Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

storfurste, son till Michail Nikolajevitj

Lähteet

Gatschina fredag 28. tammikuuta 1882
Epävarma yhteys I går på f.m. kom jag hit – ja Kejsarinnan hade låtit telegrafera efter mig på onsdag qväll. Barnen äro nu fullk. fria från snufva, men sitta lika illa som förr. På e.m. brukar aldrig någon annan än betjenterna komma. Jag satt derföre och rökte och smågnolade, hörde att dörrn gick upp bakom mig, men lät mig ej störa – öfvertygad som jag var att det var betjenten – Tänk, det var kejsarinnan, som med ett goddag fick mig att flyga upp från stolen. Hon beklagade nu att jag blifvit uppehållen så länge, och sade att jag troligen gerna ville vara i Paris vid det här laget. – Hon anmärkte ett och annat, isynnerhet om den lilla, som hon tyckte alltför allvarsam – "i grunden ær det en lille Skælm" sade hon. Jag förklarade huru svårt det var att måla barn, så små som Michael Alexandrowitsh isynnerhet, och sade att jag ofta varit alldeles förtviflad öfver denna tafla, så mycket mera som jag nu ville göra något rigtigt utmärkt, så att "Ers Majestät blefve nöjd dermed" "Vær De kun ganske rolig" sade hon "det blir nog udmærket; det hele ær så godt, kompositionen og Farven ære nydelige, og Xenia ligner allerede. Om en stund kom storfursten Michael, den äldre, Madame Flotow och barnen – Hvad M. ser ut. röd med utslag i hela ansigtet. Då Kejsarinnan Mme Flotow och jag talade danska vände sig M. som gått omkring i rummet tvärt till gumman Flotow och frågade: pourquoi parlez vous danois? "Parceque cela fait plaisir à Sa Majesté" hvartill Dagmar smålog. – Kejsarinnan erbjöd sig nu att sjelf hålla i Michael Alexandrovitsh, så att han skulle stå. Jag satte mig att måla, och Kejsarinnan steg då och då upp, stälde sig bakom stolen och bad mig måla fortfarande Som Snoilsky säger: Han sitter och hon står. – Då det började skymma, kl. 1/2 4 gingo de och hon försäkrade ännu att det blefve utmärkt bra. Ce sera un trés joli tableau sade storfursten, och så gjorde jag min stora bockning. Nu går det med raska steg med målningen – I dag har jag gjort mycket och om jag blott finge den lille att stå 10 minuter i gången vore jag räddad.
Petersburg nyårsnatten 1883-1884 31. joulukuuta 1883
Storfursten Mikhael Mikhailovitsch, som tjenar vid samma regemente var också der. Han hade sig en grundlig sticka – talte med mig länge om Mme Demidoff, Mme Miatleff m.fl. Det är en bra vacker pojke – betydligt vackrare än Mammas Lejon enligt 1846 års mode-journal. Fröken Manzey är alldeles betagen i honom. Jag sade honom också att han hade en obekant beundrarinna – hvilket lifvade honom mycket. Han och en ung grefve Adlerberg, neveu till vår, sutto och pratade med mig efter Kaffet. Han, den unga Storfursten, har alldeles Romanoffska drag – det finns ofantligt mycket ras hos honom – Han liknar Kejsar Nikolai, sin farfar. Emellertid var han rätt dryckesrörd, pratade om sina "bonnes fortunes" m.m. ofantligt öppenhjertigt. Det finns et ögonblick "où nous sommes reduits à sa qualité d'hommes, et rien que cela, och menskornas fåfänga är då densamma, antingen de äro torpare eller storfurstar.
Cannes 16 april 1891 Hôtel Paradis 16. huhtikuuta 1891
Naturligtvis äro de mycket utom sig öfver Storfurstinnans hastiga död och Storfurstens giftermål. Jag såg denna grefvinna Merenberg hos Mlle Ruth Mercier för en vecka sedan. Hon är mycket vacker och ser särdeles pigg och liflig ut.