Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Liittyvät kirjeet

Kirjoitus

miss, engelsk barnskötare

Lähteet

Ei lähteitä

Esiintymiset kirjeissä

Näytä henkilöyhteydet Mill
Petersburg d. 26 nov. 1881 26. marraskuuta 1881
I dag arbetade jag ostördt i Zarskoïe. Det är Kejsarinnans namns eller födelsedag och Storf. o. Storfurstinnan voro i Gatshina. Ack hvad det är svårt med dessa små bytingar som aldrig hållas stilla. Fotografierna äro ej tillräckligt lika för att jag skulle kunna kopiera dem. Miss Mill förde mig in i Storfurstinnans rum, eftersom hon ej var der nu. Boudoiren är charmant, magnifik – så när som på taflorna hvilka utan undantag äro dåliga. Ett stort porträtt af Kirill af någon rysk målare – så olikt att det lika gerna kunde vara hvad för en unge som helst – ej ett drag – detta tröstade mig litet.
Petersburg söndag 28 nov. 1881 28. marraskuuta 1881
Epävarma yhteys Den äldre gossen Kirill är alldeles utmärkt fin. Han fick nya kläder i dag och afkläddes helt simpelt ända till pajtan midt i vinterträdgården – En sådan liten makalös kropp! – Då den engelska sköterskan läste en saga för dem om en liten flicka som förvillade sig i London, tillspordes de unga om hvad de i liknande fall skulle svara en "främmande herre" "We are the Grand Duke Wladimirs little boys" – Hvart ögonblick frågas jag om någonting och min åsigt måste höras. It's not Mr painter? – Kirill härmar mig när jag grinar och gör grimaser under målningen:Now you make grimaces again! säger han och hotar med pekfingret. – Söta barn äro de, snälla och glada, men hålles ej stilla en minut.
Zarskoïe Selo d. 28 nov. 1881 28. marraskuuta 1881
Epävarma yhteys Till min glädje märker jag att arbetet lider framåt – den yngre pojken kan jag ej få lik – åtminstone ej ännu. Han är blond blek, med obeskrifligt behag i uttrycket, men alls inga drag – ögonen ha en kastning ibland utan att skefva. Munnen vexlar uttryck alltjemnt. Ett nervöst barn som rodnar och bleknar, darrar af förskräckelse när barnsköterskan läser något sorgligt o.s.v.
Tisdag d. 6 Dec. 1881 6. joulukuuta 1881
Storfurstinnan har talt om mig och mina porträtt för Kejsarinnan, som skall vara mycket intresserad deraf. Maria Paulowna prisar taflan åt alla som komma. I dag var Storfurstinnan Maria Maximilianovna der, och de två damerna slogo sig ned i serrén och pratade, samt bad mig ej låta mig störa. – Storfurstinnan sade att om jag ville stanna här öfver vintern, Jag skulle vara säker på att få fullt opp med arbete. Hon tycker att detta är det bästa porträtt som existerar af barnen Om Makovskys sade hon att det var "une horreur sans nom". Hon anmärkte bara om Boris' hufvudform och lofvade för att jag skulle kunna måla den, sjelf komma och hålla i honom en af dagarna. Det är skada att hon nu är i så avanceradt tillstånd att porträtt ej kan komma i fråga, jag tror säkert att jag skulle fått måla det. Den lilla engelska bonnen som alls ej är dum, sade att jag nog skulle få måla Kejsarinnan också, om icke nu så i nästa år.
Hon sitter för resten (Miss Mili) och berättar om alla möjliga saker inom familjen. Hennes tant har varit bonne för Kejsaren och alla hans bröder. Hon säger att de två yngsta, Paul och Sergei äro utmärkta unge män. De göra ett så ovanligt gentleman-like intryck – tala engelska sinsemellan och äro så som unge aristokrater borde vara. T.ex. Paul skall om thorsdag vid Georgsfesten aflägga ed, och har till denna högtidlighet inbjudit sin gamla bonne Miss Bride, som bor i Zarskoïe. Gumman refuserade, men storfursten förklarade då att hon måste komma, om han också skulle bära henne från Zarskoïe till Gatschina.