Stockholm den 28 juni 1893 28. kesäkuuta 1893
I måndags voro vi hos Lewenhaupts – grefve och grefvinnan vilja absolut att vi skola bo der, men jag vill ej – ty det vore ändå ett alltför stort band, och jag hoppas vi ej behöfva bli här så länge mera. Sedan voro vi hos Millets och han betalade min tafla, på franska statens vägnar.
Faster Hermanine ha vi sett mycket denna gång. Den beskedliga Gumman vill ej resa till Södertelge så länge vi äro i Stockholm och det är ganska tråkigt ty jag är hela dagen på Djursholm och alla aftnar äro upptagna af Snoilskys, Lewenhaupts Millets m.fl.. Kiki har varit der en förmiddag och varit mycket snäll. Ellan har, på Gummans enträgna begäran varit hos Lidmans i dag och gjort bekantskap med Lidmans fru systrar o. a. – talte jag om att Robert Edelfelt bodde vägg i vägg med oss i hotellet och att vi några gånger voro med honom. –
Stockholm 4 juli 1893 4. heinäkuuta 1893
Med herrskapet Lewenhaupts voro vi på Djurgårdsteatern sedan vi ätit middag hos dem med finansministern baron Essen – Grefvinnan L. är alltjemnt en af de sötaste och klokaste fruar jag sett. Gubben Charles Émile talade om att han just läst igenom de protokoll i Statsrådet som talade om fredrikshamnsfreden, och han sade att de skilda yttrandena om Finlands förlust voro så upprörande att de med ord ej kunde ännu ej skulle kunna publiceras och derpå rullade stora tårar ut öfver hans förtorkade kinder. Det var roligt att se.